Tjeckien
-
"Europas Hjärta"
Första gången jag besökte Tjeckoslovakien, som senare blev Tjeckien, var 1967. Genast föll
jag för landets charm och intressanta medeltida atmosfär. Då, innan ryssarnas ockupation i
augusti 1968, var entusiasmen stor bland människorna och hela landet andades optimism.
Tyvärr slogs denna optimism tillbaka på ett brutalt och grymt sätt och Tjeckoslovakien föll
tillbaka i den grå öststatsdepressionen. Men folket kom tillbaka efter
"Murens" fall och idag
finns det en utveckling i landet som säkerligen kommer att ge tillbaka det välstånd som tidigare
funnits. Efter inre motsättningar uppdelades landet 1993 i två mindre länder; Tjeckien
och Slovakien. Jag har besökt det charmiga lilla landet ett flertal gånger.
Tjeckoslovakiens / Tjeckiens historia i korthet
Den 1 januari, 1993 delades Tjeckoslovakien i Tjeckien och Slovakien officiellt efter
endast 74 års existens. Före bildandet av Tjeckoslovakien 1918, Den Första Republiken,
efter Första Världskriget hade delstaterna Böhmen, Mähren och Slovakien till stor del helt
skilda utvecklingar. Böhmen och Mähren påverkades av det tyska och österrikiska inflytandet.
Slovakien av den ungerska kulturen.
Forntiden
För ungefär 25 000 år sedan, då Skandinavien fortfarande hade istid, levde mammutjägare i
det forna Tjeckoslovakien. Spår av dessa kulturer har man funnit på flera olika platser.
I Predmosti, i norra Mähren, har man funnit rester av en boplats med omkring 900 mammutskelett.
Spår efter grottmänniskor och jägarfolk daterar sig till mer än 5 000 år före Kristus.
Äldre historia
Omkring år 500 f Kr slog sig de keltiska stammarna Boiner ner i Böhmen,
därav namnet, och Cotinerna i Mähren och delar av Slovakien. Mycket lite är känt om dem. Man vet dock att de drevs
bort från sina områden omkring år 100 f Kr av två germanska stammar, markomannema och kvader.
På 400-talet e Kr attackerades Centraleuropa av Hunner. På 600-talet e Kr var avarerna
framgångsrika och pressade tillbaka hunnerna. Vid ungefär samma tidsperiod kom de första slaviska
stammarna in i Europa från områden öster om Karpaterna. Till en början verkar de varit kuvade
av avarerna. På 700-talet dokumenteras slavernas existens på nytt då man rapporterar om moraver
vid Moravafloden. Deras allians med frankerna drev avarerna mot Centraleuropa.
Under 900-talet börjar Böhmen utvecklas som en sammanhållande politisk enhet och en av dess ledare
fursten Vaclav arbetade för att kristna landet. Under 1 000-talet var Böhmen och Mähren permanent
förenade.
1200 - 1700-talen
Upptäckten av guld- och silverfyndigheter på 1200-talet satte igång
stora befolkningsförflyttningar och tysk inflyttning uppmuntrades. Tyska gruvarbetare och hantverkare grundade i det inre av landet
städer där de garanterades medborgerliga rättigheter. Samtidigt utökades den böhmiska kronans territorier.
I början av 1300-talet tillföll den böhmiska tronen den tyske fursten Johan av Luxemburg och de
tyska förbindelserna utökades. Spänningar uppstod emellertid mellan tyskar och tjecker som ledde till Hussiterkriget mellan åren
1419 till 1434. Hussiterrörelsens mål var att avskaffa den katolska kyrkan, kejsarens och den
tyska adelns inflytande i landet. Spänningarna och motsättningarna fortsatte. Olika intermezzon
avlöste varandra. Den 23 maj 1618 kastades två katolska adelsmän ut genom
ett av fönstren i Prags kungaborg. Denna händelse anses vara den utlösande faktorn till att det "Trettioåriga Kriget"
startades och som avslutades med den "Westfaliska Freden". Kriget innebar, som alltid, stort lidande för människor
över i stort sett hela Europa, även Sverige. Därefter blev Böhmen och Mähren provinser i det
österrikiska väldet.
1800-talet
Böhmen-Mähren blev
så småningom den mest industrialiserade delen av det habsburgska riket.
Med början på 1700-talet och en fortsättning under 1800-talet strävade
Österrike alltmer efter att förtyska Böhmen-Mähren alltmer.
Motreaktionen kom i form av en växande nationell rörelse. Men trots
1800-talets sociala, ekonomiska och kulturella uppsving förblev
tjeckerna politiskt svaga.
Efter trettioåriga krigets ödeläggelser
levde tjeckerna, med undantag för ett uppror i Prag 1848, i stort sett
fredligt under habsburgarnas styre fram till 1918.
Till
överst på
sidan
Några viktiga årtal i Tjeckiens
moderna historia
|
Årtal |
Händelse |
|
1914 - 1918 |
I samband med
första världskrigets utbrott radikaliserades den nationalistiska
rörelsen, och efter Österrike-Ungerns sammanbrott hösten 1918
utropades Tjeckoslovakien den 28 oktober som en självständig
stat. Slovakien anslöt sig två dagar senare och följande år
införlivades även det så kallade Karpato-Rutenien i öst.
Tomás Masaryk blev Tjeckoslovakiens förste president.
Landets 3 miljoner tyskar blev därmed tjeckiska medborgare, vilket ledde till missnöje hos många |
|
1918 - 1938 |
Mellankrigstiden
var stabil och framgångsrik för den nya staten. Merparten av den
gamla habsburgska industrin fanns på tjeckoslovakiskt
territorium, framför allt i de västra delarna. Landet hade en
demokratisk författning och ett parlamentariskt styressätt.
Slovakerna var dock missnöjda med tjeckernas dominans och med
det centraliserade styret. Den nya statens ledare hade inte
vågat ge autonomi till slovakerna, eftersom man fruktade att den
stora tyska befolkningen i Böhmen också skulle kräva självstyre
och att landet då skulle splittras |
|
1933 |
Efter nazisternas
maktövertagande i Berlin skärptes motsättningarna till Tyskland.
Åtskilliga i den tyska befolkningen, de så kallade Sudettyskarna,
samarbetade med nazisterna i Tyskland |
|
1935 |
Edvard Benes
efterträdde Tomás Masaryk som president. Benes samarbetade med
de tjeckoslovakiska kommunisternas ledning som befann sig i
Moskva |
|
1938 |
Krävde den tyske
förbundskanslern Adolf Hitler att de sudettyska områdena skulle
införlivas med Tyskland. Under stark press från tyskarna skrev
Storbritannien och Frankrike i september 1938 under
Münchenöverenskommelsen, där de gick med på att
Tjeckoslovakien styckades. Områden där mer än hälften av
befolkningen var tyskar tillföll Tyskland. Senare tog även Polen
ett litet landområde i norra Mähren, medan Ungern efter samma
mönster fick stora delar av södra Slovakien där majoriteten av
befolkningen var av ungerskt ursprung
President Edvard Benes går i
landsflykt och bildar exilregering i London |
|
1939 |
Tyskarna nöjde
sig emellertid inte med de sudettyska områdena. Den 15 mars lät
Hitler besätta resten av Böhmen och Mähren, som omvandlades till
ett tyskt protektorat. Dagen innan hade Slovakien med Hitlers
stöd utropat sig till en självständig stat. Ledare för den nya
slovakiska staten blev prästen Jozef Tiso, vars starkt
nationalistiska parti med fascistisk-katolska övertoner redan i
november 1938 hade blivit det enda tillåtna i Slovakien.
Kort efter andra världskrigets
utbrott förekom protester mot ockupationsmakten som följdes av
tysk terror i Böhmen-Mähren. En organiserad motståndsrörelse
bildades av tjeckerna |
|
1942 |
Efter ett attentat mot den tyske Riksprotektorn
kulminerade nazisternas repressalier, bland annat med
utplånandet av byn Lidice nära Prag |
|
1944 |
Sovjetiska
trupper trängde in i Slovakien i oktober |
|
1945 |
Amerikanska styrkor går in i västra Böhmen i
april
Efter befrielsen från tyskarna
blev Edvard Benes åter president i det återupprättade
Tjeckoslovakien och de tidigare gränserna återställdes, dock med
undantag av Karpato-Rutenien som annekterades av Sovjetunionen.
Slovakien fick självstyre med ett eget parlament. Genom några av
Benesdekreten, provisoriska lagar, fördrevs de flesta
sudettyskar, mellan 2 och 3 miljoner människor, till Tyskland
och deras egendom konfiskerades. Minst 40 000 tyskar dog under
fördrivningen. Tusentals ungrare tvingades lämna Slovakien
|
|
1946 |
Kommunisterna
blev största parti i parlamentsvalet och dess ledare Klement
Gottwald utsågs att leda en samlingsregering. En rad radikala
reformer genomfördes, bland annat nationaliserades alla större
industriföretag. Kommunisterna stärkte snart sin ställning, inte
minst genom kontroll av säkerhetstjänsten |
| 1947 |
Kommunisterna under ledning av Gustáv Husák tar
makten i Slovakien |
|
1948 |
När de borgerliga partierna i protest lämnade
regeringen i början av året "cementerade" kommunisterna sitt
grepp om makten i den så kallade Pragkuppen. En ny
författning antogs och i praktiken förbjöds andra partier.
Klement Gottwald ersatte Edvard Benes som president och
Tjeckoslovakien inlemmades i det Moskvadominerade östeuropeiska
samarbetet |
|
Slutet 1940 -början av 1950-talen |
Under ett antal
år präglades landet av terror och utrensningar. Ett tiotal
kommunistledare hängdes efter skenrättegångar |
|
1968 |
I början av året
blev de slovakiska kommunisternas ledare Alexander Dubcek
partiordförande. Han företrädde en reformvänlig grupp inom
partiet som ville införa yttrandefrihet och luckra upp
planekonomin. Avsikten var att skapa ”en socialism med mänskligt
ansikte”.
Demokratiseringen under den så
kallade Pragvåren följdes med oro av ledarna i Moskva som
var rädda för att den skulle sprida sig till andra länder i
Östeuropa. De försökte förmå ledningen i Prag att upphöra med
reformpolitiken. Då detta inte lyckades invaderades
Tjeckoslovakien av Warszawapaktstrupper, sovjetiska, polska,
östtyska, bulgariska och ungerska styrkor, natten till den 21
augusti. Från Väst kom stora protester mot att 600 000 soldater
hade invaderat landet.
Omfattande utrensningar gjordes
därefter inom kommunistpartiet. Dubceks anhängare avsattes från
sina poster och så gott som alla reformer upphävdes. En halv
miljon av drygt 1,6 miljoner medlemmar uteslöts eller lämnade
kommunistpartiet. Cirka 150 000 Tjeckoslovaker, många av dem
välutbildade, flydde utomlands. Alexander Dubcek tvingades bli
skogsarbetare! |
|
1969 |
Studenten Jan Palach visade vad
vad många människor kände när han brände sig själv till döds på Vaclavplatsen i Prag den 16 januari
Gustáv Husák tog över som partiledare i april |
|
1975 |
Gustáv Husák
utses till landets president |
|
1977 |
Publicerades ett manifest, Charta 77, där
242 regimkritiker protesterade mot politiskt förtryck och
kränkningar av mänskliga rättigheter. Många av undertecknarna
dömdes till fängelsestraff eller utvisning |
|
1989 |
En dryg vecka
efter Berlinmurens fall i november demonstrerade 50 000
människor i Prag mot regimen. När polisen med våld försökte
skingra demonstranterna skadades över 500 personer vilket ledde
till allt fler protester runt om i landet. Allt skedde nu snabbt
och utan våld, och utan att regimen egentligen hade något att
sätta emot. Dess legitimitet hade under hösten undergrävts av
händelser i Östtyskland, Ungern och Polen samt av Gorbatjovs
avståndstagande från Warzawapaktens invasion 1968. Den 10
december avgick Gustáv Husák som president. Hans sista åtgärd
blev att installera en ny regering där kommunisterna var i
minoritet. Drivande kraft
under sammetsrevolutionen var Medborgarforum, det vill
säga den opposition med Charta 77 i spetsen som Václav Havel
samlat runt sig. Havel, som hade blivit en symbol för den
nyvunna friheten, valdes till president i december. Alexander
Dubcek hade tidigare utsetts till parlamentets talman.
Demokratiska fri- och rättigheter infördes, diktaturens offer
återupprättades, kyrkan blev fri, gränserna öppnades och
ekonomin liberaliserades. En rad nya partier bildades eller
återuppstod |
|
1990 |
I juni hölls det
första flerpartivalet sedan 1946. 97 procent av väljarna
röstade. Medborgarforum fick över hälften av de tjeckiska
rösterna, medan dess slovakiska motsvarighet Allmänheten mot
våld (VPN) erhöll 35 procent i Slovakien. De båda rörelserna
bildade en federal regering tillsammans med de slovakiska
kristdemokraterna. Havel omvaldes till president.
Snart ombildades merparten av
Medborgarforum till det högerorienterade Demokratiska
medborgarpartiet (ODS), med finansminister Václav Klaus som
ledare. Ur rörelsen uppstod också två små liberala partier, och
några medlemmar anslöt sig till det socialdemokratiska CSSD som
återuppstått. I Slovakien splittrades VPN när
slovaknationalister samlades i det nya partiet HZDS |
|
1992 |
I parlamentsvalet fick det borgerliga ODS flest
röster i den tjeckiska delrepubliken. I den slovakiska delen av
landet vann HZDS. Valsegrarnas uppfattningar om hur landet
skulle styras gick starkt isär. Tjeckerna ville ha en snabb
övergång till marknadsekonomi i en sammanhållen, centralstyrd
stat. Slovakerna förordade fortsatta statliga subventioner i en
konfederation av två i princip självständiga stater.
Motsättningarna ledde till att parlamentet beslöt att dela
landet, vilket skedde trots att opinionsundersökningar visade
att en majoritet av befolkningen ville behålla federationen |
|
1993 |
Den 1 januari
föddes två nya stater, Tjeckiska republiken och
Slovakiska republiken. Delningen gick förvånansvärt lätt och
en högerliberal koalitionsregering under ledning av Václav Klaus
tillträdde i Tjeckien. Vaclav Havel utsågs åter till president.
Till att börja
med såg det mesta ljust ut i den nya staten. Ekonomin växte
stadigt och staten hade ett överskott i sin budget, efter hand
uppstod missnöje över växande korruption och brister i
utbildning och sjukvård. |
|
1996 |
I parlamentsvalet
förlorade regeringskoalitionen sin majoritet. Socialdemokraterna
gick starkt fram och blev näst största parti. ODS kunde dock
bilda en ny borgerlig regering |
|
1997 |
Ekonomiska
svårigheter med bank- och valutakris tvingade fram åtstramningar
under året, samarbetet i koalitionen gick inte bra. En
korruptionsskandal i ODS bidrog till att Václav Klaus tvingades
avgå under hösten. En övergångsregering tog tillfälligt över |
| 1998 |
Parlamentsvalet vanns av socialdemokraterna, men
förhandlingar för att få till stånd en ny koalitionsregering
misslyckades. ODS beslöt då att stödja en socialdemokratisk
minoritetsregering ledd av Milos Zeman. |
| 2002 |
Även detta
parlamentsval blev Socialdemokraterna största partiet
och bildade nu regering med en mindre, borgerlig
tvåpartiallians. Premiärminister blev den nye socialdemokratiske
ledaren Vladimir Spidla |
| 2003 |
När Václav Havels
mandatperiod löpte ut i februari hade parlamentets båda kamrar
inte lyckats utse någon efterträdare. Först efter tre försök
valdes ODS-ledaren Václav Klaus till ny president med knappast
möjliga marginal. Turerna kring presidentvalet berodde i hög
grad på att socialdemokraterna hade haft svårt att enas om en
presidentkandidat
I en folkomröstning om EU-medlemskap i juni
röstade drygt 77 procent ja |
| 2004 |
I maj blev
Tjeckien en av EU:s tio nya medlemsstater
Vladimir
Spidla avgick
som premiärminister i juli efter att ha förlorat en
förtroendeomröstning i socialdemokraternas centralkommitté. Han
ersattes av inrikesminister Stanislav Gross, vars korta tid som
regeringschef utmärktes av rykten om mutaffärer |
| 2005 |
Stanislav Gross
avgick som premiärminister i april. Därefter enades tre partier,
med Socialdemokraterna som största parti, om en ny
regeringsbildning. Den förre socialdemokratiske ministern Jirí
Paroubek blir ny premiärminister |
| 2006 |
I parlamentsvalet
blev ODS största parti med 35 procent av rösterna.
Socialdemokraterna som suttit i regeringsställning sedan 1998
fick stöd av 32 procent av väljarna. Ytterligare tre partier
klarade femprocentsspärren, Kommunistpartiet som fick 12
procent, Kristdemokraterna (KDU-CSL) med 7 procent och Gröna
partiet med 6 procent. Valdeltagandet låg på drygt 64 procent |
| 2007 |
I januari lyckades ODS äntligen bilda regering
med kristdemokraterna och Gröna partiet. De tre partierna
kontrollerade 100 av de 200 mandaten i deputeradekammaren och
saknade därmed egen majoritet. Två avhoppade socialdemokrater
avstod från att rösta när regeringen röstades in |
| 2008 |
Vaclav Klaus
väljs till ny president
Under våren gjorde regeringen en uppgörelse med USA om att
inrätta en radarbas nära Brdy, sydväst om Prag. Radarbasen
skulle utgöra en del av en amerikansk robotsköld i Europa, med
robotar utplacerade i Polen. Oppositionen och en majoritet av
invånarna motsatte sig basen, men de två ländernas
utrikesministrar undertecknade uppgörelsen i juli.
|
| 2009 |
I januari
tvingades fyra ministrar att avgå på grund av anklagelser om
mutbrott, en av dem var kristdemokraternas omstridde ledare Jiri
Cunek I januari blev
Tjeckien EU:s ordförandeland
I februari
röstade deputeradekammaren med klar majoritet ja till
Lissabonfördraget
I slutet av
mars, efter knappt tre månader som EU:s ordförandeland, fälldes
regeringen i en misstroendeomröstning i parlamentet
I oktober, efter lång förhalning,
skrev äntligen president Klaus under EU-fördraget, som därmed
kunde träda i kraft vid nästa månadsskifte |
Till
överst på
sidan
Geografi
Geografiskt ligger Tjeckien mitt i Europa och dess centrala läge gör
det lätt att nå
från de flesta andra europeiska länderna. Landets yta uppgår till cirka 78 866 kvadratkilometer,
vilket motsvarar mindre än 20 % av Sveriges. Landskapet består till stor del av ett backigt
högland. I norr ligger bergsmassivet Krkonose med landets högsta bergstopp Snezka,
1 602 meter hög. De böhmiska bergen är mycket gamla och bildades redan för 380 miljoner år sedan.
Tjeckien har ett stort antal vattenvägar i form av floder och andra vattendrag.
Större floder är Labe (Elbe) som rinner upp i Krkonose-bergen och Vltava (Moldau) som ligger i
södra Böhmen. Naturliga sjöar är det ont om men det finns flera större dammanläggningar.
Dessutom har man ett antal källor med mineralhaltigt vatten. Vid flera av dessa har det
byggts upp kurorter, som sedan blivit större städer. Till exempel Karlovy Vary (Karlsbad) och
Marianske Lazne (Marienbad).
Befolkning, språk och sociala
förhållanden
Tjeckiens befolkning är tämligen jämnt
fördelad över landet. De flesta av invånarna bor i mindre städer och
Prag är den enda staden med över en miljon invånare. Majoriteten av
invånarna är tjecker, men här lever även minoriteter av slovaker, romer,
polacker, tyskar, ukrainare, vietnameser och ryssar.
Före andra världskriget levde cirka 120 000 judar i nuvarande Tjeckien.
Drygt 25 000 judar hann utvandra och undkom därmed tyskarnas
förintelseläger. Av de övriga överlevde bara cirka 14 000.
Efter kriget deporterades mellan två och tre miljoner tyskar, så kallade
Sudettyskar, från dåvarande Tjeckoslovakien och deras egendom
beslagtogs.
I folkräkningen 2001 uppgav knappt 12
000 personer att de var romer, men
Enligt beräkningar finns det 150 000–300 000 romer i Tjeckien, i
folkräkningen 2001 uppgav dock bara cirka 12 000 personer att de var
romer. Romerna diskrimineras när det gäller utbildning, bostäder och
arbete och ett flertal allvarliga rasistiska övergrepp på dem har
förekommit och förekommer. Under 1997 lade regeringen fram en plan på
hur romernas ekonomiska och sociala villkor skulle förbättras. Även
romska organisationer kräver respekt för romernas rättigheter i allt
större omfattning.
Tjeckiska är landets officiella språk.
De tjeckiska och slovakiska språken är nära besläktade och kan förstås
inbördes. I de äldre generationerna finns många som talar tyska, bland
yngre talar allt fler engelska. Generationerna däremellan lärde sig
främst ryska i skolan.
Sedan 1990 har de sociala klyftorna har
ökat. En stor del av sjukvården har privatiserats och alla har rätt att
välja sin egen läkare. Detta system är dock för dyrt för staten varför
man från 1 januari 2008 infördes en låg avgift för läkarbesök på 30
tjeckiska kronor (cirka SEK 10:-). För ett dygns sjukhusvård är avgiften
dubbelt så hög. Hälsoläget har på senare år förbättrats varför
medellivslängden har ökat och spädbarnsdödligheten minskat.
Pensionsåldern ska successivt höjas till 63 år från år 2013.
Lagen garanterar lika lön för lika
arbete för män och kvinnor, men kvinnor tjänar i genomsnitt 25–40
procent mindre än män och ökar ju högre befattningarna är.
Under 1990-talet ökade brottsligheten
kraftigt, även om den inte är speciellt hög jämfört med västländernas.
Prostitutionen har ökat i Prag och i gränstrakterna mot Tyskland och
Österrike. Många av de prostituerade kommer från Ryssland, Ukraina,
Vitryssland och Moldavien. Prostitution är tillåtet, men koppleri är
förbjudet.
I mars 2006 godkände parlamentet en ny
lag som gjorde det möjligt för personer av samma kön att ingå
partnerskap.
Utbildning
I Tjeckien finns förskolor för barn
mellan tre och sex år. Nio av tio barn börjar i den avgiftsfria nioåriga
grundskolan vid sex års ålder. De flesta fortsätter sedan till gymnasiet
där det finns både yrkesorienterande och teoretiska utbildningar. Vid
sidan om de statliga skolorna finns det privata.
Inte ens vart femte romskt barn
fullföljer grundskolan på grund av diskriminering vad gäller utbildning.
Många romska barn går i specialskolor för elever med förståndshandikapp.
2005 inleddes ett skolprojekt för att
lära eleverna mer om landets historia under kommuniståren.
I Tjeckien finns ett tjugotal
universitet och högskolor. Antalet studenter inom den högre utbildningen
har ökat och terminsavgifter har införts för vissa studenter. Färre
kvinnor än män fortsätter till högre studier. Nästan fyra av fem tjecker
har någon slags gymnasieutbildning och drygt var tionde har
universitets- och högskoleutbildning.
Flora och Fauna
En stor del av landets yta är täckt av skog, som domineras av barrträd. De skilda geologiska och
klimatologiska förhållandena påverkar växtligheten, som uppvisar stora variationer. Det finns
mer än 3 000 olika växter registrerade. Luftföroreningar har skapat skogsdöd i framför allt
de norra delarna av landet.
Tjeckiens djurliv är inte speciellt
rikt. I de stora ek- och bokskogarna lever kronhjort, rådjur och
vildsvin. På slätterna lever vildkaniner, fasaner och rapphöns. De
stora rovdjuren, som varg och björn, är sedan länge utrotade. En av
faktorerna som påverkat djurlivets omfattning är den miljöpåverkan
som ägt rum.
Ett besök i Tjeckien bjuder alltid på intressanta upplevelser i form av vackra medeltida
stadsmiljöer
och fina naturupplevelser på landsbygden. Mat och boende är fortfarande
förhållandevis billigt, så även det goda tjeckiska ölet. Prag är, enligt mitt tycke, en av de vackraste
huvudstäderna i Europa.
|
Gamla Staden.
Prag
|
