USA

Resfakta

USA - "Städer, öknar, berg, prärie och vilda djur"

USA, världens till ytan fjärde största land, har mycket att erbjuda en resenär. Här finns en fantastisk natur och ett intressant folkliv. Amerikanarna är lätta att få kontakt med och de hjälper gärna en turist. Det är lätt att resa runt i USA om man har tillgång till bil, ofta ett villkor för att man skall nå avlägsna naturreservat eller intressanta platser. Sällskap på resan var min son Mikael som bidrog till att göra denna till en av mina finaste och roligaste.

Under fyra veckor körde vi bil från Los Angeles till Chicago genom delstaterna Kalifornien (CA), Nevada (NV), Arizona (AZ), Utah (UT), Idaho (ID), Wyoming (WY), Syd Dakota (SD), Minnesota (MN), Wisconsin (WI) och Illinois (IL). Vår bilresa gav oss möjlighet att uppleva större städer som Los Angeles, San Francisco, Las Vegas, Salt Lake City, Minneapolis och Chicago samt en mängd mindre städer och samhällen. Vi besökte också ett flertal nationalparker, till exempel Death Valley, en världens hetaste platser (det var nästan +50 grader C vid vårt besök), Grand Canyon National Park, Monument Valley, Arches National Park, Yellowstone National Park, Big Horn, Black Hills of South Dakota, Custer National Park, Mount Rushmore och Badlands National Park. När vi körde genom svenskbygderna i Minnesota och besökte platser med svenskklingande namn som Mora, Lindstrom, Scandic mfl. klappade hjärtat lite extra. 

Mötena med människor var många, roliga och minnesvärda; en ung kvinna vars syster spelat handboll i Partille Cup i min hemstad Göteborg, hotellägaren Patricia Manygoats i Kayenta, mormoner i Salt Lake City, ett gäng som körde runt i South Dakota på sina Harley Davidson-motorcyklar för att spela poker, barägaren Dana, till hälften lakota-sioux indian, i Interior och Miss "Lutefisk" i Minnesotas svenskbygder mfl.

Kulturupplevelserna var av skiftande karaktär; från TV-konserten av mormonernas världsberömda kör i Salt Lake City till en "revolverduell" i den lilla vildavästernstaden Williams utefter Route66 i Arizona.

Tillgång till bil är ett måste om man vill genomföra ett upplägg liknande vårt och ha maximal flexibilitet under resan. Man får dock vara beredd på att avstånden är långa i USA, ofta längre än man kanske tror. När vi lämnade in vår hyrbil, en Chevrolet Cobalt Coupé, i Chicago hade vi kört 10 294 kilometer sedan starten i Los Angeles!

Läs mera om vår fantastiska resa under länken Resfakta.

USA:s historia i korthet

Äldre historia (européernas)

Forskare tror att den amerikanska kontinentens urinnevånare med all sannolikhet har vandrat över den så kallade Beringlandbryggan mellan Sibirien och Alaska för 20 - 35 000 år sedan. När isen drog sig tillbaka vandrade människorna, jägare och samlare, söderut mot jaktmarkerna på de stora slätterna. De äldsta spåren efter möjliga mänskliga bosättningar i Alaska och New Mexiko har daterats till runt 12 000 före Kristus. Efter hand utvecklades kunskapen om att bruka jorden och cirka 3 000 år före Kristus odlades en primitiv form av majs i New Mexiko och Arizona. De första spåren av mera organiserat byliv dateras till cirka 300 före Kristus. Ursprungsbefolkningen spreds över hela kontinenten och utvecklade olika kulturer skilda från varandra.

Den första europé som kom till Amerika var vikingen Leif Erikson på 1 000-talet efter Kristus. Senare kom flera vikingar som etablerade kortvariga bosättningar utefter Atlantkusten. Den europeiska koloniseringen började dock inte på allvar förrän Christopher Columbus anlänt till "Nya världen" år 1492. Columbus försökte hitta en ny sjöväg till Indien och trodde att han nått sitt mål. Därmed fick urbefolkningen på de ställen han landsteg namnet indianer.

Christopher Columbus kom själv aldrig till det som idag kallas för USA utan seglade omkring i den västindiska övärlden samt landsteg på den mellanamerikanska kusten. Hans lyckade överfart inspirerade andra européer att segla över Atlanten. Framför allt upprättade engelsmän och holländare kolonier i den norra delen av dagens USA. Fransmän och spanjorer kom till de södra delarna.

Spanien grundade de första framgångsrika nordamerikanska kolonierna i Florida år 1565 och i New Mexiko år 1598. Frankrikes första permanenta bosättning var i Quebec år 1608. Holländarna grundade en handelsstation vid Hudsonflodens mynning år 1624 och år 1626 startade de en framgångsrik koloni på ön Manhattan som döptes till New Amsterdam. När britterna övertog den kolonin fyrtio år senare ändrades namnet till New York.

Britternas första försök, som dock misslyckades, att grunda en koloni ägde rum 1585 på ön Roanoke utanför Nord Carolina. Det kom att dröja ända tills år 1607 innan den första varaktiga brittiska kolonin upprättades i Jamestown, Virginia. Virginia blev så småningom den Nya Världens mest framgångsrika koloni tack vare tobaksproduktion.

Det fanns också en svensk koloni intill Delawarefloden under åren 1638 - 1655.

År 1630 beräknas att det bodde cirka 4 600 invånare i de dåvarande kolonierna, ursprungsbefolkningen undantagen. När självständigheten utropades 1776 bestod USA av 13 kolonier som tillsammans hade runt 2,5 miljoner invånare..

Efter att Frankrike hade förlorat sitt sjuåriga krig i Europa år 1763 började det resas krav på självständighet från Storbritannien. Frankrike gav då upp såväl Kanada och övriga kolonier som drömmen att bygga ett franskt imperium i Nordamerika. Därmed blev de brittiska kolonierna inte längre lika beroende av militärt skydd från moderlandet. Samtidigt uppstod spänningar mellan kolonierna och London. Storbritannien försökte lösa ekonomiska problem genom att öka pålagorna för koloniernas invånare som protesterade mot att de beskattades utan att ha någon politisk representation i hemlandet.

Frihetskampen tog fart på allvar 1773 när några upproriska kolonister, förklädda till indianer, vräkte telasten från engelska fartyg överbord i Bostons hamn, händelsen blev känd som "The Boston Tea Party". När regeringen i London svarade med repressalier bildade kolonierna en gemensam armé under ledning av plantageägaren George Washington från Virginia. Samtidigt organiserade de om sina förvaltningssystem och utsåg egna regeringar.

Den 4 juli, 1776 fastställdes en gemensam självständighetsförklaring i Philadelphia och Amerikas Förenta Stater utropades. Efter befrielsekriget som följde på detta tvingades engelsmännen att erkänna USA:s självständighet. Ett fredsavtal slöts i Paris 1783.

1789 valdes George Washington till USA:s förste president och då hade delstaterna godkänt den författning som utarbetats av de så kallade grundlagsfäderna; bland annat George Washington, Thomas Jefferson, James Madison och Benjamin Franklin. Författningen trädde i kraft samma år och gäller ännu, dock med ett antal tillägg.

På uppmaning av Thomas Jefferson, USA:s tredje president, 1801-1809, gav sig de två upptäckarna Meriwether Lewis och William Clark iväg västerut mot nya landområden. Detta ledde till att landgränsen så småningom flyttades västerut ända fram till Stilla Havet och till att stora delar av den ursprungliga indianbefolkningen utrotades i de krig som följde när landet togs över av de vita nybyggarna.

Till överst på sidan

Den nya nationens utrikespolitiska inriktning manifesterades för första gången 1823 då president James Monroe i ett budskap till kongressen fastslog att USA inte tänkte tolerera att de europeiska länderna gick till angrepp på det västra halvklotet eller upprättade nya kolonier där. Den så kallade Monroedoktrinen kom att få stor utrikespolitisk betydelse och inte minste motivera USA:s inflytande i Latinamerika.

Kampen mellan federalister och antifederalister utgjorde grunden för framväxten av politiska partier under slutet av 1700-talet och första halvan av 1800-talet. I mitten av 1800-talet hade två partier som än idag dominerar amerikansk politik tagit form; Demokratiska partiet och Republikanska partiet.

Motsättningarna förstärktes genom att delstaterna i norr industrialiserades snabbare och därmed växte sig ekonomiskt starkare medan delstaterna i söder dominerades av bomullsodling och andra jordbruksnäringar. I norr krävde man näringslivet skyddstullar medan sydstaterna ville ha frihandel. Slitningarna mellan norr och söder gällde även slavfrågan.

När republikanen och slaverimotståndaren Abraham Lincoln valdes till president 1860 blev det en total konfrontation. Elva sydstater bröt sig loss och bildade en egen konfederation. Det blev början till ett förödande inbördeskrig som pågick i fyra år och krävde 600 000 människors liv. Lincoln förklarade att slaveriet var avskaffat mitt under det pågående kriget, vilket stadfästes efter sydstaternas kapitulation 1865. Abraham Lincoln mördades kort därefter av en sydstatsanhängare. 1866 fick de svarta rösträtt.

Inte mycket förändrades i sydstaterna de närmaste årtiondena efter kriget. De drabbades av ekonomisk stagnation och rasismen levde kvar, bland annat förföljdes svarta av den vita rasistiska organisationen Ku Klux Klan. I nordstaterna förstärktes den ekonomiska utvecklingen genom att järnvägsnätet byggdes ut och kommunikationerna förbättrades allmänt.

Under 1800-talets andra hälft upplevde USA en stor invandringsvåg. Från 1850 till 1920 gick befolkningen upp från 25 miljoner till 106 miljoner. Under denna period utvandrade cirka en miljon svenskar till USA.

Efter ett uppror på Kuba, som då hörde till det spanska väldet, förklarade USA krig mot Spanien 1898 och efter en kort tids stridigheter erkände Spanien Kubas självständighet. Dessutom gav man upp Puerto Rico, Filippinerna och Guam.

När första världskriget bröt ut 1914 förklarade landets president, Woodrow Wilson, USA neutralt. Under krigets gång ändrades den inhemska opinionen och 1917 förklarade USA Tyskland krig, vilket bidrog till de allierades seger. För att säkra den framtida freden tog president Wilson initiativ till Nationernas Förbund (NF) som senare blev Förenta nationerna (FN).

I slutet av 1920-talet gick USA in i en period av ekonomisk tillbakagång, "Den stora depressionen", som fick förödande ekonomiska konsekvenser.

I 1932 års presidentval besegrade den sittande presidenten Herbert Hoover ut av Franklin D Roosevelt som med sitt ekonomiska stimulansprogram "The New Deal" lade grunden till den moderna välfärdsstaten. Programmet resulterade i en ekonomiskt uppgång som förstärktes av den militära upprustningen som drogs igång vid andra världskrigets utbrott.

Efter japanernas bomangrepp mot Pearl Harbor på Hawaii i december 1942 gick USA in i kriget på de allierades sida. USA:s insatser, både materiellt såväl som med trupper, påverkade än en gång krigsutgången.

Till överst på sidan

Modern historia

Efter andra världskrigets slut var USA världens ledande ekonomiska och politiska stormakt. I den rollen tog USA på sig ett stort ansvar för återuppbyggnaden av de krigshärjade länderna.

Marshallhjälpen blev ett omfattande amerikanskt hjälpprogram för återuppbyggnad av det förstörda Europa. ven de nya organisationerna Världsbanken och Internationella Valutafonden (IMF) blev viktiga instrument för att underlätta en återhämtning. Frihandelsavtalet, senare ombildat till WTO, kom till för att främja en friare världshandel. FN bildades bildades med målsättning att säkra en varaktig fred. Genom Trumandoktrinen utlovade USA ekonomisk och politisk hjälp till länder som kände sig hotade av Sovjetunionen. För att stärka Europas framtida säkerhet bildades Atlantpakten (NATO) 1949.

När Harry S Truman tog över presidentämbetet i april 1945 fortsatte han det reformarbete på det ekonomiska och sociala området den förre presidenten Roosevelt påbörjat. 1952 års presidentval vanns av den forne generalen Dwight Eisenhower som kom att föra en mer konservativ politik.

I början på 1950-talet förstärktes de antikommunistiska strömningarna i landet genom kriget i Korea och västländernas allt hårdare kalla krig mot Sovjetunionen. Senator Joseph McCarthy ledde undersökningar som drabbade oliktänkande mycket hårt på 1950-talet genom att många, ofta på lösa grunder, beskylldes för att vara kommunistsympatisörer. Flera av dem miste sina arbeten en del hamnade i fängelse.

Med president John F Kennedy, som valdes till president 1960, kom ett politisk generationsskifte. Han utlovade nya sociala reformer och gav de svartas medborgarrättsrörelse som börjat växa fram på 1950-talet  ett visst stöd.

Kennedy drogs emellertid snabbt in i flera utrikespolitiska konflikter. 1961 stödde han "Grisbuktsinvasionen" på Kuba och 1962 startade Kubakrisen då ett krig mellan USA och Sovjetunionen var nära att bryta ut. Kubakrisen utlöstes när USA upptäckte att Sovjetunionen höll på att uppföra avskjutningsramper för kärnvapen på Kuba.

Under Kennedy ökade den amerikanska inblandningen i Vietnamkriget som inletts under 1950-talet. Motivet för USA:s ingripande var att stävja kommunismens utbredning i Asien.

Kennedy intog också en hård hållning i kapprustningen med Sovjetunionen och lyckades ge amerikanarna en ökad framtidstro, bland annat genom ett ambitiöst rymdprogram med målsättning att USA skulle bli först med att skicka människor till månen.

John F Kennedy efterträddes av sin vicepresident Lyndon B Johnson som startade ett ett stort socialt reformarbete i vilket han förklarar krig mot fattigdomen samt drev igenom de medborgarrättslagar som Kennedy introducerat. Det är dock inte för detta han kommer att bli ihågkommen. Lyndon B Johnson kommer i första hand att minnas för sin upptrappning av Vietnamkriget vilket splittrade nationen och ledde till en av USA:s mest allvarliga inrikespolitiska kriser.

När Richard M Nixon valdes till president sade han sig ha en plan för fred i Vietnam, men trappade i stället upp kriget ytterligare vilket resulterade i att även Laos och Kambodja drogs in i det. Nixon och hans utrikesminister bedrev dock en framgångsrik diplomati som ledde till avspänning och förbättrade relationer till Sovjetunionen och Kina. 1972 skrevs SALT-avtalet under som gick ut på att begränsa antalet långdistanskärnvapen. Samma år gjorde Nixon sin uppmärksammande resa till Kina, som varit stängt sedan den kommunistiska revolutionen 1949. Efter oktoberkriget mellan Israel och de arabiska  staterna 1973 ökade USA sina ansträngningar att få igång en dialog mellan Israel och de arabiska grannländerna. Nixon vann presidentvalet 1972 trots att den så kallade Watergateskandalen hade börjat debatteras. Denna affär tvingade så småningom Nixon att avgå som president sedan det avslöjats att fem män på uppdrag av Nixons kampanjkommitté brutit sig in i demokraternas partihögkvarter i Washington. Nixons fall berodde på Nixons försök att mörklägga Vita Husets roll i skandalen. Richard Nixon avgick som president 1974.

Gerald Ford, Nixons vicepresident, blev landets nya president. Han benådade Nixon för sin inblandning i Watergateskandalen. Under Fords presidentperiod tvingades USA till ett förödmjukande uttåg ur Vietnam och därmed var Vietnamkriget slut. Gerald Ford besegrades av Jimmy Carter i 1976:års presidentval.

Jimmy Carter introducerade vad han kallade en mer moralisk utrikespolitik som skulle främja demokrati och mänskliga rättigheter. Hans största triumf var initiativet till Camp David-avtalet som ledde till fred mellan Israel och Egypten. I november 1979 togs personalen vid USA:s ambassad i Teheran tillfånga. Gisslandramat varade i över ett år. Carter kritiserades för att vara en svag internationell ledare och att han inte kunde hantera inrikespolitiska svårigheter på ett tillfredsställande sätt vilket ledde till en utbredd pessimism bland medborgarna. På grund av detta förlorade han presidentvalet 1980 mot Ronald Reagan.

Till överst på sidan

Ronald Reagan, lyckades återupprätta framtidsoptimismen med ett ekonomiskt program som ledde till en lång högkonjunktur med stabil tillväxt under 1980-talet. Programmets negativa effekter ledde till ökat budgetunderskott och ökade klyftor mellan rika och fattiga.

Utrikespolitiskt förde Reagan en hård antikommunistisk linje.

Den lilla västindiska östaten Grenada invaderades 1983 för att stoppa den kommunistiska expansionen och sandinist regimen i Nicaragua isolerades genom handelsembargo. Nicaraguas antikommunistiska gerilla, contras, fick dock aktivt stöd med pengar och rådgivning. Attityden mot Sovjetunionen skärptes och kärnvapensamtalen avbröts dessutom förkastades ett nytt avtal (SALT2). Nya medeldistanskärnvapen började placeras ut i Västeuropa som ett led i USA:s upprustning.

Relationerna med Sovjetunionen förbättrades dock efter att Reagan omvalts till president 1984 och Michail Gorbatjov tillträtt som ny president i Sovjetunionen 1985. Nedrustningsförhandlingarna återupptogs och 1987 slöts ett nytt avtal som syftade till att reducera antalet kärnvapen.

Under Ronalds Reagans två sista år som president drabbades USA av flera skandaler. Den mest allvarliga var Iran-contras-affären där medarbetare i Vita Huset i hemlighet sålt vapen till Iran via Israel. I utbyte skulle Iran få proiranska grupper att släppa amerikaner som hölls som gisslan i Libanon.

Reagans vicepresident George Bush vann presidentvalet 1988. Han började sin presidentperiod med att att försöka minska det stora budgetunderskottet som uppkommit under den förre presidenten. Under detta arbete bröt Bush sitt vallöfte om att inte höja några skatter. Något som väljarna inte förlät honom under hela hans ämbetsperiod.

Utvecklingen i världen tvingade emellertid Bush att koncentrera sig på utrikespolitiken.

När Berlinmuren föll 1989 förbättrades relationerna med Moskva ytterligare och USA, tillsammans med andra industriländer, erbjöd Moskva ekonomisk hjälp. Bush och Gorbatjov skrev 1991 under START-avtalet för att reducera antalet långdistanskärnvapen. Efter Sovjetunionens sammanbrott senare samma år fortsatte nedrustningssamtalen med Rysslands president Boris Jeltsin.

När Irak ockuperade Kuwait sommaren 1990 tog Georg Bush initiativet till att en USA-ledd multinationell styrka som med FN:s godkännande skickade till Persiska viken. Efter ett för irakierna förödande krig tvingads de till vapenvila i mars 1991. Framgången med "Operation Ökenstorm", som operationen kallades, ledde till stor popularitet för George Bush och man tog för givet att han skulle omväljas som president i valet 1992. När valrörelsen närmade sig hade den amerikanska ekonomin försvagats. Väljarna mindes Bushs löftesbrott om skatterna och många tyckte att han inte skött landets ekonomi på ett bra sätt samt försummat att ta hand om en rad inrikespolitiska och sociala problem varför han förlorade valet mot den då ganska okände guvernören från Arkansas Bill Clinton.

Bill Clinton, som i sin valkampanj nästan enbart fokuserat på inrikespolitiska frågor, blev symbolen för ett politiskt generationsskifte. Han var den förste amerikanske president som vuxit upp efter andra världskriget. Bill Clintons presidentperiod präglades av en stark ekonomi, den längsta högkonjunkturen i USA:s historia, som bidrog till att hålla honom vid makten, trots politiska motgångar och skandaler. I presidentvalet 1996 blev han den förste demokratiske presidenten sedan Franklin Roosevelt att bli omvald.

Under sin andra presidentperiod ägnade sig Clinton mer åt utrikespolitiken. 1998 avslöjades Monica Lewinsky-skandalen. Clintons sexuella relation till den unga Vita Huset-praktikanten och hans förnekande ledde till att kongressen startade en riksrättsprocess, den andra mot en sittande president i USA:s historia. Clinton klarade sig dock från att avsättas.

Till överst på sidan

Presidentvalet 2000 slutade oerhört jämnt, och blev ett av de märkligaste i USA:s historia. Först fem veckor efter valdagen kunde George W Bush, son till förre presidenten George Bush, utropas till president efter att högsta domstolen stoppat en inledd omräkning av valsedlar i flera valdistrikt i Florida. Bush tog hem segern i elektorskollegiet med minsta möjliga marginal, trots att hans motståndare, Clintons vicepresident Al Gore, hade fått drygt en halv miljon fler röster totalt.

Efter sin omstridda valseger inledde George W Bush sin presidentperiod i januari 2001 med att driva en påtaglig högerlinje där skattesänkningar gavs högsta prioritet.

Med terrordåden, de värsta i USA:s historia, mot World Trade Center och Pentagon den 11 september, 2001 förändrades hela den inrikespolitiska situationen radikalt. I den krisstämning som uppstod slöt amerikaner, oavsett politiska läger, upp bakom sin president. Kongressen gav honom mycket fria händer att använda de medel han själv ansåg lämpliga för at slå tillbaka mot terrorismen och dess beskyddare. Bush skärpte de amerikanska terroristlagarna och inledde en internationell kampanj för att krossa terrorismen. I oktober angrep USA och Storbritannien Afghanistan där de styrande talibanerna anklagades för att ge en fristad till de ansvariga för terrorattackerna, det vill säga saudiern Usama bin Ladin och hans terrornätverk al-Qaida.

Bushs rekordhöga opinionsstöd på över 90 % från tiden efter 11 september-attacken föll dock snabbt ner mot 50 %. Han kom mer att uppfattas som en polariserande ledare som väckte starka känslor både för och emot och splittrade väljarkåren. Hans ställning försvagades av ett ökat fokus på ekonomiska problem. Även när konjunkturen vände uppåt skapades få nya jobb och skattesänkningarna och kostnaderna för hans krigsförklaring mot terrorismen bidrog till att förvandla det tidigare överskottet i den federala budgeten till höga underskott.

Inom näringslivet avslöjades en serie företagsskandaler, till exempel de i Enron och i Worldcom, som minskade förtroendet för ledare inom näringslivet och politiker.

Sakta men säkert började den politiska enighet som rått sedan den 11 september 2001 att upplösas och kampen mot terrorismen gav upphov till inrikespolitiska tvister.

I sin kamp mot terrorismen vill George W Bush samla omvärlden till en gemensam front mot Irak för att största ledaren Saddam Hussein som anklagades för att förfoga över massförstörelsevapen. Även uppgifter om kontakt mellan terrornätverket al-Qaida och irakisk säkerhetstjänst förekom. I september 2002 krävde Bush att FN-länderna gemensamt skulle agera mot Irak om regeringen i Bagdad inte villkorslöst accepterade vapeninspektioner av FN inom en given tidsfrist. Bush klargjorde också att USA skulle agera på egen hand om inte FN agerade.

Efter hårda förhandlingar lyckades USA få igenom en resolution i FN:s säkerhetsråd som skärpte kraven på Irak. Irak accepterade FN beslutet och vapeninspektionerna inleddes. När de drog ut på tiden utan att ge resultat krävde USA att FN skulle agera. När det stod klart att USA inte kunde samla stöd i Säkerhetsrådet, och att länder med vetorätt som Frankrike och Ryssland sade nej till en FN ledd invasion, gick USA till attack på egen hand med stöd av Storbritannien och en koalition av ett antal andra länder. Bagdad intogs den 9 april, 2003 och i mitten av månaden hade invasionsstyrkorna kontroll över landet. Den 1 maj förklarade George W Bush att kriget i huvudsak var över.

När sökandet efter de påstådda massförstörelsevapnen inte gav förväntat resultat tvingades Bush att överge sitt ursprungliga motiv för kriget. Han betonade då istället att kriget var nödvändigt för att största en tyrann som hade kunnat skaffa massförstörelsevapen och därmed blivit ett hot mot USA.

Protesterna mot USA och president Bush blev stora, både på hemmaplan och i omvärlden, när det på våren 2004 avslöjades att irakiska fångar torterats av USA-soldater och förhörsledare i Abu Ghraib-fängelset utanför Bagdad.

I senaste presidentvalet besegrade Bush sin motståndare John Kerry och installerades därmed för en andra presidentperiod. Han får på grund av politisk isolering en alltmer svårt att styra.

Kriget mot Irak har splittrat nationen, och en stor del av världsopinionen. Idag är fler amerikaner mot kriget än för det och Bush står alltmer isolerad på grund av sin förda politik. Kriget är ännu ett beklagligt exempel på USA:s intolerans mot andra folk, respekt för länders integritet och ett brott mot folkrätten. Alltför många amerikanska soldater och civila irakier har dödats och landet har på grund av kriget drabbats hårt av inre motsättningar som även de kräver oskyldigas liv. Det var definitivt inte bra på Saddam Husseins tid i Irak, men frågan är om irakierna inte lider mera nu.

Kostnaderna för kriget uppgår till gigantiska 4.7 miljarder dollar per månad, pengar som man istället skulle kunnat använda för att bekämpa fattigdom i USA och i andra delar av världen. Tyvärr verkar det som om vi människor inte kan leva utan krig.....

Till överst på sidan

Geografi

USA är till ytan världens fjärde största land efter Ryssland, Kanada och Kina. Från Kanada i norr till Mexiko i söder mäter USA 257,5 mil, avståndet från kust till kust är 450 mil. Topografiskt kan USA delas in i fyra huvudområden; Atlantiska kustslätten, Appalacherna, Kontinentalbäckenet och Kordiljärerna.

Atlantiska kustslätten är ett brett låglandsområde som reser sig från havet in mot landet. Det täcker hela Atlantkusten och kusten utefter Mexikanska bukten.

Appalacherna, längre västerut, är en relativt låg bergskedja som går i det närmaste obruten från Kanad ned till Alabama i södra USA. Bergen är till stora delar klädda med skog. I dalarna finns betydande koltillgångar.

Kontinentalbäckenet är ett låglandsområde i centrala USA som på sitt bredaste ställe mäter 250 mil. den väldiga arealen omfattar ett av världens största flodsystem där Mississippi-, Missouri- och Ohiofloderna ingår.

Kordiljärerna är ett system av bergskedjor i västra USa som löper i nord-sydlig riktning, parallellt med västkusten och med Klippiga bergen som den östligaste delen. Mellan bergskedjorna ligger såväl bördiga dalar som torra ökenområden.

Av USA:s 50 delstater bildar 48 det kontinentala USA. De två övriga delstaterna är ögruppen Hawaii i Stilla Havet och Alaska som skiljs från övriga USA av Kanada. Alaska är den till ytan största delstaten. Näst störst är Texas som är mer än en och en halv gånger så stort som Sverige.

USA brukar i geografisk bemärkelse delas in i nedanstående sju huvudområden:

Nordöstra delstaterna
Centrala låglandet
Sydöstra delstaterna
Stora slätterna
Bergs- och ökenområdena
Västkusten
De nya delstaterna

Vart och ett av dessa områden har sina specifika geografiska förutsättningar och egenheter.

Klimat

Trots att USA till största delen ligger iden tempererade zonen varierar klimatet kraftigt mellan landets olika delar.

I Alaskas nordligaste del råder arktisk kyla och på Hawaii är klimatet subtropiskt. Större delen av landet har kontinentalt klimat med heta somrar och kalla vintrar.

Det kan regna mycket på USA:s västkust samt i östra och sydöstra delen av landet medan de stora slätterna i centrala delen ofta drabbas av torka. Ökenområdena i väster om Klippiga bergen ligger helt i regnskugga. Den södra delen av östkusten drabbas regelbundet av orkaner.

Till överst på sidan

Flora och Fauna

När de europeiska bosättarna kom till dagen USA möttes de av ett överflöd av djur som levde i skogarna, i bergen och på de stora slätterna. Djurlivet var fullt jämförbart med de rikaste i Afrika och många av kolonisatörerna trodde säkert att det var outtömligt. När pälsjägare, nöjesjägare och alla andra som dödade djur av olika anledningar gjort sitt återstod endast en bråkdel av det ofantliga djurlivet i början av 1900-talet. Av de 65 - 70 miljoner bisonoxar som fanns när européerna kom återstod färre än 1000 individer!

Som tur vaknade miljömedvetna människor till och började arbeta för att skydda speciellt intressanta och skyddsvärda områden. Världens äldsta national park, Yellowstone, grundades redan år 1872 för att skydda de geotermiska sevärdheterna och de vilda djuren. Därefter avsattes områden i allt snabbare takt för att rädda det som kunde räddas åt eftervärlden och idag finns det 677 skyddade naturområden i USA, totalt cirka 32 miljoner hektar. Flera av USA:s 56 nationalparker är upptagna på UNESCO:s Världsnaturlista.

Det finns många spännande däggdjur som man kan få se vid besök i nationalparkerna, om man har tur till exempel grizzlybjörn, svartbjörn, prärievarg, varg, puma, tjockhornsfår, snöget, hjort, amerikansk antilop (pronghorn), amerikansk älg (moose), prärievarg, bisonoxe mfl.

I sjöar, floder och hav lever till exempel lax, olika arter av valar, elefantsäl, sjölejon, utter, sjöko, kajman, olika arter av sköldpaddor mm.

Även fågellivet är artrikt och man har registrerat över 800 olika arter. Den vithövdade örnen är landets nationalfågel sedan 1782. Örnen var en mycket talrik, man tror att det fanns mer än 500 000 exemplar i landet. I början av 1960-talet hade arten decimerats till cirka 450 häckande par i USA, Alaska undantaget där arten klarat sig betydligt bättre på grund av mindre miljöpåverkan och glesare befolkning.

På grund av sin mångskiftande natur är även floran oerhört varierande och växterna har anpassat sig till de miljöer de lever i Här finns allt från barrskogar, subtropiska miljöer, heta öknar, prärie och arktisk miljö, varje naturtyp med en fascinerande flora. De stora grässlätterna, prärien, är det ekologiska systemet som förstörts mest av människans framfart.

Trots att mycket förstörts av landets ursprungliga natur och många djur jagats till gränsen till utrotning finns det oerhört mycket kvar för den som vill uppleva ett intressant djur-, fågel och växtliv och även om man avsatt en hel del områden som skyddsvärda återstår mycket miljöarbete innan man hejdat luftföroreningar och hög energiförbrukning som ger både människor, djur och växter bättre levnadsvillkor.

Till överst på sidan

Befolkning, språk och sociala förhållanden

Eftersom USA tillåtit en stor immigration till landet under olika tidsperioder lever här människor från hela världen. Under den stora invandringsperioden från mitten av 1800-talet och fram till i början av 1900-talet kom invandrarna huvudsakligen från Europa. under den senaste stora invandringsperioden på 1980-talet kom invandrarna till största delen från Latinamerika och Asien.

Den ökande invandrarbefolkningen, med höga födelsetal, är en stor del av förklaringen varför USA:s befolkning ökar från år till år. Från 1990 till 2005 ökade landets befolkning med 47 miljoner till nästan 296 miljoner invånare.

Även om vita fortfarande utgör tre fjärdedelar av befolkningen går USA mot ett alltmer multietniskt och mångkulturellt samhälle. Utvecklingen är tydligast i storstäderna. I New York lär cirka 40 % av stadens invånare ha fötts i något annat land. Andelen vita invånare förväntas minska till runt 50 % år 2050, samtidigt som andelen spanskättlingar, huvudsakligen latinamerikaner, och asiater ökar snabbt. De svartas andel förväntas bara öka marginellt. År 2003 hade de spanskättade passerat de svarta som landet största minoritetsgrupp.

När de europeiska kolonisatörerna kom på 1500-talet fanns det en betydande indianbefolkning i landet. Sedan dess har indianerna trängts undan och minskat i antal. Indianbefolkningen, inklusive urinvånarna i Alaska, uppgick år 2003 till cirka 4,1 miljoner invånare. En stor del av dem bor i reservat. Många av dem har en låg utbildning och svåra sociala problem.

Vid sidan om den officiella inflyttningen pågår en omfattande illegal invandring, framför allt från Mexiko. Det totala antalet illegala invandrare som vistas i landet uppskattas till över 10 miljoner år 2004.

Efter terrorattackerna den 11 september 2001 infördes nya immigrationslagar. Bland annat måste invandrare, som inte blivit amerikanska medborgare, från ett tjugotal länder, huvudsakligen i Mellanöstern, att registrera sig hos immigrationsmyndigheten.

De flesta som bor i USA talar engelska. Den amerikanska engelskan skiljer sig något från den brittiska engelskan i fråga om ordförråd, uttal och stavning. Avvikelserna är dock så små att de kan liknas vid skillnaderna mellan två dialekter.

På grund av den omfattande invandringen finns ett stort antal språk representerade i landet. Spanska är det näst största språket i USA och dess snabba utbredning har fört med sig krav på att engelska ska göras till landets officiella språk.

Trots att levnadsstandarden I USA hör till den högsta i i världen är skillnaden mellan fattiga och rika större än i andra industrialiserade länder och klyftorna ökar. Nästan hälften av landets samlade inkomster går till den femtedel som tjänar mest. Cirka 12 % av befolkningen, ungefär 36 miljoner, lever under fattigdomsgränsen. Fattigdom och social utslagning är vanligare hos den svarta befolkningen, hispanics (spanskättlingar) och andra etniska minoriteter än hos den vita befolkningen.

Jämfört med många av Europas industrialiserade länder har USA ett begränsat socialt skyddsnät, skillnaderna inom landet varierar kraftigt. Det finns ingen allmän sjukvårdsförsäkring. Arbetsgivarna står för merparten av kostnaderna för de anställdas sjukvårdsförsäkringar. Den allt dyrare vården har lett till att många företag erbjuder sämre sjukförmåner eller lägger över en större del av avgifterna på de anställda, som i många fall då tecknar egna sjukförsäkringar. Merparten av av amerikanarna är väl försäkrade, men cirka 15 % befolkningen är oförsäkrad. De som saknar medel att betala sin egen sjukvård kan få behovsprövad hjälp genom ett federalt sjukvårdsprogram, Medicare. Äldre medborgare garanteras sjukvård genom detta program.

Genom Social Security finns en allmän ålderspension, som har finansierats av anställda och arbetsgivare.

Barnomsorgen bedrivs huvudsakligen i privat regi. En lag som ger föräldrar rätt att obetald ledighet i upp till tolv veckor vid barnafödsel eller vård av sjukt barn eller vård av annan familjemedlem trädde i kraft 1993.

Till överst på sidan

Religion

USA skapades av människor med en protestantisk tro som ansåg att deras frihet att utöva sin religion var så stor att de inte behövde göra sin religion till statsreligion och de förbjöd sin regering att fatta några beslut som gjorde en religion viktigare än en annan. Den stora invandringen till landet har gjort att protestantismen minskat och år 2005 hade religionen bara strax över 50 % andel av landets religioner. De religioner som vuxit snabbt på senare tid är  Islam, Buddhism och utövandet av indianernas ursprungsreligion. Även de som säger sig inte tillhöra någon religion ökar starkt i antal.

I USA har flera "egna" religioner skapats och utvecklats; Mormoner, Jehovas Vitten, Sjunde Dags Evangelisterna, "Shakers" och Amish. Mormonerna har expanderat kraftigt de senaste decennierna.

Utbildning

Det är till största delen delstaterna och de lokala myndigheterna som ansvarar för skolväsendet i USA, under 10 % av kostnaderna finansieras med federala medel. Undervisningskvaliteten kan därför variera kraftigt. I finansieringen av skolorna utgör fastighetsskatten en viktig del för de lokala myndigheterna och därför kan de allmänna, och avgiftsfria, skolorna hålla en hög standard i välbärgade områden medan de ofta håller en låg standard i storstädernas slumområden.

De federala myndigheterna kan kan dock i vissa avseenden utöva ett betydande inflytande över skolväsendet. Under 1960-talet var det de nya federala medborgarrättslagarna som banade väg för en integrering av svarta och vita barn i samma skolor över hela landet. År 2001 tog president Bush initiativet till programmet "No child left behind", som syftar till att höja utbildningskraven i de sämsta skolorna.

Majoriteten av skoleleverna går i allmänna skolor till och med gymnasienivå. Men det finns också många privata skolor som år 2002 hade mer än 5 miljoner elever, merparten av dessa drivs av olika religiösa grupper. Inte minst den katolska kyrkan.

Skolplikt råder i hela USA, men reglerna varierar mellan delstaterna. För det mesta börjar amerikanska barn skolan redan i sexårsåldern och de har ofta rätt att sluta när de fyllt sexton. Grundskolan, Elementary school, omfattar sex, sju eller åtta år. Därefter följer high school, som motsvarar det svenska gymnasiet, i upp till fyra år. År 2003 hade 85 % av alla vuxna amerikaner över 25 år gått ut high school och mer än en fjärdedel hade någon form av akademisk examen.

Den högre utbildningen avslutas efter fyra år med en akademisk grundexamen, Bachelor of Art (BA) eller Bachelor of Science (BSc). Därefter följer ytterligare högre akademiska utbildningar för dem som har förmåga, och pengar, att studera vidare.

Kostnaderna för universitetsstudier varierar och det är som regel dyrare att studera vid de universitet som drivs av privata stiftelser och som är beroende av privata donatorer för att upprätthålla standarden på undervisning och forskning. Årsavgiften vid de bästa och mest prestigefyllda uppgår till flera hundratusen kronor men kan i många fall delvis finansieras med stipendier och olika former av studiestöd.

USA har flera prestigefyllda universitet, till exempel Harvard, Yale, Princeton och Stanford, som satsar stora resurser på forskning och är i många fall världsledande.

För mer information klicka på länken Landsfakta

Till överst på sidan

USA är ett fantastiskt och lätt land att resa i. Här finns en otroligt varierande natur, intressanta städer, en fascinerande landsbygd samt vänliga och hjälpsamma människor. Det är betydligt billigare att resa i landet än man ofta tror, om man bor på motell och inte äter på de lyxigaste krogarna. Infrastrukturen gör landet lättrest om man har tillgång till bil.

Besök gärna USA och känn kroppens reaktion när en hjord bisonoxar passerar två meter framför din bil i Yellowstone National Park eller i Custer National Park, upplev världens hetaste plats Death Valley, vandra bland bergen i Monument Valley, njut av Grand Canyon, promenera på "Walk of Fame" i Hollywood eller bland de otroliga villorna i Beverly Hills, upplev den stora prärien, de mäktiga skyskraporna i Chicago etc., etc. USA är fantastiskt!

Det negativa är att det trots all rikedom finns så många fattiga och utslagna, hela 12 % av landets befolkning  lever under fattigdomsgränsen. Man kan inte annat än känna sorg och vrede över att USA inte bättre tar hand om sin ursprungsbefolkning, en del av den färgade befolkningen och vissa invandrare när man vet hur mycket krigen som USA startar runt om i världen i sin självpåtagna roll som "världspolis" kostar. Tänk om man istället använt dessa pengar till att komma tillrätta med landets egna problem!

Skylten!
Hollywood, CA

"Walk of Fame".
Hollywood, CA

Inköp hos Little John.
Farmers Market.
Los Angeles, CA

Protest mot kriget i Irak.
Santa Monica Beach.
Los Angeles, CA

Bikiniland.
Venice Beach.
Los Angeles, CA

"Bits hunden?".
Venice Beach.
Los Angeles, CA

Bra granne vid eventuell kris.
Beverly Hills.
Los Angeles, CA

Vy utefter
Highway1, CA

Bråkande elefantsälar.
Piedras Blancas, CA

Huvudbyggnaden.
Hearst Castle, CA

Utomhuspoolen.
Hearst Castle, CA

Golden Gate Bridge.
San Francisco, CA

Skyline med Transamerica Pyramide.
San Francisco, CA

Lombards Street.
Världens krokigaste gata.
San Francisco, CA

Cellgata på Alcatraz.
San Francisco, CA

Mäktiga redwoodträd.
Muir Woods, CA

Sanddynerna vid Mesquite Flats.
Death Valley, CA

Zabriskie Point.
Death Valley, CA

Vy över Badwater Basin
från Dantes view.
Death Valley, CA

Hotel New York, New York.
Las Vegas, NV

"Guldhotellet",
Hotel Mandalay Bay.
Las Vegas, NV

Route 66.
Kingman, AZ

Mikael och en "gunslinger".
Williams, AZ

Route 66.
Williams, AZ

Vävande Navajokvinna.
Cameron, AZ

Vy från
Grand Canyon, AZ

Vy från
Grand Canyon, AZ

Vy från
Grand Canyon, AZ

Den sällsynta Californiakondoren.
Grand Canyon, AZ

Landskapsvy.
Monument Valley, AZ

John Ford´s Point.
Monument Valley, AZ

Merrick Butte.
Monument Valley, AZ

Navajo Twins.
Bluff, AZ

Cow Trading Post.
Nära Bluff, AZ

"Delicate Arch".
Arches Nat. Park, AZ

"Double Arch".
Arches Nat. Park, AZ

"Balanced Rock".
Arches Nat. Park

Mormontemplet.
Salt Lake City, UT

Mormonkören.
Salt Lake City, UT

"Buffaloland".
Jackson, WY

Bisonoxe.
Jackson, MY

Bisonoxe.
Jackson, MY

Bisonoxe.
Jackson, WY

Landskapsvy.
Grand Teton Nat. Park

Blommor.
Grand Teton Nat. Park

Gejsern "Old Faithful".
Yellowstone Nat. Park, WY

Grand Prismatic Spring.
Yellowstone Nat. Park, WY

Grand Prismatic Spring.
Yellowstone Nat. Park, WY

"Grand Canyon".
Yellowstone Nat. Park, WY

Moose, älg.
Yellowstone Nat. Park, WY

Varning för grizzly!
South Dakota

Landskapsvy.
Big Horn Nat. Park, SD

Backsippor.
Big Horn Nat. Park, SD

Gamla staden.
Cody, SD

Presidenterna.
Mount Rushmore, SD

Turist fotograferar bisonoxar.
Custer Nat. Park, SD

Pronghorn, amerikansk antilop.
Custer Nat. Park, SD

Saloonen där Wild Bill Hickock sköts.
Deadwood, SD

Betande bisonoxe på den ändlösa prärien.
Badlands Nat. Park, SD

Mikael poserar.
Badlands Nat. Park, SD

Barägaren Dana,
till hälften lakota-sioux indian.
Interior, SD

Kvinna i pokerspelande HD-gäng gör "tittyflap".
Scenic, SD

Saloonen Lonhorn.
Indianer tillåtna!
Scenic, SD

Corn Palace.
Mitchell, SD

Detalj på Corn Palace.
Mitchell, SD

Skyskrapor.
Minneapolis, MN

Mikael med dalahäst och moraklocka.
Mora, MN

Bageriskylt.
Scandinavian donuts!
Lindstrom, MIN

Miss "Lutefisk"!
Lindstrom, MN

Nya Duvemåla.
Lindstrom, MN

Gammalt prästhus.
Scandic, MN

Chicago Theatre.
Chicago, IL

Hus med flagga.
Chicago, IL

Bilparkering.
Chicago, IL

Blåsig baddag vid
Lake Michigan.
Chicago, IL

Det vackra Bahaitemplet.
Wilmette, IL

Turist vid Marilyn Monroes hand- och fotavtryck.
Hollywood

Här åkte Paris Hilton fast för rattfylla.
Hollywood, CA

Protest mot kriget i Irak.
Santa Monica Beach.
Los Angeles, CA

Nöjesfältet.
Santa Monica Beach.
Los Angeles, CA

Solande elefantsälar.
Piedras Blancas, CA

Fotograf.
Hearst Castle, CA

Inomhuspoolen.
Hearst Castle, CA

Vy utefter Highway1, CA

Spårvagn.
San Francisco, CA

Fängelseön Alcatraz.
San Francisco, CA

Krabbröd.
San Francisco, CA

Badwater Baisin, -85 m!
Death Valley, CA

Excalibur Hotel.
Las Vegas, NV

Incheckningsdisken på Hotel Ceasars Palace.
Las Vegas, NV

Kyrkan i Navajobyn.
Cameron, AZ

Köpa någonting av detta företag?
Bluff, AZ

Berg.
Monument Valley, AZ

Landskapsvy.
Arizona

"Neferitite".
Arches Nat. Park, AZ

Solnedgång.
Arches Nat. Park, AZ

Bisonoxe med kalv.
Jackson, WY

"Opal well".
Yellowstone Nat. Park, WY

Delstatsflaggorna.
Mount Rushmore, SD 

Presidenterna.
Mount Rushmore, SD

Fängelset.
Interior, SD

Chinatown.
San Francisco, CA

Vy från
Grand Canyon, AZ

"South Window".
Arches Nat. Park, AZ

Cyklamen.
Big Horn Nat. Park, SD

Moderna hus.
Minneapolis, MN

Pronghorns, amerikansk antilop.
Custer Nat. Park, SD

Landskapsvy.
Badlands Nat. Park, SD

Vandrarhemmet.
Scenic, SD

Restaurangen "Swedish Inn".
Lindstrom, MN

"Lutande tornet".
Chicago, ILL