USA

Resfakta

USA - "Städer, öknar, berg, prärie och vilda djur"

USA, världens till ytan fjärde största land, har mycket att erbjuda en resenär. Här finns en fantastisk natur och ett intressant folkliv. Amerikanarna är lätta att få kontakt med och de hjälper gärna en turist. Det är lätt att resa runt i USA om man har tillgång till bil, ofta ett villkor för att man skall nå avlägsna naturreservat eller intressanta platser. Sällskap på resan var min son Mikael som bidrog till att göra denna till en av mina finaste och roligaste.

Under fyra veckor körde vi bil från Los Angeles till Chicago genom delstaterna Kalifornien (CA), Nevada (NV), Arizona (AZ), Utah (UT), Idaho (ID), Wyoming (WY), Syd Dakota (SD), Minnesota (MN), Wisconsin (WI) och Illinois (IL). Vår bilresa gav oss möjlighet att uppleva större städer som Los Angeles, San Francisco, Las Vegas, Salt Lake City, Minneapolis och Chicago samt en mängd mindre städer och samhällen. Vi besökte också ett flertal nationalparker, till exempel Death Valley, en världens varmaste platser (det var nästan +50 grader C vid vårt besök), Grand Canyon National Park, Monument Valley, Arches National Park, Yellowstone National Park, Big Horn, Black Hills of South Dakota, Custer National Park, Mount Rushmore och Badlands National Park. När vi körde genom svenskbygderna i Minnesota och besökte platser med svenskklingande namn som Mora, Lindstrom, Scandic mfl. klappade hjärtat lite extra. 

Mötena med människor var många, roliga och minnesvärda; en ung kvinna vars syster spelat handboll i Partille Cup i min hemstad Göteborg, hotellägaren Patricia Manygoats i Kayenta, mormoner i Salt Lake City, ett gäng som körde runt i South Dakota på sina Harley Davidson-motorcyklar för att spela poker, barägaren Dana, till hälften lakota-sioux indian, i Interior och Miss "Lutefisk" i Minnesotas svenskbygder mfl.

Kulturupplevelserna var av skiftande karaktär; från TV-konserten av mormonernas världsberömda kör i Salt Lake City till en "revolverduell" i den lilla vildavästernstaden Williams utefter Route66 i Arizona.

Tillgång till bil är ett måste om man vill genomföra ett upplägg liknande vårt och ha maximal flexibilitet under resan. Man får dock vara beredd på att avstånden är långa i USA, ofta längre än man kanske tror. När vi lämnade in vår hyrbil, en Chevrolet Cobalt Coupé, i Chicago hade vi kört 10 294 kilometer sedan starten i Los Angeles!

Läs mera om vår fantastiska resa under länken Resfakta.

USA:s historia i några viktiga årtal:

 

Årtal	Händelse
före Kristus
20 000-35 000	De första människorna kommer till den Nordamerikanska kontinenten från Sibirien via den landbrygga som förband Sibirien med Alaska.  och därmed utvecklas olika indiankulturer spridda över hela kontinenten
12 000	Forskare daterar de äldsta spåren efter troliga mänskliga bosättningar i Alaska och New Mexiko till denna tidpunkt
3 000	Odlades en primitiv form av majs i New Mexiko och Arizona
300	De första spåren av byliv man funnit i USA dateras till denna tidpunkt
Efter Kristus
1000	Kom vikingarna till Nordamerika och blev därmed de första européer som nådde kontinenten
1492	Christopher Columbus landstiger i den Nya Världen den 12 oktober
1565	Spanjorerna grundar kolonin Florida
1585	Gjorde engelsmännens ett första försök att starta en brittisk koloni på amerikansk mark. Detta skedde när  adelsmannen Walter Raleigh kom till ön Roanoke utanför North Carolina
1598	Spanjorerna grundar kolonin New Mexico
1607	Engelsmännen grundar kolonin Virginia
1608	Frankrikes första permanenta bosättning i Quebeck grundas
1620	Engelsmännen grundar kolonin New England
1624	Holländarna öppnar en handelsstation i Hudsonflodens mynning
1626	Holländarna grundar kolonin New Amsterdam på ön Manhattan. Namnet ändrads till New York när den 40 år senare togs över av britterna
1630	Beräknas det ha funnits 4 600 invånare i de nya kolonierna, utöver ursprungsbefolkningen
1638 - 1655	Hade Sverige kolonin New Sweden, som låg intill Delawarefloden
1681	Engelsmännen grundar kolonin Pennsylvania
1750	Utgjorde afrikanska slavar 40 % av befolkningen
1763	Frankrike ger upp territorier vid de Stora Sjöarna till Storbritannien
1773	Upptakten på frihetskampen inleddes med det så kallade "The Boston Tea Party" när några upproriska kolonister, förklädda till indianer, vräkte telasten från tre engelska fartyg överbord i Bostons hamn.
1775	Det Nordamerikanska frihetskriget började den 19 april
1776	"Declaration of Independence" antas i Philadelphia. Vid självständighetsförklaringen bestod USA av 13 kolonier med cirka 2,5 miljoner invånare
1783	Freden i Paris avslutar det Nordamerikanska frihetskriget
1789 - 1797	George Washington var president
1789	USA:s författning fastställs, som i stort sett gäller än idag
1790	Washington, District of Columbia blir landets huvudstad
1793	Industrialiseringen börjar i USA
1797 - 1801	John Adams var president
1801 - 1809	Thomas Jefferson var president
1803	Ohio blir den första delstaten i de nordvästra territorierna
1809 - 1817	James Madison var president
1817 - 1825	James Monroe var president
1823	Presenteras "Monroe doktrinen" som slog fast att USA inte tänkte tolerera att de europeiska länderna gick till angrepp i den västra hemisfären, eller upprättade nya kolonier där. Doktrinen kom att få stor utrikespolitisk betydelse och inte minst motivera USA:s inflytande i Latinamerika
1824	Bildas Bureau of Indian Affairs som ansvarar för relationerna med indianerna
1825 - 1829	John Quincy Adams var president
1829 - 1837	Andrew Jackson var president
1832	Besegras indianhövdingen Black Hawk och hans 1 000 fox- och saukindianer när de försöker försvara sitt territorium
1837 - 1841	Martin Van Buren var USA:s president
1838	Indianstammen Cherokee tvingas bort från sina traditionella hemtrakter, "Tårarnas Väg"
1841	W H Harrison var president
1941 - 1845	John Tyler var president
1845 - 1849	James K Polk var president
1846-1848	Krig med Mexiko. Delstaterna Arizona, Kalifornien, Utah, Nevada och New Mexico övergår till USA
1849 - 1850	Zachary Taylor var president
1850 - 1853	Millard Fillmore var president
1850 - 1920	Under andra halvan av 1800-talet och fram till 1920 upplevde USA en stor invandring under vilken befolkningen ökade från 25 miljoner till 106 miljoner invånare, cirka 1 miljon av dessa kom från Sverige
1853 - 1857	Franklin Pierce var president
1857 - 1861	James Buchanan var president
1861 - 1865	Abraham Lincoln var president När republikanen och slaverimotståndaren Abraham Lincoln valdes till president 1860 bröt sig elva sydstater sig loss ur de "Förenta staterna" och bildade en egen konfederation. Detta blev början till ett förödande inbördeskrig som pågick i fyra år och krävde 600 000 människors liv. Mitt under kriget förkunnade Lincoln att slaveriet var avskaffat, vilket stadfästes efter sydstaternas kapitulation 1865.
1861	Amerikanska inbördeskriget startar den 15 april med attacken på Fort Summers i South Carolina
1862	Införs lagen "Homestead Act" vilket gav alla vita, frigivna slavar och ensamstående kvinnor rätt till 65 hektar mark. Därmed inleddes slutet för indianernas fria liv
1863	Den 1 januari förklara president Lincoln att alla slavar nu är fria
	Unionsstyrkor besegrar Robert E. Lees konfederationsstyrkor vid Gettysburg i juli
1865	General Robert E. Lee kapitulerar den 9 april inför Ulysses Grant, Unionens befälhavare
	President Abraham Lincoln mördas av John Wilkes Booth den 14 april i Washington DC av en sydstatsanhängare
	Antas det trettonde tillägget till konstitutionen som avskaffar slaveriet
1865 - 1869	Andrew Johson var president
1866	USA:s färgade befolkning får rösträtt
1867	Ryssland säljer Alaska för 7.2 miljoner dollar
1869	Invigs den första transkontinentala järnvägen
1869 - 1877	Ulysses S Grant var president
1870	Afroamerikaner får amerikanskt medborgarskap
1876	Slaget vid Little Big Horn i Montana äger rum
1877 - 1881	Rutherford R Hayes var president
1881	James A Garfield var president
1881 - 1885	Chester A Arthur var president
1884	En telefonledning mellan New York och Boston öppnas
1885 - 1889	Groover Cleveland var president
1886	Apachehövdingen Geronimo kapitulerar efter hårt motstånd mot nybyggarnas bosättningar
	Frihetsstatyn reses i New York
1889 - 1893	Benjamin Harrison var president
1896	Segregationslagar införs i hela den amerikanska södern
1893 - 1897	Groover Cleveland var president
1897 - 1901	William McKinley var president
1898	USS Maine sprängs i Havanna på Kuba och därmed inleddes det spansk-amerikanska kriget. Efter en kort tids stridigheter erkände Spanien Kubas självständighet och gav dessutom upp Puerto Rico, Filippinerna och Guam
1901 - 1909	Theodore Roosevelt var president
1909 - 1913	William H Taft var president
1913 - 1921	Woodrow Wilson var president
1914	När första världskriget bröt ut deklarerade president Woodrow Wilson USA:s neutralitet
1915	Lincoln Highway från New York till San Francisco blir landets första transkontinentala motorväg
1917	Den inhemska opinionen mot att USA förklarat sig neutralt har kraftigt svängt sedan neutralitets deklarationen 1914 och menat att landet borde delta aktivt varför USA förklarar Tyskland krig den 6 april. Detta bidrog till att de allierade fick övertaget på västfronten, vilket hade en avgörande betydelse för utgången av kriget.
1921 - 1923	Warren Harding var president
1923 - 1929	Calvin Coolidge var president
1929	USA drabbades av en kraftig ekonomisk tillbakagång, den så kallade "Stora depressionen", under slutet av 1920-talet. Panik uppstod på New York-börsen i oktober 1929 och aktiekurserna sjönk dramatiskt. Under denna period gick många företag gick omkull och arbetslösheten ökade kraftigt
1929 - 1933	Herbert Hoover var president
1933 - 1945	Franklin D Roosevelt var president. Under Roosevelts ledning satte man in ett stimulanspaket som kallades "The New Deal" som blev grunden till den moderna välfärdsstaten. Hans ekonomiska program resulterade i ett uppsving som förstärktes av den militära upprustning som drogs igång vid det andra världskrigets utbrott
1939	Kommersiella tv-kanaler startar regelbundna sändningar
1941	Efter att Japan bombat flottbasen Pearl Harbor på Hawaii den 7 december beslutade sig USA för att delta i Andra Världskriget på de allierades sida. USA:s insatser fick precis som under Första Världskriget avgörande betydelse för krigets utgång
1945	FN grundas i San Francisco
	Japan kapitulerar efter USA:s atombombningar av Hiroshima och Nagasaki
	Franklin D Roosevelt avlider i april
1945 - 1953	Harry S Truman blir president efter Roosevelt
1949	Bildas Atlantpakten (NATO) där medlemsländerna lovar att komma varandra till undsättning i händelse av ett angrepp utifrån
1950 - 1953	Koreakriget
1950-talet	I början av 1950-talet pågår de så kallade McCarthy-utredningarna, då man jagade personer med kommunistiska sympatier
1953 - 1961	Dwight D Eisenhower var president
1961	Alan Shepard blir den förste amerikanen i yttre rymden
	John F Kennedy ger sitt stöd till den så kallade "Grisbuktsinvasionen" då exilkubaner skulle ta tillbaka makten från Fidel Castro
1961 - 1963	John F Kennedy var president
1962	Kuba-krisen inleds i oktober
1963	President John F Kennedy mördas i Dallas i november . Lee Harvey Oswald anses vara ensam mördare.
1963 - 1969	Lyndon B Johnson, vicepresidenten, blir president efter mordet på John F Kennedy
1964 - 1975	Är USA indraget i Vietnamkriget
1968	Medborgarrättskämpen Martin Luther King mördas Robert Kennedy mördas
1969	Neil Armstrong landstiger på månen
1969 - 1974	Richard Nixon var president. Han trappade upp Vietnamkriget
1972	SALT-förhandlingarna (Strategic Arms Limitation Talks) resulterar i ett avtal med Moskva om begränsning av antalet långdistanskärnvapen. (det så kallade SALT 1-avtalet). Gjorde Nixon ett historiskt besök i Peking som kraftigt förbättrade relationerna mellan de båda länderna
1973	USA ökar ansträngningarna för att få igång en dialog mellan Israel och de arabiska grannländerna efter "oktoberkriget".
1974	President Richard Nixon avgår efter Watergate-skandalen och efterträds av sin vicepresident Gerald Ford
1974 - 1977	Gerald Ford var president
1975	USA drar bort sina trupper från Vietnam
1977 - 1981	Jimmy Carter var president
1978	Carter lyckades få Israels premiärminister Menachem Begin och Egyptens president Anwar Sadat till förhandlingsbordet, vilket ledde till Camp David-avtalet och fred mellan Egypten och Israel. Detta blev Carters största utrikespolitiska triumf som president
1979	Personalen på USA:s ambassad i Teheran tas som gisslan av iranska studenter
1980	Gisslan i Teheran frisläpps
1981 - 1989	Ronald Reagan var president
1983	Invaderades den lilla västindiska östaten Grenada invaderades för att bromsa kommunismens utbredning Sandinistregimen i Nicaragua isolerades genom handelsembargo och en minering av landets hamnar Nicaraguas antikommunistiska gerilla, Contras, stöddes aktivt, både med pengar och med rådgivning Reagan förkastade förslaget på SALT-2 fördraget som skulle sätta ett tak för antalet kärnvapen
1987	Nedrustningsförhandlingarna återupptogs och ett avtal slöts som syftade till att reducera antalet kärnvapen Avtalet fick stor symbolisk betydelse även om bara en liten del av den totala kärnvapenarsenalen omfattades
1988	Under Reagans två sista år som president drabbades Vita huset av flera skandaler. Den mest allvarliga var Iran-Contrashärvan där medarbetare i Vita huset i hemlighet sålt vapen till Iran via Israel. En del av förtjänsten från vapenförsäljningen användes för att stödja Contrasgerillan i Nicaragua "Indian Gaming Regulatory Act" öppnar indianskt land för legaliserat hasardspel
1989 - 1993	George Bush var president
1990 - 1991	USA deltager i Kuwait-kriget
1991	President Bush och Sovjetunionens ledare Michail Gorbatjov skriver under START-avtalet
1993 - 2001	William (Bill) Clinton var president
1994	Förlorade demokraterna kontrollen över båda kamrarna i kongressen för första gången på 40 år
1998	Avslöjades den så kallade Monica Lewinsky-skandalen
2001	Terroristattacker mot New York och Washington DC den 11 september, de värsta i USA:s historia USA, tillsammans med Storbritannien, angriper talibanerna i Afghanistan
2001 - 2009	George W Bush var president
2002	Mellanårsvalet till kongressen blev en stor framgång för det republikanska partiet, som ökade sin majoritet i representanthuset och även fick majoritet i senaten genom att vinna 51 av de 100 mandaten Storföretagen Enron och Worldcom ställde in sina betalningar på grund av omfattande bokföringsbedrägerier. Skandalerna orsakade väldiga förluster för både anställda och aktieägare. Enron hade varit en av de stora bidragsgivarna till Bushs valkampanj I september krävde Bush att FN-länderna gemensamt skulle agera mot Irak om regeringen i Bagdad inte villkorslöst accepterade vapeninspektioner av FN inom en given tidsfrist. Bush klargjorde att USA var berett att ta saken i egna händer om inte FN agerade
2003	Rymdfärjan Columbia exploderar Kritiken mot terroristbekämpningen ledde till att ett särskilt departement med ansvar för landets inre säkerhet inrättades I början av året var motsättningen i FN:s säkerhetsrådet stora när det gällde hur Irak-frågan skulle hanteras. När det stod klart att USA inte kunde samla tillräckligt stöd, och att länder med vetorätt som Frankrike och Ryssland sade nej till en FN-ledd invasion, gick USA till attack på egen hand med stöd av Storbritannien och en koalition av ”villiga nationer”. Irakierna bjöd oväntat svagt motstånd och Bagdad intogs den 9 april I mitten av april hade den amerikansk-brittiska koalitionen kontroll över landet Den 1 maj förklarade president Bush att kriget i huvudsak var över
2004	Avslöjades att irakiska fångar torterats av amerikanska soldater och förhörsledare i Abu Ghraib-fängelset utanför Bagdad
2005	En ny nationell underrättelsechef utsågs. Han fick ett övergripande ansvar för de olika underrättelsetjänsterna I augusti 2005 drabbades delstaterna Mississippi, Louisiana och Alabama av orkanen Katrina
2006	På hösten antogs en ny lag om att förstärka gränsen till Mexiko med ett stängsel med elektronisk övervakning för att stoppa illegal immigration Vid valet till representanthuset i november fick demokraterna 232 av platserna mot republikanernas 203. Det var första gången på tolv år som demokraterna  fick majoritet. I senaten fick demokraterna ett övertag med 51 platser, med stöd från två oberoende senatorer, jämfört med 49 för republikanerna Försvarsminister Donald Rumsfeld avgår efter hård kritik mot Irakkriget. Ny försvarsminister blev Robert Gates
2008	Barack Obama utses som demokraternas presidentkandidat sedan han efter hård kamp besegrat utmanaren Hillary Clinton Barack Obama besegrar republikanernas kandidat John McCain i presidentvalet
2009	Den 20 januari installeras Barack Obama som USA:s nya president, den 44:e i ordningen och den förste färgade På juldagen försökte en nigeriansk man utlösa en bomb i ett flygplan på väg från Amsterdam till Detroit i USA men stoppades av medpassagerare. Det visade sig senare att mannen hade kopplingar till al-Qaida på Arabiska halvön
2010	I början av maj kunde ytterligare ett planerat bombdåd förhindras i sista stund. En hemtillverkad bomb hade placerats i en bil mitt på Times Square i New York. Polis lyckades stoppa bomben från att utlösas mitt bland turister och teaterbesökare. En amerikansk medborgare med pakistansk bakgrund greps kort därefter sedan han stigit ombord på ett flygplan till Dubai. Det visade sig att mannen hade fått militär träning i Pakistan

Till överst på sidan

Geografi

USA är till ytan världens fjärde största land efter Ryssland, Kanada och Kina. Från Kanada i norr till Mexiko i söder mäter USA 257,5 mil, avståndet från kust till kust är 450 mil. Topografiskt kan USA delas in i fyra huvudområden; Atlantiska kustslätten, Appalacherna, Kontinentalbäckenet och Kordiljärerna.

Atlantiska kustslätten är ett brett låglandsområde som reser sig från havet in mot landet. Det täcker hela Atlantkusten och kusten utefter Mexikanska bukten.

Appalacherna, längre västerut, är en relativt låg bergskedja som går i det närmaste obruten från Kanad ned till Alabama i södra USA. Bergen är till stora delar klädda med skog. I dalarna finns betydande koltillgångar.

Kontinentalbäckenet är ett låglandsområde i centrala USA som på sitt bredaste ställe mäter 250 mil. den väldiga arealen omfattar ett av världens största flodsystem där Mississippi-, Missouri- och Ohiofloderna ingår.

Kordiljärerna är ett system av bergskedjor i västra USa som löper i nord-sydlig riktning, parallellt med västkusten och med Klippiga bergen som den östligaste delen. Mellan bergskedjorna ligger såväl bördiga dalar som torra ökenområden.

Av USA:s 50 delstater bildar 48 det kontinentala USA. De två övriga delstaterna är ögruppen Hawaii i Stilla Havet och Alaska som skiljs från övriga USA av Kanada. Alaska är den till ytan största delstaten. Näst störst är Texas som är mer än en och en halv gånger så stort som Sverige.

USA brukar i geografisk bemärkelse delas in i nedanstående sju huvudområden:

Nordöstra delstaterna
Centrala låglandet
Sydöstra delstaterna
Stora slätterna
Bergs- och ökenområdena
Västkusten
De nya delstaterna

Vart och ett av dessa områden har sina specifika geografiska förutsättningar och egenheter.

Klimat

Trots att USA till största delen ligger iden tempererade zonen varierar klimatet kraftigt mellan landets olika delar.

I Alaskas nordligaste del råder arktisk kyla och på Hawaii är klimatet subtropiskt. Större delen av landet har kontinentalt klimat med heta somrar och kalla vintrar.

Det kan regna mycket på USA:s västkust samt i östra och sydöstra delen av landet medan de stora slätterna i centrala delen ofta drabbas av torka. Ökenområdena i väster om Klippiga bergen ligger helt i regnskugga. Den södra delen av östkusten drabbas regelbundet av orkaner.

Till överst på sidan

Flora och Fauna

När de europeiska bosättarna kom till dagen USA möttes de av ett överflöd av djur som levde i skogarna, i bergen och på de stora slätterna. Djurlivet var fullt jämförbart med de rikaste i Afrika och många av kolonisatörerna trodde säkert att det var outtömligt. När pälsjägare, nöjesjägare och alla andra som dödade djur av olika anledningar gjort sitt återstod endast en bråkdel av det ofantliga djurlivet i början av 1900-talet. Av de 65 - 70 miljoner bisonoxar som fanns när européerna kom återstod färre än 1000 individer!

Som tur vaknade miljömedvetna människor till och började arbeta för att skydda speciellt intressanta och skyddsvärda områden. Världens äldsta national park, Yellowstone, grundades redan år 1872 för att skydda de geotermiska sevärdheterna och de vilda djuren. Därefter avsattes områden i allt snabbare takt för att rädda det som kunde räddas åt eftervärlden och idag finns det 677 skyddade naturområden i USA, totalt cirka 32 miljoner hektar. Flera av USA:s 56 nationalparker är upptagna på UNESCO:s Världsnaturlista.

Det finns många spännande däggdjur som man kan få se vid besök i nationalparkerna, om man har tur till exempel grizzlybjörn, svartbjörn, prärievarg, varg, puma, tjockhornsfår, snöget, hjort, amerikansk antilop (pronghorn), amerikansk älg (moose), prärievarg, bisonoxe mfl.

I sjöar, floder och hav lever till exempel lax, olika arter av valar, elefantsäl, sjölejon, utter, sjöko, kajman, olika arter av sköldpaddor mm.

Även fågellivet är artrikt och man har registrerat över 800 olika arter. Den vithövdade örnen är landets nationalfågel sedan 1782. Örnen var en mycket talrik, man tror att det fanns mer än 500 000 exemplar i landet. I början av 1960-talet hade arten decimerats till cirka 450 häckande par i USA, Alaska undantaget där arten klarat sig betydligt bättre på grund av mindre miljöpåverkan och glesare befolkning.

På grund av sin mångskiftande natur är även floran oerhört varierande och växterna har anpassat sig till de miljöer de lever i Här finns allt från barrskogar, subtropiska miljöer, heta öknar, prärie och arktisk miljö, varje naturtyp med en fascinerande flora. De stora grässlätterna, prärien, är det ekologiska systemet som förstörts mest av människans framfart.

Trots att mycket förstörts av landets ursprungliga natur och många djur jagats till gränsen till utrotning finns det oerhört mycket kvar för den som vill uppleva ett intressant djur-, fågel och växtliv och även om man avsatt en hel del områden som skyddsvärda återstår mycket miljöarbete innan man hejdat luftföroreningar och hög energiförbrukning som ger både människor, djur och växter bättre levnadsvillkor.

Till överst på sidan

Befolkning, språk och sociala förhållanden

Eftersom USA tillåtit en stor immigration till landet under olika tidsperioder lever här människor från hela världen. Under den stora invandringsperioden från mitten av 1800-talet och fram till i början av 1900-talet kom invandrarna huvudsakligen från Europa. under den senaste stora invandringsperioden på 1980-talet kom invandrarna till största delen från Latinamerika och Asien.

Den ökande invandrarbefolkningen, med höga födelsetal, är en stor del av förklaringen varför USA:s befolkning ökar från år till år. Från 1990 till 2005 ökade landets befolkning med 47 miljoner till nästan 296 miljoner invånare.

Även om vita fortfarande utgör tre fjärdedelar av befolkningen går USA mot ett alltmer multietniskt och mångkulturellt samhälle. Utvecklingen är tydligast i storstäderna. I New York lär cirka 40 % av stadens invånare ha fötts i något annat land. Andelen vita invånare förväntas minska till runt 50 % år 2050, samtidigt som andelen spanskättlingar, huvudsakligen latinamerikaner, och asiater ökar snabbt. De svartas andel förväntas bara öka marginellt. År 2003 hade de spanskättade passerat de svarta som landet största minoritetsgrupp.

När de europeiska kolonisatörerna kom på 1500-talet fanns det en betydande indianbefolkning i landet. Sedan dess har indianerna trängts undan och minskat i antal. Indianbefolkningen, inklusive urinvånarna i Alaska, uppgick år 2003 till cirka 4,1 miljoner invånare. En stor del av dem bor i reservat. Många av dem har en låg utbildning och svåra sociala problem.

Vid sidan om den officiella inflyttningen pågår en omfattande illegal invandring, framför allt från Mexiko. Det totala antalet illegala invandrare som vistas i landet uppskattas till över 10 miljoner år 2004.

Efter terrorattackerna den 11 september 2001 infördes nya immigrationslagar. Bland annat måste invandrare, som inte blivit amerikanska medborgare, från ett tjugotal länder, huvudsakligen i Mellanöstern, att registrera sig hos immigrationsmyndigheten.

De flesta som bor i USA talar engelska. Den amerikanska engelskan skiljer sig något från den brittiska engelskan i fråga om ordförråd, uttal och stavning. Avvikelserna är dock så små att de kan liknas vid skillnaderna mellan två dialekter.

På grund av den omfattande invandringen finns ett stort antal språk representerade i landet. Spanska är det näst största språket i USA och dess snabba utbredning har fört med sig krav på att engelska ska göras till landets officiella språk.

Trots att levnadsstandarden I USA hör till den högsta i i världen är skillnaden mellan fattiga och rika större än i andra industrialiserade länder och klyftorna ökar. Nästan hälften av landets samlade inkomster går till den femtedel som tjänar mest. Cirka 12 % av befolkningen, ungefär 36 miljoner, lever under fattigdomsgränsen. Fattigdom och social utslagning är vanligare hos den svarta befolkningen, hispanics (spanskättlingar) och andra etniska minoriteter än hos den vita befolkningen.

Jämfört med många av Europas industrialiserade länder har USA ett begränsat socialt skyddsnät, skillnaderna inom landet varierar kraftigt. Det finns ingen allmän sjukvårdsförsäkring. Arbetsgivarna står för merparten av kostnaderna för de anställdas sjukvårdsförsäkringar. Den allt dyrare vården har lett till att många företag erbjuder sämre sjukförmåner eller lägger över en större del av avgifterna på de anställda, som i många fall då tecknar egna sjukförsäkringar. Merparten av av amerikanarna är väl försäkrade, men cirka 15 % befolkningen är oförsäkrad. De som saknar medel att betala sin egen sjukvård kan få behovsprövad hjälp genom ett federalt sjukvårdsprogram, Medicare. Äldre medborgare garanteras sjukvård genom detta program.

Genom Social Security finns en allmän ålderspension, som har finansierats av anställda och arbetsgivare.

Barnomsorgen bedrivs huvudsakligen i privat regi. En lag som ger föräldrar rätt att obetald ledighet i upp till tolv veckor vid barnafödsel eller vård av sjukt barn eller vård av annan familjemedlem trädde i kraft 1993.

Till överst på sidan

Religion

USA skapades av människor med en protestantisk tro som ansåg att deras frihet att utöva sin religion var så stor att de inte behövde göra sin religion till statsreligion och de förbjöd sin regering att fatta några beslut som gjorde en religion viktigare än en annan. Den stora invandringen till landet har gjort att protestantismen minskat och år 2005 hade religionen bara strax över 50 % andel av landets religioner. De religioner som vuxit snabbt på senare tid är  Islam, Buddhism och utövandet av indianernas ursprungsreligion. Även de som säger sig inte tillhöra någon religion ökar starkt i antal.

I USA har flera "egna" religioner skapats och utvecklats; Mormoner, Jehovas Vitten, Sjunde Dags Evangelisterna, "Shakers" och Amish. Mormonerna har expanderat kraftigt de senaste decennierna.

Utbildning

Det är till största delen delstaterna och de lokala myndigheterna som ansvarar för skolväsendet i USA, under 10 % av kostnaderna finansieras med federala medel. Undervisningskvaliteten kan därför variera kraftigt. I finansieringen av skolorna utgör fastighetsskatten en viktig del för de lokala myndigheterna och därför kan de allmänna, och avgiftsfria, skolorna hålla en hög standard i välbärgade områden medan de ofta håller en låg standard i storstädernas slumområden.

De federala myndigheterna kan kan dock i vissa avseenden utöva ett betydande inflytande över skolväsendet. Under 1960-talet var det de nya federala medborgarrättslagarna som banade väg för en integrering av svarta och vita barn i samma skolor över hela landet. År 2001 tog president Bush initiativet till programmet "No child left behind", som syftar till att höja utbildningskraven i de sämsta skolorna.

Majoriteten av skoleleverna går i allmänna skolor till och med gymnasienivå. Men det finns också många privata skolor som år 2002 hade mer än 5 miljoner elever, merparten av dessa drivs av olika religiösa grupper. Inte minst den katolska kyrkan.

Skolplikt råder i hela USA, men reglerna varierar mellan delstaterna. För det mesta börjar amerikanska barn skolan redan i sexårsåldern och de har ofta rätt att sluta när de fyllt sexton. Grundskolan, Elementary school, omfattar sex, sju eller åtta år. Därefter följer high school, som motsvarar det svenska gymnasiet, i upp till fyra år. År 2003 hade 85 % av alla vuxna amerikaner över 25 år gått ut high school och mer än en fjärdedel hade någon form av akademisk examen.

Den högre utbildningen avslutas efter fyra år med en akademisk grundexamen, Bachelor of Art (BA) eller Bachelor of Science (BSc). Därefter följer ytterligare högre akademiska utbildningar för dem som har förmåga, och pengar, att studera vidare.

Kostnaderna för universitetsstudier varierar och det är som regel dyrare att studera vid de universitet som drivs av privata stiftelser och som är beroende av privata donatorer för att upprätthålla standarden på undervisning och forskning. Årsavgiften vid de bästa och mest prestigefyllda uppgår till flera hundratusen kronor men kan i många fall delvis finansieras med stipendier och olika former av studiestöd.

USA har flera prestigefyllda universitet, till exempel Harvard, Yale, Princeton och Stanford, som satsar stora resurser på forskning och är i många fall världsledande.

För mer information klicka på länken Landsfakta

Till överst på sidan

USA är ett fantastiskt och lätt land att resa i. Här finns en otroligt varierande natur, intressanta städer, en fascinerande landsbygd samt vänliga och hjälpsamma människor. Det är betydligt billigare att resa i landet än man ofta tror, om man bor på motell och inte äter på de lyxigaste krogarna. Infrastrukturen gör landet lättrest om man har tillgång till bil.

Besök gärna USA och känn kroppens reaktion när en hjord bisonoxar passerar två meter framför din bil i Yellowstone National Park eller i Custer National Park, upplev världens hetaste plats Death Valley, vandra bland bergen i Monument Valley, njut av Grand Canyon, promenera på "Walk of Fame" i Hollywood eller bland de otroliga villorna i Beverly Hills, upplev den stora prärien, de mäktiga skyskraporna i Chicago etc., etc. USA är fantastiskt!

Det negativa är att det trots all rikedom finns så många fattiga och utslagna, hela 12 % av landets befolkning  lever under fattigdomsgränsen. Man kan inte annat än känna sorg och vrede över att USA inte bättre tar hand om sin ursprungsbefolkning, en del av den färgade befolkningen och vissa invandrare när man vet hur mycket krigen som USA startar runt om i världen i sin självpåtagna roll som "världspolis" kostar. Tänk om man istället använt dessa pengar till att komma tillrätta med landets egna problem!

Skylten!
Hollywood, CA

"Walk of Fame".
Hollywood, CA

Protest mot kriget i Irak.
Santa Monica Beach.
Los Angeles, CA

"Bits hunden?".
Venice Beach.
Los Angeles, CA

Vy utefter
Highway1, CA

Bråkande elefantsälar.
Piedras Blancas, CA

Huvudbyggnaden.
Hearst Castle, CA

Utomhuspoolen.
Hearst Castle, CA

Golden Gate Bridge.
San Francisco, CA

Skyline med
Transamerica Pyramide.
San Francisco, CA

Lombards Street.
Världens krokigaste gata.
San Francisco, CA

Cellgata på Alcatraz.
San Francisco, CA

Mäktiga redwoodträd.
Muir Woods, CA

Sanddynerna vid Mesquite Flats.
Death Valley, CA

Zabriskie Point.
Death Valley, CA

Vy över Badwater Basin
från Dantes view.
Death Valley, CA

Hotel New York, New York.
Las Vegas, NV

"Guldhotellet",
Hotel Mandalay Bay.
Las Vegas, NV

Mikael och en "gunslinger".
Williams, AZ

Route 66.
Williams, AZ

Vävande Navajokvinna.
Cameron, AZ

Vy från
Grand Canyon, AZ

Vy från
Grand Canyon, AZ

Den sällsynta Californiakondoren.
Grand Canyon, AZ

John Ford´s Point.
Monument Valley, AZ

Merrick Butte.
Monument Valley, AZ

Navajo Twins.
Bluff, AZ

Cow Trading Post.
Nära Bluff, AZ

"Delicate Arch".
Arches Nat. Park,
UTAH, UT

"Balanced Rock".
Arches Nat. Park, UT

Mormontemplet.
Salt Lake City, UT

Mormonkören.
Salt Lake City, UT

"Buffaloland".
Jackson, WY

Bisonoxe.
Jackson, MY

Bisonoxe.
Jackson, WY

Landskapsvy.
Grand Teton Nat. Park

Blommor.
Grand Teton Nat. Park

Gejsern "Old Faithful".
Yellowstone Nat. Park, WY

Grand Prismatic Spring.
Yellowstone Nat. Park, WY

Grand Prismatic Spring.
Yellowstone Nat. Park, WY

"Grand Canyon".
Yellowstone Nat. Park, WY

Moose, älg.
Yellowstone Nat. Park, WY

Varning för grizzly!
South Dakota

Landskapsvy.
Big Horn Nat. Park, SD

Gamla staden.
Cody, SD

Presidenterna.
Mount Rushmore, SD

Pronghorn,
amerikansk antilop.
Custer Nat. Park, SD

Mikael poserar.
Badlands Nat. Park, SD

Barägaren Dana,
till hälften lakota-sioux indian.
Interior, SD

Kvinna i pokerspelande
HD-gäng gör "tittyflap".
Scenic, SD

Skyskrapor.
Minneapolis, MN

Mikael med dalahäst
och moraklocka.
Mora, MN

Hus med flagga.
Chicago, IL

Turist vid Marilyn Monroes
hand- och fotavtryck.
Hollywood, CA

Nöjesfältet.
Santa Monica Beach.
Los Angeles, CA

Badwater Baisin, -85 m!
Death Valley, CA

Här åkte Paris Hilton fast för rattfylla.
Hollywood, CA

Protest mot kriget i Irak.
Santa Monica Beach.
Los Angeles, CA

Fotograf.
Hearst Castle, CA

Solande elefantsälar.
Piedras Blancas, CA

Bra granne vid
eventuell kris.
Beverly Hills.
Los Angeles, CA

Inomhuspoolen.
Hearst Castle, CA

Vy utefter Highway1, CA

Krabbröd.
San Francisco, CA

Spårvagn.
San Francisco, CA

Inköp hos Little John.
Farmers Market.
Los Angeles, CA

Bikiniland.
Venice Beach.
Los Angeles, CA

Chinatown.
San Francisco, CA

Berömd affärsgata,
Hollywood.
Los Angeles, CA

Fängelseön Alcatraz.
San Francisco, CA

Berömd bro utefter
Highway 1, CA

Färjan till fängelseön
Alcatraz.
San Francisco, CA

På biografen "El Capitan"
i Hollywood sker
många premiärer.
Los Angeles, CA

Incheckningsdisken på
Hotel Ceasars Palace.
Las Vegas, NV

Excalibur Hotel.
Las Vegas, NV

Boulder dammen.
Boulder, NV

Boulder dammen.
Boulder, NV

Mikael prövar lyckan.
Las Vegas, NV

Kyrkan i Navajobyn.
Cameron, AZ

Ärligt företag?
Bluff, AZ

Vy från
Grand Canyon, AZ

Dinosauriespår.
Tuba City, AZ

Dinosauriespillning.
Tuba City, AZ

Berg.
Monument Valley, AZ

Landskapsvy.
Monument Valley, AZ

Vy från
Grand Canyon, AZ

Landskapsvy.
Arizona

Route 66.
Kingman, AZ

"South Window".
Arches Nat. Park, AZ

"Neferitite".
Arches Nat. Park, AZ

"Double Arch".
Arches Nat. Park, AZ

Solnedgång.
Arches Nat. Park, AZ

Två mormonkvinnor
försöker övertyga Mikael.
Salt Lake City, UT

Grand Prismatic Spring.
Yellowstone Nat. Park, WY

Grand Prismatic Spring.
Yellowstone Nat. Park, WY

Grand Prismatic Spring.
Yellowstone Nat. Park, WY

Grand Prismatic Spring.
Yellowstone Nat. Park, WY

Grand Prismatic Spring.
Yellowstone Nat. Park, WY

"Opal well".
Yellowstone Nat. Park, WY

Bisonoxe med kalv.
Jackson, WY

Bisonoxe.
Jackson, WY

Hjort.
Yellowstone NP

Mikael och jag vid
entrén till
Yellowstone NP

Turist fotograferar
bisonoxar.
Custer Nat. Park, SD

Betande bisonoxe
på den ändlösa prärien.
Badlands Nat. Park, SD

Pronghorns,
amerikansk antilop.
Custer Nat. Park, SD

Landskapsvy.
Badlands Nat. Park, SD

Vandrarhemmet.
Scenic, SD

Delstatsflaggorna.
Mount Rushmore, SD 

Presidenterna.
Mount Rushmore, SD

Cyklamen.
Big Horn Nat. Park, SD

Backsippor.
Big Horn Nat. Park, SD

Detalj på Corn Palace.
Mitchell, SD

Fängelset.
Interior, SD

Saloonen Longhorn.
Indianer tillåtna!
Scenic, SD

Corn Palace.
Mitchell, SD

Saloonen där
Wild Bill Hickock
sköts till döds.
Deadwood, SD 

Faror lurade på
många ställen!
Badlands NP

Nya Duvemåla.
Lindstrom, MN

Gammalt prästhus.
Scandic, MN

Miss "Lutefisk"!
Lindstrom, MN

Moderna hus.
Minneapolis, MN

Restaurangen "Swedish Inn".
Lindstrom, MN

Bageriskylt.
Scandinavian donuts!
Lindstrom, MN

Vattentornet.
Lindstrom

Minnestavla över
de första
svenska bosättarna.
Taylor Falls

Moraklockan på
stadens torg.
Mora

"American Heavy Duty".
Minneapolis

Bilparkering.
Chicago, IL

Blåsig baddag vid
Lake Michigan.
Chicago, IL

Det vackra Bahaitemplet.
Wilmette, IL

"Lutande tornet".
Chicago, IL

Chicago Theatre.
Chicago, IL