Tjeckien

Mer information om Tjeckien

Landsfakta

Tjeckien - "Europas Hjärta"

Första gången jag besökte Tjeckoslovakien, som senare blev Tjeckien, var 1967. Genast föll jag för landets charm och intressanta medeltida atmosfär. Då, innan ryssarnas ockupation i augusti 1968, var entusiasmen stor bland människorna och hela landet andades optimism. Tyvärr slogs denna optimism tillbaka på ett brutalt och grymt sätt och Tjeckoslovakien föll tillbaka i den grå öststatsdepressionen. Men folket kom tillbaka efter "Murens" fall och idag finns det en utveckling i landet som säkerligen kommer att ge tillbaka det välstånd som tidigare funnits. Efter inre motsättningar uppdelades landet 1993 i två mindre länder; Tjeckien och Slovakien. Jag har besökt det charmiga lilla landet ett flertal gånger.

Tjeckoslovakiens / Tjeckiens historia i korthet

Den 1 januari, 1993 delades Tjeckoslovakien i Tjeckien och Slovakien officiellt efter endast 74 års existens. Före bildandet av Tjeckoslovakien 1918, Den Första Republiken, efter Första Världskriget hade delstaterna Böhmen, Mähren och Slovakien till stor del helt skilda utvecklingar. Böhmen och Mähren påverkades av det tyska och österrikiska inflytandet. Slovakien av den ungerska kulturen.

Forntiden

För ungefär 25 000 år sedan, då Skandinavien fortfarande hade istid, levde mammutjägare i det forna Tjeckoslovakien. Spår av dessa kulturer har man funnit på flera olika platser. I Predmosti, i norra  Mähren, har man funnit rester av en boplats med omkring 900 mammutskelett. Spår efter grottmänniskor och jägarfolk daterar sig till mer än 5 000 år före Kristus.

Äldre historia

Omkring år 500 f Kr slog sig de keltiska stammarna Boiner ner i Böhmen (därav namnet) och Cotinerna i Mähren och delar av Slovakien. Mycket lite är känt om dem. Man vet dock att de drevs bort från sina områden omkring år 100 f Kr av två germanska stammar, markomannema och kvader. På 400-talet e Kr attackerades Centraleuropa av Hunner. På 600-talet e Kr var avarerna framgångsrika och pressade tillbaka hunnerna. Vid ungefär samma tidsperiod kom de första slaviska stammarna in i Europa från områden öster om Karpaterna. Till en början verkar de varit kuvade av avarerna. På 700-talet dokumenteras slavernas existens på nytt då man rapporterar om moraver vid Moravafloden. Deras allians med frankerna drev avarerna mot Centraleuropa. 

Under 900-talet börjar Böhmen utvecklas som en sammanhållande politisk enhet och en av dess ledare fursten Vaclav arbetade för att kristna landet. Under 1 000-talet var Böhmen och Mähren permanent förenade.

1200 - 1700-talen

Upptäckten av guld- och silverfyndigheter på 1200-talet satte igång stora befolkningsförflyttningar och tysk inflyttning uppmuntrades. Tyska gruvarbetare och hantverkare grundade i det inre av landet städer där de garanterades medborgerliga rättigheter. Samtidigt utökades den böhmiska kronans territorier. I början av 1300-talet tillföll den böhmiska tronen den tyske fursten Johan av Luxemburg och de tyska förbindelserna utökades. Spänningar uppstod emellertid mellan tyskar och tjecker som ledde till Hussiterkriget mellan åren 1419 till 1434. Hussiterrörelsens mål var att avskaffa den katolska kyrkan, kejsarens och den tyska adelns inflytande i landet. Spänningarna och motsättningarna fortsatte. Olika intermezzon avlöste varandra. Den 23 maj 1618 kastades två katolska adelsmän ut genom ett av fönstren i Prags kungaborg. Denna händelse anses vara den utlösande faktorn till att det "Trettioåriga Kriget" startades och som avslutades med den "Westfaliska Freden". Kriget innebar, som alltid, stort lidande för människor över i stort sett hela Europa, även Sverige. Därefter blev Böhmen och Mähren provinser i det österrikiska väldet.

Till överst på sidan

1800-talet till början av 1900-talet

Mot mitten av 1800-talet började krav på viss självständighet att skönjas, men tjecker och slovaker fick inte sin självständighet förrän freden i Versailles efter Första Världskriget. Den 28 oktober, 1918 utropades Republiken Tjeckoslovakien med Thomas G Masaryk som landets första president. Landets 3 miljoner tyskar blev därmed tjeckiska medborgare, vilket ledde till missnöje hos många.

Andra Världskriget

På 1930-talet började den tyska minoriteten bli allt mer högljudd genom sitt parti "Sudetendetsche Heimatsfront" vars ledare hette Konrad Henlein. Hans popularitet ökade med Hitlers maktövertagande.
Med "Munchenavtalet" mellan Tyskland, England, Frankrike och Italien i september 1938 tvangs Tjeckoslovakien att överlämna Sudetlandet till Tyskland. Efter ytterligare några månader annekterade Tyskland resterna av Böhmen och Mähren som ett protektorat. Slovakien blev i mars 1939 en självständig stat som nästan helt underordnade sig "Det tredje Riket".

Under Andra Världskriget representerades Tjeckoslovakien av en exilregering i London under ledning av Eduard Benes och av en exilgrupp i Moskva ledd av Klement Gottwald.

Efter Andra Världskriget befriades Tjeckoslovakien av ryska trupper och en ny regering bildades av representanter som inte samarbetat med tyskarna. Sudettyskarna och andra tyska folkgrupper, cirka 3 miljoner, utvisades under grymma förhållanden och övergrepp som ledde till att många dödades. Någonting som det sällan talas om och tyvärr nästan helt fallit i glömska.

Tiden efter Andra Värlskriget 

Fria val hölls i maj 1946 och kommunisterna blev det största partiet. När programmet Marshall-hjälpen lanserades 1947 tvingades tjeckerna välja sida i det kalla kriget som brutit ut. Efter påtryckningar från Sovjetunionen tvingades man tacka nej till den vilket resulterade i stort missnöje. Eftersom kommunisterna befarade ett nederlag vid valet 1948 genomförde de en kupp och därmed säkrade de sin makt.

De efterföljande åren ändrades samhällsskicket efter sovjetisk modell med omfattande nationaliseringar, kollektiviseringar, presscensur och ekonomiska femårsplaner, vilket ledde till en gradvis men omfattande nedgång av landets ekonomi.

"Pragvåren" - 1968

Genom valet av Alexander Dubcek som förste sekreterare inom Kommunistpartiet fick de reformvänliga en mera framträdande roll vilket störde relationerna med Moskva. Offentliggörandet av partiets aktionsprogram i april 1968 ledde till debatt och engagemang hos folket, som man inte sett på länge. Optimismen spred sig och människor fick stärkt framtidstro. Dock var man ängslig och oroad över reaktionerna från Moskva. Den 21 augusti 1968 slogs framtidshoppet sönder på ett mycket brutalt sätt när 600 000 man från Warzawastyrkorna invaderade Tjeckoslovakien och såg till att läget "normaliserades". Tjeckernas förtvivlan och känslor av vanmakt tog man inte hänsyn till. Studenten Jan Palach visade vad vad många människor kände när han brände sig själv till döds på Vaclavplatsen i Prag den 16 januari 1969. Utresningarna som följde på invasionen ledde, bland annat, till att Alexander Dubcek avsattes och tvingades bli skogsarbetare.

Tiden efter 1968

Under 1970- och 1980-talen återfördes Tjeckoslovakien till den "rätta ordningen" igen vilket innebar att alla reformer ställdes in och att allting fördes tillbaka till tiden före 1968. Folket tappade åter hoppet om en bättre framtid. Människorättsorganisationen "Charta 77" grundades med bland annat ledare som Vaclav Havel. Medlemmarna i organisationen utsattes för förföljelser och trakasserier för sin kamp.

Med Michail Gorbatjovs makttillträde 1985 ökades på nytt förhoppningarna om ett öppnare samhälle med reformer som skulle förbättra livet för människorna. Förändringarna gick till en början långsamt men 1989 hände saker i rask följd. I maj öppnade Ungern gränsen mot Österrike, i november föll Berlinmuren. Östtyskland blev fritt och i Rumänien störtades Chaucescu osv I Tjeckoslovakien ökade antalet demonstrationer, som trots massiva uppbåd från säkerhetspoliserna inte gick att stoppa. Den 28 november, 1989 gav den kommunistiska regeringen efter för trycket och de första fria valen utlystes till i juni 1990. Gustav Husak avgick som president och ersattes av Vaclav Havel den 29 december, 1989. Därmed var den så kallade "Sammetsrevolutionen" slutförd.

Tiden efter "Sammetsrevolutionen", 1989

Tjeckoslovakien gick in i det nya decenniet med stor optimism. Valet i juni gav partiet Medborgarforum/VPN 46 % av rösterna, vilket gav dem klar majoritet. Vaclav Havel bildade omgående en bred koalitionsregering vars huvuduppgift var att omvandla den gamla centraliserade kommandoekonomin till en modern marknadsekonomi. Omställningen blev inte helt problemfri och skapade politiska motsättningar. Dessutom uppstod friktioner med slovakerna som inte ville vara "andra klassens" medborgare längre. Under hela 1990 och 1991 pågick förhandlingar med slovakerna om hur man skulle gå vidare i samarbetet. Valen i juni 1992 gav en fingervisning om federationens framtid. Rörelsen för ett demokratiskt Slovakien (HZDS) vann en jordskredsseger under ledning av Vladimir Meciar, som hade lovat att utropa Slovakien självständigt om han fick makten. Nya förhandlingar startade mellan Tjecker och Slovaker. Dock utan framgång och Meciar gav sin suveränitetsförklaring. HZDS lyckades också blockera återvalet av Havel som president, som helhjärtat stött fortsatt federation mellan folken. Officiellt delades Tjeckoslovakiska Republiken från och med den 1 januari, 1993 i Tjeckien och Slovakien. Båda länderna går nu varsin väg in i framtiden.

Till överst på sidan

Geografi

Geografiskt ligger Tjeckien mitt i Europa och dess centrala läge gör det lätt att nå från de flesta andra europeiska länderna. Landets yta uppgår till cirka 78 866 kvadratkilometer, vilket motsvarar mindre än 20 % av Sveriges. Landskapet består till stor del av ett backigt högland. I norr ligger bergsmassivet Krkonose med landets högsta bergstopp Snezka, 1 602 meter hög. De böhmiska bergen är mycket gamla och bildades redan för 380 miljoner år sedan. Tjeckien har ett stort antal vattenvägar i form av floder och andra vattendrag. Större floder är Labe (Elbe) som rinner upp i Krkonose-bergen och Vltava (Moldau) som ligger i södra Böhmen. Naturliga sjöar är det ont om men det finns flera större dammanläggningar. Dessutom har man ett antal källor med mineralhaltigt vatten. Vid flera av dessa har det byggts upp kurorter, som sedan blivit större städer. Till exempel Karlovy Vary (Karlsbad) och Marianske Lazne (Marienbad).

Befolkning, språk och sociala förhållanden

Tjeckiens befolkning är tämligen jämnt fördelad över landet. De flesta av invånarna bor i mindre städer och Prag är den enda staden med över en miljon invånare. Majoriteten av invånarna är tjecker, men här lever även minoriteter av slovaker, romer, polacker, tyskar, ukrainare, vietnameser och ryssar.
Före andra världskriget levde cirka 120 000 judar i nuvarande Tjeckien. Drygt 25 000 judar hann utvandra och undkom därmed tyskarnas förintelseläger. Av de övriga överlevde bara cirka 14 000.
Efter kriget deporterades mellan två och tre miljoner tyskar, så kallade Sudettyskar, från dåvarande Tjeckoslovakien och deras egendom beslagtogs.

I folkräkningen 2001 uppgav knappt 12 000 personer att de var romer, men
Enligt beräkningar finns det 150 000–300 000 romer i Tjeckien, i folkräkningen 2001 uppgav dock bara cirka 12 000 personer att de var romer. Romerna diskrimineras när det gäller utbildning, bostäder och arbete och ett flertal allvarliga rasistiska övergrepp på dem har förekommit och förekommer. Under 1997 lade regeringen fram en plan på hur romernas ekonomiska och sociala villkor skulle förbättras. Även romska organisationer kräver respekt för romernas rättigheter i allt större omfattning.

Tjeckiska är landets officiella språk. De tjeckiska och slovakiska språken är nära besläktade och kan förstås inbördes. I de äldre generationerna finns många som talar tyska, bland yngre talar allt fler engelska. Generationerna däremellan lärde sig främst ryska i skolan.

Sedan 1990 har de sociala klyftorna har ökat. En stor del av sjukvården har privatiserats och alla har rätt att välja sin egen läkare. Detta system är dock för dyrt för staten varför man från 1 januari 2008 infördes en låg avgift för läkarbesök på 30 tjeckiska kronor (cirka SEK 10:-). För ett dygns sjukhusvård är avgiften dubbelt så hög. Hälsoläget har på senare år förbättrats varför medellivslängden har ökat och spädbarnsdödligheten minskat.

Pensionsåldern ska successivt höjas till 63 år från år 2013.

Lagen garanterar lika lön för lika arbete för män och kvinnor, men kvinnor tjänar i genomsnitt 25–40 procent mindre än män och ökar ju högre befattningarna är.

Under 1990-talet ökade brottsligheten kraftigt, även om den inte är speciellt hög jämfört med västländernas. Prostitutionen har ökat i Prag och i gränstrakterna mot Tyskland och Österrike. Många av de prostituerade kommer från Ryssland, Ukraina, Vitryssland och Moldavien. Prostitution är tillåtet, men koppleri är förbjudet.

I mars 2006 godkände parlamentet en ny lag som gjorde det möjligt för personer av samma kön att ingå partnerskap.

Utbildning

I Tjeckien finns förskolor för barn mellan tre och sex år. Nio av tio barn börjar i den avgiftsfria nioåriga grundskolan vid sex års ålder. De flesta fortsätter sedan till gymnasiet där det finns både yrkesorienterande och teoretiska utbildningar. Vid sidan om de statliga skolorna finns det privata.

Inte ens vart femte romskt barn fullföljer grundskolan på grund av diskriminering vad gäller utbildning. Många romska barn går i specialskolor för elever med förståndshandikapp.

2005 inleddes ett skolprojekt för att lära eleverna mer om landets historia under kommuniståren.

I Tjeckien finns ett tjugotal universitet och högskolor. Antalet studenter inom den högre utbildningen har ökat och terminsavgifter har införts för vissa studenter. Färre kvinnor än män fortsätter till högre studier. Nästan fyra av fem tjecker har någon slags gymnasieutbildning och drygt var tionde har universitets- och högskoleutbildning.

Flora och Fauna

En stor del av landets yta är täckt av skog, som domineras av barrträd. De skilda geologiska och klimatologiska förhållandena påverkar växtligheten, som uppvisar stora variationer. Det finns mer än 3 000 olika växter registrerade. Luftföroreningar har skapat skogsdöd i framför allt de norra delarna av landet.

Tjeckiens djurliv är inte speciellt rikt. I de stora ek- och bokskogarna lever kronhjort, rådjur och vildsvin. På slätterna lever vildkaniner, fasaner och rapphöns. De stora rovdjuren, som varg och björn, är sedan länge utrotade. En av faktorerna som påverkat djurlivets omfattning är den miljöpåverkan som ägt rum.

Ett besök i Tjeckien bjuder alltid på intressanta upplevelser i form av vackra, medeltida miljöer och fina naturupplevelser om man lämnar städerna. Mat och boende är fortfarande billigt. Så även det goda tjeckiska ölet. Prag är, enligt mitt tycke, en av de vackraste storstäderna i Europa.

Gamla Staden. 
Prag

Cesky Krumlov

Kyrkan.
Cesky Krumlov

Stora Torget.
Cesky Krumlov

Vandring i 
Krkonose

Tjeckiens högsta berg.
Sneska 

Sammanflödet av floderna 
Labe och Vltava. 
Melnik 

Cesky Raj

Marianske Lazne

Den gamla staden
Cheb 
(fd Eger)

Judiska begravningsplatsen.
Prag

Vackra hus.
Karlovy Vary

Klippformationer.
Cesky Raj

Kutna Hora

"Arbeit Macht Frei".
Terezin

Slottet.
Hluboka