USA -
"Städer, öknar, berg, prärie och vilda djur"
USA, världens till ytan fjärde största land, har
mycket att erbjuda en resenär. Här finns en fantastisk natur och ett
intressant folkliv. Amerikanarna är lätta att få kontakt med och de
hjälper gärna en turist. Det är lätt att resa runt i USA om man har
tillgång till bil, ofta ett villkor för att man skall nå avlägsna naturreservat
eller intressanta platser. Sällskap på resan var min son Mikael
som bidrog till att göra denna till en av mina finaste och
roligaste.
Under fyra veckor körde vi bil från Los
Angeles till Chicago genom delstaterna Kalifornien (CA), Nevada (NV), Arizona
(AZ),
Utah (UT), Idaho (ID), Wyoming (WY), Syd Dakota (SD), Minnesota (MN), Wisconsin
(WI) och Illinois (IL). Vår
bilresa gav oss möjlighet att uppleva större städer som Los Angeles, San
Francisco, Las Vegas, Salt Lake City, Minneapolis och Chicago samt en
mängd mindre städer och samhällen. Vi besökte också ett flertal
nationalparker, till exempel Death Valley, en världens hetaste platser
(det var nästan +50 grader C vid vårt besök), Grand Canyon National Park, Monument
Valley, Arches National Park, Yellowstone National Park, Big Horn, Black Hills of
South Dakota, Custer National Park, Mount Rushmore och Badlands National
Park. När vi
körde genom svenskbygderna i Minnesota och besökte platser med
svenskklingande namn som Mora, Lindstrom, Scandic mfl. klappade hjärtat
lite extra.
Mötena
med människor var många, roliga och minnesvärda; en ung kvinna vars syster
spelat handboll i Partille Cup i min hemstad Göteborg, hotellägaren
Patricia Manygoats i Kayenta, mormoner i Salt Lake City, ett gäng som körde runt i South Dakota
på sina Harley Davidson-motorcyklar för att spela poker, barägaren
Dana, till hälften lakota-sioux indian, i Interior och Miss "Lutefisk"
i Minnesotas svenskbygder mfl.
Kulturupplevelserna var av skiftande
karaktär; från TV-konserten av mormonernas världsberömda kör i
Salt Lake City till en "revolverduell" i den lilla vildavästernstaden
Williams utefter Route66 i Arizona.
Tillgång till bil är ett måste om man
vill genomföra ett upplägg liknande vårt och ha maximal
flexibilitet under resan. Man får dock vara beredd på att
avstånden är långa i USA, ofta längre än man kanske tror. När vi lämnade in vår hyrbil, en Chevrolet
Cobalt Coupé, i Chicago hade vi kört 10 294 kilometer sedan starten i Los Angeles!
Läs mera om vår fantastiska resa under
länken Resfakta.
USA:s historia i korthet
Äldre historia (européernas)
Forskare tror att den amerikanska
kontinentens urinnevånare med all sannolikhet har vandrat över den så
kallade Beringlandbryggan mellan Sibirien och Alaska för 20 - 35 000 år
sedan. När isen drog sig tillbaka vandrade människorna, jägare och
samlare, söderut mot jaktmarkerna på de stora slätterna. De äldsta
spåren efter möjliga mänskliga bosättningar i Alaska och New Mexiko har
daterats till runt 12 000 före Kristus. Efter hand utvecklades kunskapen
om att bruka jorden och cirka 3 000 år före Kristus odlades en primitiv
form av majs i New Mexiko och Arizona. De första spåren av mera
organiserat byliv dateras till cirka 300 före Kristus.
Ursprungsbefolkningen spreds över hela kontinenten och utvecklade olika
kulturer skilda från varandra.
Den första europé som kom till Amerika var
vikingen Leif Erikson på 1 000-talet efter Kristus. Senare kom flera
vikingar som etablerade kortvariga bosättningar utefter Atlantkusten.
Den europeiska koloniseringen började dock inte på allvar förrän
Christopher Columbus anlänt till "Nya världen" år 1492. Columbus
försökte hitta en ny sjöväg till Indien och trodde att han nått sitt
mål. Därmed fick urbefolkningen på de ställen han landsteg namnet
indianer.
Christopher Columbus kom själv aldrig till
det som idag kallas för USA utan seglade omkring i den västindiska
övärlden samt landsteg på den mellanamerikanska kusten. Hans lyckade
överfart inspirerade andra européer att segla över Atlanten. Framför
allt upprättade engelsmän och holländare kolonier i den norra delen av
dagens USA. Fransmän och spanjorer kom till de södra delarna.
Spanien grundade de första framgångsrika
nordamerikanska kolonierna i Florida år 1565 och i New Mexiko år 1598.
Frankrikes första permanenta bosättning var i Quebec år 1608.
Holländarna grundade en handelsstation vid Hudsonflodens mynning år 1624
och år 1626 startade de en framgångsrik koloni på ön Manhattan som
döptes till New Amsterdam. När britterna övertog den kolonin fyrtio år
senare ändrades namnet till New York.
Britternas första försök, som dock
misslyckades, att grunda en koloni ägde rum 1585 på ön Roanoke utanför
Nord Carolina. Det kom att dröja ända tills år 1607 innan den första
varaktiga brittiska kolonin upprättades i Jamestown, Virginia. Virginia
blev så småningom den Nya Världens mest framgångsrika koloni tack vare
tobaksproduktion.
Det fanns också en svensk koloni intill
Delawarefloden under åren 1638 - 1655.
År 1630 beräknas att det bodde cirka 4 600
invånare i de dåvarande kolonierna, ursprungsbefolkningen undantagen.
När självständigheten utropades 1776 bestod USA av 13 kolonier som
tillsammans hade runt 2,5 miljoner invånare..
Efter att Frankrike hade förlorat sitt
sjuåriga krig i Europa år 1763 började det resas krav på självständighet
från Storbritannien. Frankrike gav då upp såväl Kanada och övriga
kolonier som drömmen att bygga ett franskt imperium i Nordamerika.
Därmed blev de brittiska kolonierna inte längre lika beroende av
militärt skydd från moderlandet. Samtidigt uppstod spänningar mellan
kolonierna och London. Storbritannien försökte lösa ekonomiska problem
genom att öka pålagorna för koloniernas invånare som protesterade mot
att de beskattades utan att ha någon politisk representation i
hemlandet.
Frihetskampen tog fart på allvar 1773 när
några upproriska kolonister, förklädda till indianer, vräkte telasten
från engelska fartyg överbord i Bostons hamn, händelsen blev känd som
"The Boston Tea Party". När regeringen i London svarade med repressalier
bildade kolonierna en gemensam armé under ledning av plantageägaren
George Washington från Virginia. Samtidigt organiserade de om sina
förvaltningssystem och utsåg egna regeringar.
Den 4 juli, 1776 fastställdes en gemensam
självständighetsförklaring i Philadelphia och Amerikas Förenta Stater
utropades. Efter befrielsekriget som följde på detta tvingades
engelsmännen att erkänna USA:s självständighet. Ett fredsavtal slöts i
Paris 1783.
1789 valdes George Washington till USA:s
förste president och då hade delstaterna godkänt den författning som
utarbetats av de så kallade grundlagsfäderna; bland annat George
Washington, Thomas Jefferson, James Madison och Benjamin Franklin.
Författningen trädde i kraft samma år och gäller ännu, dock med ett
antal tillägg.
På uppmaning av Thomas Jefferson, USA:s
tredje president, 1801-1809, gav sig de två upptäckarna Meriwether Lewis
och William Clark iväg västerut mot nya landområden. Detta ledde till
att landgränsen så småningom flyttades västerut ända fram till Stilla
Havet och till att stora delar av den ursprungliga indianbefolkningen
utrotades i de krig som följde när landet togs över av de vita
nybyggarna.
Till överst på sidan
Den nya nationens utrikespolitiska
inriktning manifesterades för första gången 1823 då president James
Monroe i ett budskap till kongressen fastslog att USA inte tänkte
tolerera att de europeiska länderna gick till angrepp på det västra
halvklotet eller upprättade nya kolonier där. Den så kallade
Monroedoktrinen kom att få stor utrikespolitisk betydelse och inte
minste motivera USA:s inflytande i Latinamerika.
Kampen mellan federalister och
antifederalister utgjorde grunden för framväxten av politiska partier
under slutet av 1700-talet och första halvan av 1800-talet. I mitten av
1800-talet hade två partier som än idag dominerar amerikansk politik
tagit form; Demokratiska partiet och Republikanska partiet.
Motsättningarna förstärktes genom att
delstaterna i norr industrialiserades snabbare och därmed växte sig
ekonomiskt starkare medan delstaterna i söder dominerades av
bomullsodling och andra jordbruksnäringar. I norr krävde man
näringslivet skyddstullar medan sydstaterna ville ha frihandel.
Slitningarna mellan norr och söder gällde även slavfrågan.
När republikanen och slaverimotståndaren
Abraham Lincoln valdes till president 1860 blev det en total
konfrontation. Elva sydstater bröt sig loss och bildade en egen
konfederation. Det blev början till ett förödande inbördeskrig som
pågick i fyra år och krävde 600 000 människors liv. Lincoln förklarade
att slaveriet var avskaffat mitt under det pågående kriget, vilket
stadfästes efter sydstaternas kapitulation 1865. Abraham Lincoln
mördades kort därefter av en sydstatsanhängare. 1866 fick de svarta
rösträtt.
Inte mycket förändrades i sydstaterna de
närmaste årtiondena efter kriget. De drabbades av ekonomisk stagnation
och rasismen levde kvar, bland annat förföljdes svarta av den vita
rasistiska organisationen Ku Klux Klan. I nordstaterna förstärktes den
ekonomiska utvecklingen genom att järnvägsnätet byggdes ut och
kommunikationerna förbättrades allmänt.
Under 1800-talets andra hälft upplevde USA
en stor invandringsvåg. Från 1850 till 1920 gick befolkningen upp från
25 miljoner till 106 miljoner. Under denna period utvandrade cirka en
miljon svenskar till USA.
Efter ett uppror på Kuba, som då hörde
till det spanska väldet, förklarade USA krig mot Spanien 1898 och efter
en kort tids stridigheter erkände Spanien Kubas självständighet.
Dessutom gav man upp Puerto Rico, Filippinerna och Guam.
När första världskriget bröt ut 1914
förklarade landets president, Woodrow Wilson, USA neutralt. Under
krigets gång ändrades den inhemska opinionen och 1917 förklarade USA
Tyskland krig, vilket bidrog till de allierades seger. För att säkra den
framtida freden tog president Wilson initiativ till Nationernas Förbund
(NF) som senare blev Förenta nationerna (FN).
I slutet av 1920-talet gick USA in i en
period av ekonomisk tillbakagång, "Den stora depressionen", som fick
förödande ekonomiska konsekvenser.
I 1932 års presidentval besegrade den
sittande presidenten Herbert Hoover ut av Franklin D Roosevelt som med
sitt ekonomiska stimulansprogram "The New Deal" lade grunden till den
moderna välfärdsstaten. Programmet resulterade i en ekonomiskt uppgång
som förstärktes av den militära upprustningen som drogs igång vid andra
världskrigets utbrott.
Efter japanernas bomangrepp mot Pearl
Harbor på Hawaii i december 1942 gick USA in i kriget på de allierades
sida. USA:s insatser, både materiellt såväl som med trupper, påverkade
än en gång krigsutgången.
Till överst på sidan
Modern historia
Efter andra världskrigets slut var USA
världens ledande ekonomiska och politiska stormakt. I den rollen tog USA
på sig ett stort ansvar för återuppbyggnaden av de krigshärjade
länderna.
Marshallhjälpen blev ett omfattande
amerikanskt hjälpprogram för återuppbyggnad av det förstörda Europa. ven
de nya organisationerna Världsbanken och Internationella Valutafonden
(IMF) blev viktiga instrument för att underlätta en återhämtning.
Frihandelsavtalet, senare ombildat till WTO, kom till för att främja en
friare världshandel. FN bildades bildades med målsättning att säkra en
varaktig fred. Genom Trumandoktrinen utlovade USA ekonomisk och politisk
hjälp till länder som kände sig hotade av Sovjetunionen. För att stärka
Europas framtida säkerhet bildades Atlantpakten (NATO) 1949.
När Harry S Truman tog över
presidentämbetet i april 1945 fortsatte han det reformarbete på det
ekonomiska och sociala området den förre presidenten Roosevelt påbörjat.
1952 års presidentval vanns av den forne generalen Dwight Eisenhower
som
kom att föra en mer konservativ politik.
I början på 1950-talet förstärktes de
antikommunistiska strömningarna i landet genom kriget i Korea och
västländernas allt hårdare kalla krig mot Sovjetunionen. Senator Joseph
McCarthy ledde undersökningar som drabbade oliktänkande mycket hårt på
1950-talet genom att många, ofta på lösa grunder, beskylldes för att
vara kommunistsympatisörer. Flera av dem miste sina arbeten en del
hamnade i fängelse.
Med president John F Kennedy, som valdes
till president 1960, kom ett politisk generationsskifte. Han utlovade
nya sociala reformer och gav de svartas medborgarrättsrörelse som börjat
växa fram på 1950-talet ett visst stöd.
Kennedy drogs emellertid snabbt in i flera
utrikespolitiska konflikter. 1961 stödde han "Grisbuktsinvasionen" på
Kuba och 1962 startade Kubakrisen då ett krig mellan USA och
Sovjetunionen var nära att bryta ut. Kubakrisen utlöstes när USA
upptäckte att Sovjetunionen höll på att uppföra avskjutningsramper för
kärnvapen på Kuba.
Under Kennedy ökade den amerikanska
inblandningen i Vietnamkriget som inletts under 1950-talet. Motivet för
USA:s ingripande var att stävja kommunismens utbredning i Asien.
Kennedy intog också en hård hållning i
kapprustningen med Sovjetunionen och lyckades ge amerikanarna en ökad
framtidstro, bland annat genom ett ambitiöst rymdprogram med målsättning
att USA skulle bli först med att skicka människor till månen.
John F Kennedy efterträddes av sin
vicepresident Lyndon B Johnson som startade ett ett stort socialt
reformarbete i vilket han förklarar krig mot fattigdomen samt drev
igenom de medborgarrättslagar som Kennedy introducerat. Det är dock inte
för detta han kommer att bli ihågkommen. Lyndon B Johnson kommer i
första hand att minnas för sin upptrappning av Vietnamkriget vilket
splittrade nationen och ledde till en av USA:s mest allvarliga
inrikespolitiska kriser.
När Richard M Nixon valdes till
president sade han sig ha en plan för fred i Vietnam, men trappade i
stället upp kriget ytterligare vilket resulterade i att även Laos och
Kambodja drogs in i det. Nixon och hans utrikesminister bedrev dock en
framgångsrik diplomati som ledde till avspänning och förbättrade
relationer till Sovjetunionen och Kina. 1972 skrevs SALT-avtalet under
som gick ut på att begränsa antalet långdistanskärnvapen. Samma år
gjorde Nixon sin uppmärksammande resa till Kina, som varit stängt sedan
den kommunistiska revolutionen 1949. Efter oktoberkriget mellan Israel
och de arabiska staterna 1973 ökade USA sina ansträngningar att få
igång en dialog mellan Israel och de arabiska grannländerna. Nixon vann
presidentvalet 1972 trots att den så kallade Watergateskandalen hade
börjat debatteras. Denna affär tvingade så småningom Nixon att avgå som
president sedan det avslöjats att fem män på uppdrag av Nixons
kampanjkommitté brutit sig in i demokraternas partihögkvarter i
Washington. Nixons fall berodde på Nixons försök att mörklägga Vita
Husets roll i skandalen. Richard Nixon avgick som president 1974.
Gerald Ford, Nixons vicepresident, blev
landets nya president. Han benådade Nixon för sin inblandning i
Watergateskandalen. Under Fords presidentperiod tvingades USA till ett
förödmjukande uttåg ur Vietnam och därmed var Vietnamkriget slut. Gerald
Ford besegrades av Jimmy Carter i 1976:års presidentval.
Jimmy Carter introducerade vad han
kallade en mer moralisk utrikespolitik som skulle främja demokrati och
mänskliga rättigheter. Hans största triumf var initiativet till Camp
David-avtalet som ledde till fred mellan Israel och Egypten. I november
1979 togs personalen vid USA:s ambassad i Teheran tillfånga.
Gisslandramat varade i över ett år. Carter kritiserades för att vara en
svag internationell ledare och att han inte kunde hantera
inrikespolitiska svårigheter på ett tillfredsställande sätt vilket ledde
till en utbredd pessimism bland medborgarna. På grund av detta förlorade
han presidentvalet 1980 mot Ronald Reagan.
Till överst på sidan
Ronald Reagan, lyckades
återupprätta framtidsoptimismen med ett ekonomiskt program som ledde
till en lång högkonjunktur med stabil tillväxt under 1980-talet.
Programmets negativa effekter ledde till ökat budgetunderskott och ökade
klyftor mellan rika och fattiga.
Utrikespolitiskt förde Reagan en hård
antikommunistisk linje.
Den lilla västindiska östaten Grenada
invaderades 1983 för att stoppa den kommunistiska expansionen och
sandinist regimen i Nicaragua isolerades genom handelsembargo.
Nicaraguas antikommunistiska gerilla, contras, fick dock aktivt stöd med
pengar och rådgivning. Attityden mot Sovjetunionen skärptes och
kärnvapensamtalen avbröts dessutom förkastades ett nytt avtal (SALT2).
Nya medeldistanskärnvapen började placeras ut i Västeuropa som ett led i
USA:s upprustning.
Relationerna med Sovjetunionen
förbättrades dock efter att Reagan omvalts till president 1984 och
Michail Gorbatjov tillträtt som ny president i Sovjetunionen 1985.
Nedrustningsförhandlingarna återupptogs och 1987 slöts ett nytt avtal
som syftade till att reducera antalet kärnvapen.
Under Ronalds Reagans två sista år som
president drabbades USA av flera skandaler. Den mest allvarliga var
Iran-contras-affären där medarbetare i Vita Huset i hemlighet sålt vapen
till Iran via Israel. I utbyte skulle Iran få proiranska grupper att
släppa amerikaner som hölls som gisslan i Libanon.
Reagans vicepresident George Bush
vann presidentvalet 1988. Han började sin presidentperiod med att att
försöka minska det stora budgetunderskottet som uppkommit under den
förre presidenten. Under detta arbete bröt Bush sitt vallöfte om att
inte höja några skatter. Något som väljarna inte förlät honom under hela
hans ämbetsperiod.
Utvecklingen i världen tvingade emellertid
Bush att koncentrera sig på utrikespolitiken.
När Berlinmuren föll 1989 förbättrades
relationerna med Moskva ytterligare och USA, tillsammans med andra
industriländer, erbjöd Moskva ekonomisk hjälp. Bush och Gorbatjov skrev
1991 under START-avtalet för att reducera antalet långdistanskärnvapen.
Efter Sovjetunionens sammanbrott senare samma år fortsatte
nedrustningssamtalen med Rysslands president Boris Jeltsin.
När Irak ockuperade Kuwait sommaren 1990
tog Georg Bush initiativet till att en USA-ledd multinationell styrka
som med FN:s godkännande skickade till Persiska viken. Efter ett för
irakierna förödande krig tvingads de till vapenvila i mars 1991.
Framgången med "Operation Ökenstorm", som operationen kallades, ledde
till stor popularitet för George Bush och man tog för givet att han
skulle omväljas som president i valet 1992. När valrörelsen närmade sig
hade den amerikanska ekonomin försvagats. Väljarna mindes Bushs
löftesbrott om skatterna och många tyckte att han inte skött landets
ekonomi på ett bra sätt samt försummat att ta hand om en rad
inrikespolitiska och sociala problem varför han förlorade valet mot den
då ganska okände guvernören från Arkansas Bill Clinton.
Bill Clinton, som i sin valkampanj nästan
enbart fokuserat på inrikespolitiska frågor, blev symbolen för ett
politiskt generationsskifte. Han var den förste amerikanske president
som vuxit upp efter andra världskriget. Bill Clintons presidentperiod
präglades av en stark ekonomi, den längsta högkonjunkturen i USA:s
historia, som bidrog till att hålla honom vid makten, trots politiska
motgångar och skandaler. I presidentvalet 1996 blev han den förste
demokratiske presidenten sedan Franklin Roosevelt att bli omvald.
Under sin andra presidentperiod ägnade sig
Clinton mer åt utrikespolitiken. 1998 avslöjades Monica
Lewinsky-skandalen. Clintons sexuella relation till den unga Vita
Huset-praktikanten och hans förnekande ledde till att kongressen
startade en riksrättsprocess, den andra mot en sittande president i
USA:s historia. Clinton klarade sig dock från att avsättas.
Till överst på sidan
Presidentvalet 2000 slutade oerhört jämnt,
och blev ett av de märkligaste i USA:s historia. Först fem veckor efter
valdagen kunde George W Bush, son till förre presidenten George
Bush, utropas till president efter att högsta domstolen stoppat en
inledd omräkning av valsedlar i flera valdistrikt i Florida. Bush tog
hem segern i elektorskollegiet med minsta möjliga marginal, trots att
hans motståndare, Clintons vicepresident Al Gore, hade fått drygt en
halv miljon fler röster totalt.
Efter sin omstridda valseger inledde
George W Bush sin presidentperiod i januari 2001 med att driva en
påtaglig högerlinje där skattesänkningar gavs högsta prioritet.
Med terrordåden, de värsta i USA:s
historia, mot World Trade Center och Pentagon den 11 september, 2001
förändrades hela den inrikespolitiska situationen radikalt. I den
krisstämning som uppstod slöt amerikaner, oavsett politiska läger, upp
bakom sin president. Kongressen gav honom mycket fria händer att använda
de medel han själv ansåg lämpliga för at slå tillbaka mot terrorismen
och dess beskyddare. Bush skärpte de amerikanska terroristlagarna och
inledde en internationell kampanj för att krossa terrorismen. I oktober
angrep USA och Storbritannien Afghanistan där de styrande talibanerna
anklagades för att ge en fristad till de ansvariga för terrorattackerna,
det vill säga saudiern Usama bin Ladin och hans terrornätverk al-Qaida.
Bushs rekordhöga opinionsstöd på över 90 %
från tiden efter 11 september-attacken föll dock snabbt ner mot 50 %.
Han kom mer att uppfattas som en polariserande ledare som väckte starka
känslor både för och emot och splittrade väljarkåren. Hans ställning
försvagades av ett ökat fokus på ekonomiska problem. Även när
konjunkturen vände uppåt skapades få nya jobb och skattesänkningarna och
kostnaderna för hans krigsförklaring mot terrorismen bidrog till att
förvandla det tidigare överskottet i den federala budgeten till höga
underskott.
Inom näringslivet avslöjades en serie
företagsskandaler, till exempel de i Enron och i Worldcom, som minskade
förtroendet för ledare inom näringslivet och politiker.
Sakta men säkert började den politiska
enighet som rått sedan den 11 september 2001 att upplösas och kampen mot
terrorismen gav upphov till inrikespolitiska tvister.
I sin kamp mot terrorismen vill George W
Bush samla omvärlden till en gemensam front mot Irak för att största
ledaren Saddam Hussein som anklagades för att förfoga över
massförstörelsevapen. Även uppgifter om kontakt mellan terrornätverket
al-Qaida och irakisk säkerhetstjänst förekom. I september 2002 krävde
Bush att FN-länderna gemensamt skulle agera mot Irak om regeringen i
Bagdad inte villkorslöst accepterade vapeninspektioner av FN inom en
given tidsfrist. Bush klargjorde också att USA skulle agera på egen hand
om inte FN agerade.
Efter hårda förhandlingar lyckades USA få
igenom en resolution i FN:s säkerhetsråd som skärpte kraven på Irak.
Irak accepterade FN beslutet och vapeninspektionerna inleddes. När de
drog ut på tiden utan att ge resultat krävde USA att FN skulle agera.
När det stod klart att USA inte kunde samla stöd i Säkerhetsrådet, och
att länder med vetorätt som Frankrike och Ryssland sade nej till en FN
ledd invasion, gick USA till attack på egen hand med stöd av
Storbritannien och en koalition av ett antal andra länder. Bagdad intogs
den 9 april, 2003 och i mitten av månaden hade invasionsstyrkorna
kontroll över landet. Den 1 maj förklarade George W Bush att kriget i
huvudsak var över.
När sökandet efter de påstådda
massförstörelsevapnen inte gav förväntat resultat tvingades Bush att
överge sitt ursprungliga motiv för kriget. Han betonade då istället att
kriget var nödvändigt för att största en tyrann som hade kunnat skaffa
massförstörelsevapen och därmed blivit ett hot mot USA.
Protesterna mot USA och president Bush
blev stora, både på hemmaplan och i omvärlden, när det på våren 2004
avslöjades att irakiska fångar torterats av USA-soldater och
förhörsledare i Abu Ghraib-fängelset utanför Bagdad.
I senaste presidentvalet besegrade Bush
sin motståndare John Kerry och installerades därmed för en andra
presidentperiod. Han får på grund av politisk isolering en alltmer svårt
att styra.
Kriget mot Irak har splittrat nationen,
och en stor del av världsopinionen. Idag är fler amerikaner mot kriget
än för det och Bush står alltmer isolerad på grund av sin förda politik.
Kriget är ännu ett beklagligt exempel på USA:s intolerans mot andra
folk, respekt för länders integritet och ett brott mot folkrätten.
Alltför många amerikanska soldater och
civila irakier har dödats och landet har på grund av kriget drabbats hårt av inre
motsättningar som även de kräver oskyldigas liv. Det var definitivt inte
bra på Saddam Husseins tid i Irak, men frågan är om irakierna inte lider
mera nu.
Kostnaderna för kriget
uppgår till gigantiska 4.7 miljarder dollar per månad, pengar som man
istället skulle kunnat använda för att bekämpa fattigdom i USA och i
andra delar av världen. Tyvärr verkar det som om vi människor inte kan
leva utan krig.....
Till överst på sidan
Geografi
USA är till ytan världens fjärde största
land efter Ryssland, Kanada och Kina. Från Kanada i norr till Mexiko i
söder mäter USA 257,5 mil, avståndet från kust till kust är 450 mil.
Topografiskt kan USA delas in i fyra huvudområden; Atlantiska
kustslätten, Appalacherna, Kontinentalbäckenet och Kordiljärerna.
Atlantiska kustslätten är ett brett
låglandsområde som reser sig från havet in mot landet. Det täcker hela
Atlantkusten och kusten utefter Mexikanska bukten.
Appalacherna, längre västerut, är en
relativt låg bergskedja som går i det närmaste obruten från Kanad ned
till Alabama i södra USA. Bergen är till stora delar klädda med skog. I
dalarna finns betydande koltillgångar.
Kontinentalbäckenet är ett låglandsområde
i centrala USA som på sitt bredaste ställe mäter 250 mil. den väldiga
arealen omfattar ett av världens största flodsystem där Mississippi-,
Missouri- och Ohiofloderna ingår.
Kordiljärerna är ett system av bergskedjor
i västra USa som löper i nord-sydlig riktning, parallellt med västkusten
och med Klippiga bergen som den östligaste delen. Mellan bergskedjorna
ligger såväl bördiga dalar som torra ökenområden.
Av USA:s 50 delstater bildar 48 det
kontinentala USA. De två övriga delstaterna är ögruppen Hawaii i Stilla
Havet och Alaska som skiljs från övriga USA av Kanada. Alaska är den
till ytan största delstaten. Näst störst är Texas som är mer än en och
en halv gånger så stort som Sverige.
USA brukar i geografisk bemärkelse delas
in i nedanstående sju huvudområden:
Nordöstra delstaterna
Centrala låglandet
Sydöstra delstaterna
Stora slätterna
Bergs- och ökenområdena
Västkusten
De nya delstaterna
Vart och ett av dessa områden har sina
specifika geografiska förutsättningar och egenheter.
Klimat
Trots att USA till största delen ligger
iden tempererade zonen varierar klimatet kraftigt mellan landets olika
delar.
I Alaskas nordligaste del råder arktisk
kyla och på Hawaii är klimatet subtropiskt. Större delen av landet har
kontinentalt klimat med heta somrar och kalla vintrar.
Det kan regna mycket på USA:s västkust
samt i östra och sydöstra delen av landet medan de stora slätterna i
centrala delen ofta drabbas av torka. Ökenområdena i väster om Klippiga
bergen ligger helt i regnskugga. Den södra delen av östkusten drabbas
regelbundet av orkaner.
Till överst på sidan
Flora och Fauna
När de europeiska bosättarna kom till
dagen USA möttes de av ett överflöd av djur som levde i skogarna, i
bergen och på de stora slätterna. Djurlivet var fullt jämförbart med de
rikaste i Afrika och många av kolonisatörerna trodde säkert att det var
outtömligt. När pälsjägare, nöjesjägare och alla andra som dödade djur
av olika anledningar gjort sitt återstod endast en bråkdel av det
ofantliga djurlivet i början av 1900-talet. Av de 65 - 70 miljoner bisonoxar som
fanns när européerna kom återstod färre än 1000 individer!
Som tur
vaknade miljömedvetna människor till och började arbeta för att skydda
speciellt intressanta och skyddsvärda områden. Världens äldsta national
park, Yellowstone, grundades redan år 1872 för att skydda de geotermiska
sevärdheterna och de vilda djuren. Därefter avsattes områden i
allt snabbare takt för att rädda det som kunde räddas åt eftervärlden
och idag finns det 677 skyddade naturområden i USA, totalt cirka 32
miljoner hektar. Flera av USA:s 56 nationalparker är upptagna på UNESCO:s Världsnaturlista.
Det finns många spännande däggdjur som man
kan få se vid besök i nationalparkerna, om man har tur till exempel
grizzlybjörn, svartbjörn, prärievarg, varg, puma, tjockhornsfår, snöget,
hjort, amerikansk antilop (pronghorn), amerikansk älg (moose),
prärievarg, bisonoxe mfl.
I sjöar, floder och hav lever till exempel
lax, olika arter av valar, elefantsäl, sjölejon, utter, sjöko, kajman,
olika arter av sköldpaddor mm.
Även fågellivet är artrikt och man har
registrerat över 800 olika arter. Den vithövdade örnen är landets
nationalfågel sedan 1782. Örnen var en mycket talrik, man tror att det
fanns mer än 500 000 exemplar i landet. I början av 1960-talet hade
arten decimerats till cirka 450 häckande par i USA, Alaska undantaget
där arten klarat sig betydligt bättre på grund av mindre miljöpåverkan
och glesare befolkning.
På grund av sin mångskiftande natur är
även floran oerhört varierande och växterna har anpassat sig till de
miljöer de lever i Här finns allt från barrskogar, subtropiska miljöer,
heta öknar, prärie och arktisk miljö, varje naturtyp med en fascinerande
flora. De stora grässlätterna, prärien, är det ekologiska systemet som
förstörts mest av människans framfart.
Trots att mycket förstörts av landets
ursprungliga natur och många djur jagats till gränsen till utrotning
finns det oerhört mycket kvar för den som vill uppleva ett intressant
djur-, fågel och växtliv och även om man avsatt en hel del områden som
skyddsvärda återstår mycket miljöarbete innan man hejdat
luftföroreningar och hög energiförbrukning som ger både människor, djur
och växter bättre levnadsvillkor.
Till överst på sidan
Befolkning, språk och sociala förhållanden
Eftersom USA tillåtit en stor immigration
till landet under olika tidsperioder lever här människor från hela
världen. Under den stora invandringsperioden från mitten av 1800-talet
och fram till i början av 1900-talet kom invandrarna huvudsakligen från
Europa. under den senaste stora invandringsperioden på 1980-talet kom
invandrarna till största delen från Latinamerika och Asien.
Den ökande invandrarbefolkningen, med höga
födelsetal, är en stor del av förklaringen varför USA:s befolkning ökar
från år till år. Från 1990 till 2005 ökade landets befolkning med 47
miljoner till nästan 296 miljoner invånare.
Även om vita fortfarande utgör tre
fjärdedelar av befolkningen går USA mot ett alltmer multietniskt och
mångkulturellt samhälle. Utvecklingen är tydligast i storstäderna. I New
York lär cirka 40 % av stadens invånare ha fötts i något annat land.
Andelen vita invånare förväntas minska till runt 50 % år 2050, samtidigt
som andelen spanskättlingar, huvudsakligen latinamerikaner, och asiater
ökar snabbt. De svartas andel förväntas bara öka marginellt. År 2003
hade de spanskättade passerat de svarta som landet största
minoritetsgrupp.
När de europeiska kolonisatörerna kom på
1500-talet fanns det en betydande indianbefolkning i landet. Sedan dess
har indianerna trängts undan och minskat i antal. Indianbefolkningen,
inklusive urinvånarna i Alaska, uppgick år 2003 till cirka 4,1 miljoner
invånare. En stor del av dem bor i reservat. Många av dem har en låg
utbildning och svåra sociala problem.
Vid sidan om den officiella inflyttningen
pågår en omfattande illegal invandring, framför allt från Mexiko. Det
totala antalet illegala invandrare som vistas i landet uppskattas till
över 10 miljoner år 2004.
Efter terrorattackerna den 11 september
2001 infördes nya immigrationslagar. Bland annat måste invandrare, som
inte blivit amerikanska medborgare, från ett tjugotal länder,
huvudsakligen i Mellanöstern, att registrera sig hos
immigrationsmyndigheten.
De flesta som bor i USA talar engelska.
Den amerikanska engelskan skiljer sig något från den brittiska engelskan
i fråga om ordförråd, uttal och stavning. Avvikelserna är dock så små
att de kan liknas vid skillnaderna mellan två dialekter.
På grund av den omfattande invandringen
finns ett stort antal språk representerade i landet. Spanska är det näst
största språket i USA och dess snabba utbredning har fört med sig krav
på att engelska ska göras till landets officiella språk.
Trots att levnadsstandarden I USA hör till
den högsta i i världen är skillnaden mellan fattiga och rika större än i
andra industrialiserade länder och klyftorna ökar. Nästan hälften av
landets samlade inkomster går till den femtedel som tjänar mest. Cirka
12 % av befolkningen, ungefär 36 miljoner, lever under
fattigdomsgränsen. Fattigdom och social utslagning är vanligare hos den
svarta befolkningen, hispanics (spanskättlingar) och andra etniska
minoriteter än hos den vita befolkningen.
Jämfört med många av Europas
industrialiserade länder har USA ett begränsat socialt skyddsnät,
skillnaderna inom landet varierar kraftigt. Det finns ingen allmän
sjukvårdsförsäkring. Arbetsgivarna står för merparten av kostnaderna för
de anställdas sjukvårdsförsäkringar. Den allt dyrare vården har lett
till att många företag erbjuder sämre sjukförmåner eller lägger över en
större del av avgifterna på de anställda, som i många fall då tecknar
egna sjukförsäkringar. Merparten av av amerikanarna är väl försäkrade,
men cirka 15 % befolkningen är oförsäkrad. De som saknar medel att
betala sin egen sjukvård kan få behovsprövad hjälp genom ett federalt
sjukvårdsprogram, Medicare. Äldre medborgare garanteras sjukvård genom
detta program.
Genom Social Security finns en allmän
ålderspension, som har finansierats av anställda och arbetsgivare.
Barnomsorgen bedrivs huvudsakligen i
privat regi. En lag som ger föräldrar rätt att obetald ledighet i upp
till tolv veckor vid barnafödsel eller vård av sjukt barn eller vård av
annan familjemedlem trädde i kraft 1993.
Till överst på sidan
Religion
USA skapades av människor med en
protestantisk tro som ansåg att deras frihet att utöva sin religion var
så stor att de inte behövde göra sin religion till statsreligion och de
förbjöd sin regering att fatta några beslut som gjorde en religion
viktigare än en annan. Den stora invandringen till landet har gjort att
protestantismen minskat och år 2005 hade religionen bara strax över 50 %
andel av landets religioner. De religioner som vuxit snabbt på senare
tid är Islam, Buddhism och utövandet av indianernas
ursprungsreligion. Även de som säger sig inte tillhöra någon religion
ökar starkt i antal.
I USA har flera "egna" religioner skapats
och utvecklats; Mormoner, Jehovas Vitten, Sjunde Dags Evangelisterna,
"Shakers" och Amish. Mormonerna har expanderat kraftigt de senaste
decennierna.
Utbildning
Det är till största delen delstaterna och
de lokala myndigheterna som ansvarar för skolväsendet i USA, under 10 %
av kostnaderna finansieras med federala medel. Undervisningskvaliteten
kan därför variera kraftigt. I finansieringen av skolorna utgör
fastighetsskatten en viktig del för de lokala myndigheterna och därför
kan de allmänna, och avgiftsfria, skolorna hålla en hög standard i
välbärgade områden medan de ofta håller en låg standard i storstädernas
slumområden.
De federala myndigheterna kan kan dock i
vissa avseenden utöva ett betydande inflytande över skolväsendet. Under
1960-talet var det de nya federala medborgarrättslagarna som banade väg
för en integrering av svarta och vita barn i samma skolor över hela
landet. År 2001 tog president Bush initiativet till programmet "No child
left behind", som syftar till att höja utbildningskraven i de sämsta
skolorna.
Majoriteten av skoleleverna går i allmänna
skolor till och med gymnasienivå. Men det finns också många privata
skolor som år 2002 hade mer än 5 miljoner elever, merparten av dessa
drivs av olika religiösa grupper. Inte minst den katolska kyrkan.
Skolplikt råder i hela USA, men reglerna
varierar mellan delstaterna. För det mesta börjar amerikanska barn
skolan redan i sexårsåldern och de har ofta rätt att sluta när de fyllt
sexton. Grundskolan, Elementary school, omfattar sex, sju eller åtta år.
Därefter följer high school, som motsvarar det svenska gymnasiet, i upp
till fyra år. År 2003 hade 85 % av alla vuxna amerikaner över 25 år gått
ut high school och mer än en fjärdedel hade någon form av akademisk
examen.
Den högre utbildningen avslutas efter fyra
år med en akademisk grundexamen, Bachelor of Art (BA) eller Bachelor of
Science (BSc). Därefter följer ytterligare högre akademiska utbildningar
för dem som har förmåga, och pengar, att studera vidare.
Kostnaderna för universitetsstudier
varierar och det är som regel dyrare att studera vid de universitet som
drivs av privata stiftelser och som är beroende av privata donatorer för
att upprätthålla standarden på undervisning och forskning. Årsavgiften
vid de bästa och mest prestigefyllda uppgår till flera hundratusen
kronor men kan i många fall delvis finansieras med stipendier och olika
former av studiestöd.
USA har flera prestigefyllda universitet,
till exempel Harvard, Yale, Princeton och Stanford, som satsar stora
resurser på forskning och är i många fall världsledande.
För mer information klicka på länken
Landsfakta
Till överst på sidan
USA är ett fantastiskt och lätt land att
resa i. Här finns en otroligt varierande natur, intressanta städer, en
fascinerande landsbygd samt vänliga och hjälpsamma människor. Det är
betydligt billigare att resa i landet än man ofta tror, om man bor på
motell och inte äter på de lyxigaste krogarna. Infrastrukturen gör
landet lättrest om man har tillgång till bil.
Besök gärna USA och känn kroppens reaktion
när en hjord bisonoxar passerar två meter framför din bil i Yellowstone
National Park eller i Custer National Park, upplev
världens hetaste plats Death Valley, vandra bland bergen i Monument
Valley, njut av Grand Canyon, promenera på "Walk of Fame" i Hollywood
eller bland de otroliga villorna i Beverly Hills, upplev den stora
prärien, de mäktiga skyskraporna i Chicago etc., etc. USA är fantastiskt!
Det negativa är att det trots all
rikedom finns så många fattiga och utslagna, hela 12 % av landets
befolkning lever under fattigdomsgränsen. Man kan inte annat än
känna sorg och vrede över att USA inte bättre tar hand om sin
ursprungsbefolkning, en del av den färgade befolkningen och vissa
invandrare när man vet hur mycket krigen som USA startar runt om i
världen i sin självpåtagna roll som "världspolis" kostar. Tänk om man
istället
använt dessa pengar till att komma tillrätta med landets egna problem!
|