Sydafrika - "Foot of Africa"
Sydafrika är ett mycket vackert, intressant och
spännande land att besöka. Här finns ett rikt djurliv, fantastisk natur,
många vänliga människor och fascinerande kulturer. Jag tog omedelbart
landet till mitt hjärta och gjorde en mycket fin fyra veckor lång
rundresa genom landet.
Min resa genom Sydafrika, cirka 5 250
kilometer, gav mig möjlighet att besöka två av landets
huvudstäder, bo hos en familj i Soweto och hos en xhosa-familj i byn Caquba,
safaris i Imfolozi Park, besöka det starkt indiskt
präglade Durban, vandra i Drakensberg och i Cederberg Mountains, skåda
val i Hermanus och pingviner i Boulders, besöka en av världens vackraste
städer - Kapstaden, besöka fängelseön Robben Island, besöka Cape Aghulas som är Afrikas
sydligaste udde och Goda Hoppsudden samt mycket mera och ändå fanns det
mycket kvar att uppleva tyckte jag när jag flög hem!
UD:s omdöme om Sydafrika:
"Allmänna
säkerhetsläget"
Trots den
mycket höga brottsnivån och det stora antalet trafikolyckor avlöper de
allra flesta besök i landet utan några allvarligare incidenter. Du bör
dock vara försiktig, särskilt i trafiken, efter mörkrets inbrott och när
du hanterar pengar eller värdesaker.
Sydafrika var en mycket positiv
erfarenhet trots landets höga och ofta brutala kriminalitet, som man som
turist inte så ofta råkar ut för om man tillämpar sunt förnuft under resan.
Vågar Du vara en av de mer än 8
miljoner turister som söker sig hit årligen har Du många fina
upplevelser framför Dig!
För reseinformation klicka på länken Resfakta
Sydafrikas historia i korthet
Sydafrikas historia börjar långt före de
vitas ankomst. Tyvärr finns lite dokumenterat om den tidigaste
historien, ursprungsbefolkningens.
Några viktiga årtal i Sydafrikas
historia
|
Årtal |
Händelse |
|
C:a 40 000 f Kr |
Sanfolket (Bushmen) etablerar sig i Sydafrika |
|
C:a 300 e Kr |
Bantufolken etablerar sig i KwaZulu-regionen |
|
1487 |
Bartolomeu Dias seglar runt Kaphalvön, som man döper till
Godahoppsudden |
|
1652 |
De
första holländarna bosätter sig i Taffelviken, som blir
Kapstaden |
|
1688 |
Franska hugenotter anländer till Kapområdet |
|
1690 |
Boer
söker sig mot inlandet |
|
1780 |
Strider mellan holländare och xhosa-folket vid Great Fish River
|
|
1795 |
Britterna erövrar Kapstaden |
|
1809 |
Införs de första passlagarna för svarta, den s k "Hottentott
Code" |
|
1815 |
Kung
Shaka för zulu-folket till till makten vilket resulterar i att
difaqane, tvångsförflyttning, införs |
|
1820 |
Anländer de första brittiska emigranterna till Algoabukten |
|
1828 |
Passlagen "Hottentott Code" upphävs |
|
1835 |
Boerna, de så kallade "Voortrekker (Föregångarna) drar norrut i
det så kallade "Great Trek" (Det stora uttåget) och grundar
Oranjefristaten |
|
1838 |
Boerna besegrar zuluerna i slaget vid Blood River |
|
1852 |
Boerrepubliken Transvaal grundas |
|
1858 |
Britterna besegrar xhosa |
|
1860 |
De
första indierna anländer till Durban i Natal som
kontraktsarbetare |
|
1869 |
Diamanter hittas nära Kimberly |
|
1871 |
Guld
upptäcks i dåvarande Östra Transvaal |
|
1877 |
Britterna annekterar boerrepubliken Transvaal |
|
1881 |
Boerna besegrar britterna och Transvaal blir Sydafrikanska
Republiken |
|
1886 |
Guld
hittas i Witwatersrand
Den indiska befolkningen uppgår till nästan 30 000 personer i
Natal |
|
1893 |
Mohandas Gandhi anländer till Durban |
|
1899-1902 |
Boerna gör uppror mot britterna som resulterar i Boerkriget.
Detta leder till att Oranjefristaten, Transvaal, Kapprovinsen
och Natal slås samman. |
|
1910 |
Bildas Sydafrikanska Unionen och Sydafrika blir en del av det
Brittiska samväldet.
Lesotho och Swaziland blir brittiska protektorat |
|
1912 |
Bildas South African Native National Council som senare blir ANC |
|
1946 |
Införs en lag som begränsar indiernas rörelsefrihet när det
gäller bosättning, bedriva handel och att köpa egendom |
|
1948 |
National Party kommer i regeringsställning och behåller den fram
till 1994
Efter valsegern började
afrikandernas parti genomföra apartheid där grundtanken var att
de svarta skulle bo i särskilda ”hemländer”. Sådana upprättades
för varje afrikansk folkgrupp på mark som tilldelats de svarta
genom jordlagen 1913
I de ”vita” områdena begränsades de svartas rörelsefrihet och
de måste bära särskilda pass. Regeringen förbjöd äktenskap över
rasgränserna. Svarta och vita hölls åtskilda på offentliga
platser som restauranger, sjukhus, tåg, postkontor, offentliga
toaletter mm, till och med parkbänkar försågs med skyltar för
vita eller för icke-vita. Överträdelser bestraffades hårt
ANC försökte utan framgång bemöta orättvisorna med
ickevåldsprotester |
|
1955 |
ANC
antar "Freedom Charter" som kräver lika rätt för alla raser vid
ett stormöte i Kliptown, Soweto |
|
1960 |
Äger
den så kallade Sharpeville-massakern rum. Den 21 mars skjuts 69
kvinnor och barn ihjäl av polisen samt sårar 400 personer som
demonstrerar mot passlagarna
ANC och PAC (Pan Afrikan Congress) förbjuds och dess ledare
sätts i fängelse.
Denna händelse skapade stora sympatier för den svarta
befolkningen runt om i världen |
|
1961 |
Sydafrika lämnar det Brittiska samväldet på grund av kritiken
mot sin apartheidpolitik och blir Sydafrikanska Republiken
ANC-ledaren Albert Luthuli får Nobels Fredspris för att han
hållit vid icke-våldslinjen |
|
1962 |
Greps Nelson Mandela, ledare för ANC:s väpnade gren Nationens
spjut (Umkhonto we Sizwe) |
|
1964 |
Nelson Mandela och sju andra ledande ANC-medlemmar dömdes till
livstids fängelse anklagade för högförräderi. De sändes till
fängelseön Robben Island utanför Kapstaden |
|
1966 |
Premiärminister HF Verwoerd mördas |
|
1975 |
Sydafrika invaderar Angola |
|
1976 |
Upproret i
Soweto äger rum. Den 12 juni öppnar polisen eld mot en
studentmarsch vilket resulterade i att demonstrationerna spred
sig och mer än 1 000 människor dödades. Den förste som dödas var
den blott 13 årige skolpojken Hector Peterson, som blir en ikon. |
|
1977 |
Steve Biko mördas i september |
|
1978 |
Under premiärminister P W Botha tilläts nya yrken för svarta och
förbudet mot giftermål mellan raserna hävdes |
|
1984 |
Införs trekammarparlament; en för vita, en för färgade och en
för asiater. P W Botha väljs till president |
|
1985 |
Undantagstillstånd införs som kom att gälla i fem år. Det svarta
motståndet hårdnar. Massmedierna utsattes för sträng censur och
1988 hade 30 000 personer fängslats utan rättegång.
Regeringen införde undantagstillstånd i Natal, som seanre kom
att införas i hela landet under en period
I Kapprovinsen sköts 20 människor
ihjäl av polis den 21 mars |
|
1989 |
P
W Botha avgick som ledare för Nationalistpartiet. Han
efterträddes Frederik Willem de Klerk. |
|
1990 |
F W de Klerk tillkännager att förbudet mot ANC och PAC upphävs. Nelson
Mandela friges efter 26 års fångenskap och demokratisamtal inleds |
|
1991 |
Hävde de Klerk delar av
apartheidlagarna. Nelson Mandela valdes till ANC:s ledare. En
flerpartikonferens inledde arbetet på en ny författning,
politiska fångar släpptes och ANC-medlemmar i exil kunde
återvända. ANC avbröt också den väpnade kampen |
|
1992 |
ANC
blir tillåtet som parti |
|
1993 |
Apartheid upphör. Ett övergångsråd inrättas för att styra landet
tills allmänna val hållits.
Nelson Mandela och F W de Klerk får Nobels fredspris |
|
1994 |
Allmänna, demokratiska val genomförs i april. ANC segrar stort
och Nelson Mandela väljs till
president |
|
1995 |
Sannings- och försoningskommissionen inleder sitt arbete för att
lägga övergreppen under apartheid bakom sig |
|
1996 |
Den
nya konstitutionen antas.
Nationalistpartiet lämnar samlingsregeringen |
|
1997 |
Fängelseön Robben Island öppnas som museum
En icke-rasistisk författning träder i kraft
Nelson Mandela avgår som ledare för ANC. Efterträdare blir Thabo Mbeki
F W de Klerk lämnar posten som partiledare |
|
1999 |
ANC
vinner en jordskredsseger i parlamentsvalen. De fick
två
tredjedelar av rösterna och 266 av 400 mandat i
nationalförsamlingen
ANC-ledaren Thabo Mbeki utsågs av
det nyvalda parlamentet till president efter Nelson Mandela |
|
2003 |
Sannings- och försoningskommissionen lade fram sin rapport med
namn på 22 000 offer för apartheid. De ges rätt till skadestånd
ANC får 75 % av platserna i parlamentet och har därmed egen
majoritet för att skriva om författningen
Winnie
Madikizela-Mandela, Nelson Mandelas fd hustru, fälldes i domstol
för flera fall av korruption och stöld |
|
2004 |
Uppskattningsvis 4.5 miljoner människor är drabbade av AIDS i
Sydafrika ANC vinner åter
parlaments- och lokalvalen med stor majoritet |
|
2005 |
Huvudstaden
Pretoria byter namn till Tshwane.
Sydafrika får en kvinnlig vicepresident, Phumizile Mlambo-Ngcuka
Under året
gick ett antal parlamentsledamöter från partierna Demokratiska
Alliansen, Inkatha och NNP över till ANC som därmed ökade sin
majoritet i det nationella parlamentet till 293 av de 400
mandaten
Tvingades
Jacob Zuma från ANC att avgå som vicepresident sedan en domstol
pekat ut honom som delaktig i en korruptionshärva. Rättegången
för korruption sköts upp men han åtalades för våldtäkt
|
|
2006 |
I maj
frikändes Zuma i våldtäktsmålet. Senare under året lade
åklagaren ner åtalet för korruption |
|
2007 |
I november
beslutade Sydafrikas högsta domstol att Jacob Zuma skulle
åtalades för bland annat korruption och penningtvätt.
Rättegången, som skulle hållas i 2008, lades ned av en domstol
med motiveringen att "det fanns skäl att anta att beslutet att
åtala Zuma hade politiska motiv" |
|
2008 |
Thabo Mbeki
avgick som president den 21 september efter hård kritik och
intern maktstrid. Som tillförordnad president fram till valet
2009 utsågs Kgalema Motlanthe, ANC:s vice ordförande
I oktober beslutade parlamentet
att
statsåklagarens särskilda grupp för korruptionsutredningar,
Scorpions, skulle
upplösas och att utredarna i gruppen skulle föras över till
polisens enhet mot ekonomisk brottslighet |
|
2009 |
Landets högsta
appellationsdomstol förklarade i januari att Jacob Zuma åter
kunde åtalas för korruption. Därmed rev man upp den tidigare
domen mot honom. I början av april lades korruptionsåtalet mot
Jacob Zuma ned och åklagarmyndigheten förklarade att det inte
var "möjligt eller önskvärt" att driva åtalet vidare sedan
bandade telefonsamtal visat att rättsprocessen manipulerats
ANC vann åter
en stor seger i parlamentsvalet den 22 april även om det gick
tillbaka något jämfört med föregående val och miste sin två
tredjedelars majoritet. Två veckor efter valet samlades det
nyvalda parlamentet för att utse Sydafrikas näste president och
ANC-ledaren Jacob Zuma valdes med stor majoritet till landets
nye president. Till vicepresident utsågs Kgalema Mothlante
På
världsaidsdagen den 1 december tillkännagav president Jacob Zuma
en ny politik för att bekämpa hiv och aids i Sydafrika |
|
2010 |
I början av
mars förekom våldsamma protester mot ANC-regeringen i flera
kåkstäder utanför Johannesburg. Demonstranterna krävde bättre
bostäder, sjukvård, utbildning och kommunal service
I början av
april mördades den vite högerledaren Eugene Terreblanche i sitt
hem |
Till överst på sidan
Geografi
Sydafrikas totala yta uppgår till 1 219
912 km2, ungefär tre gånger Sveriges yta.
Landet kan indelas i tre större
geografiska områden; högvelden (den vidsträckta inre platån), lågvelden
(en smal kustslätt) och Kalaharibäckenet i nordväst. De vackra och
dramatiska Drakensbergen utgör gränsen mellan hög- och lågvelden.
Sydafrika är beläget på Afrikas sydspets.
Tre sidor av landet är omgivet av hav; Atlanten och Indiska
Oceanen. De båda haven möts vid Cape Aghulas, landets sydligaste udde.
I norr gränsar Sydafrika till Namibia,
Botswana och Zimbabwe, i nordöst till Mozambique och Swaziland.
Sydafrika är huvudsakligen ett platåland.
Fristatsprovinsen, före detta
Oranjefristaten, i den centrala delen av landet samt Norra Kapprovinsen
är bergiga. Större delen av före detta Transvaal i norr utgörs av ett
platålandskap med savanner och stäpp.
Landets huvudstäder är Tshwane (Pretoria),
cirka 1.2 miljoner invånare, Kapstaden med säte för parlamentet, cirka 3
miljoner invånare och Bloemfontein (juridiska) cirka 300 000 invånare.
Andra större städer är Johannesburg med
cirka 5 miljoner invånare, Durban cirka 2.5 miljoner invånare och Port
Elizabeth cirka 1 miljon invånare.
Klimat
Sydafrikas klimat är varierande.
I nordöstra delen av landet råder
subtropiskt klimat och i Västra Kapprovinsen Medelhavsklimat.
Sommaren infaller mellan november och
april. Den är varm och under dessa månader faller större delen av årets
nederbörd, med undantag av kustområdena i väst och sydväst där den mesta
nederbörden kommer under vintern.
Regnen är oregelbundna. Två tredjedelar av
landet får en årsnederbörd på mindre än 500 mm.
Dygnsmedeltemperaturen i Tshwane
(Pretoria) är i juli +20 grader Celcius och i januari +29 grader Celcius.
Den genomsnittliga månadsnederbörden är i
Tswane (Pretoria) i januari 134 mm och i juni 3 mm.
Flora och Fauna
I Sydafrika finns mer än 20 000 olika
växtarter, vilket motsvarar 10 % av världens alla arter, trots att
landets yta endast utgör 1 % av jordens landmassa.
Sydafrika är det enda land som rymmer ett
av världens sex florariken inom sina gränser, det kapensiska med dess
karaktäristiska fynbos (ständigt grön buskskog). Fynbos finns i 8 500
olika arter varav de flesta är endemiska.
Protean, Sydafrikas nationalblomma, finns
i mer än 300 arter. Blomman fick sitt namn av Carl von Linné. Han
uppkallade blomman efter den grekiske guden Proteus, som kunde uppträda
i olika gestalter.
En mycket stor del av våra odlade blommor
växer vilt i Sydafrika, till exempel tusensköna, pelargonia, gladiolus,
iris, kalla, strelitzia, olika fresia och agapantus.
Landet är däremot fattigt på naturliga
skogar.
I norra delen av landet förekommer stora
områden av savannliknande vegetation.
Sydafrika har ett rikt djurliv även om det
mesta av storviltet numera finns i landets nationalparker.
Här lever världens tre största landlevande
djur (elefant, trubbnoshörning och flodhäst), världens högsta djur
(giraff), världens snabbaste djur (gepard) och världens minsta djur
(pygménäbbmus).
Även fågellivet är oerhört artrikt och mer
än 800 arter har registrerats, 113 av dem är endemiska.
Miljömedvetandet är stort i Sydafrika och
man har därför avsatt ett stort antal naturskyddade områden och
nationalparker där man kan se djur, växter och fåglar i dess naturliga
miljöer.
Till överst på sidan
Befolkning, språk och sociala
förhållanden
Fortfarande delar den officiella
statistiken upp landets befolkning i afrikaner, européer, färgade och
asiater, en återstod av apartheid. Raslagarna avskaffades dock i början
av 1990-talet och en icke-rasistisk författning trädde i kraft år 1997.
Drygt 3/3-delar av befolkningen är
afrikaner som är uppdelade i nio större grupper av bantufolk. Den
största av dessa är Zulu som utgör mer än 1/5-del av hela befolkningen.
De har sitt kärnområde i provinsen KwaZulu-Natal.
Den näst största gruppen av bantufolk är
xhosa som utgör en knapp 1/5-del av befolkningen. Xhosa är koncentrerad
främst till Östra Kapprovinsen.
Andra större afrikanska folkgrupper är
Swazi, Sotho, Tswana, Venda och Shangaan-tsonga.
Större delen av den vita befolkningen är
afrikander, även kallade boer. DE härstammar från de nederländska
nybyggare som bosatte sig i Sydafrika från mitten av 1600-talet.
Den näst största gruppen vita är de
engelsktalande. De flesta av dem är ättlingar till de britter som
anlände under 1800-talet.
Asiaterna i Sydafrika är främst av indiskt
ursprung som kom hit under 1860-talet då britterna rekryterade arbetare
till sockerplantagerna i Natal. Kineser rekryterades till Sydafrika i
början av 1900-talet som gruvarbetare.
Den så kallade färgade gruppen har sitt
ursprung hos de nederländare som hade kontakter med
ursprungsbefolkningen och med slavar hämtade från Afrika och Asien. De
flesta färgade bor i Kapprovinserna.
Ursprungsbefolkningarna Khoikhoi och San,
tidigare kallade Bushmen, tros ha levat i hela Afrika söder om Sahara
för tiotusentals år sedan. I Sydafrika vet man att de levt här redan för
cirka 40 000 år sedan. De tränges dock undan av jordbrukande bantufolk.
Trots att Sydafrika är ett av Afrikas
rikaste länder mätt i BNP per person är klyftorna mellan folkgrupperna
mycket stora. Ungefär 1/20-del av landets befolkning, främst vita, äger
cirka 9/10-delar av alla materiella tillgångar. Nästan hälften av
befolkningen, främst svarta, lever under existensminimum, det vill säga
SEK 500:- i månaden.
Omkring 10 miljoner människor bor i
hyddor, skjul eller i så kallade hostels. De hemlösa gatubarnens andel
är stor och barnprostitution är vanlig.
De ekonomiska och sociala spänningarna har
lett till växande alkohol- och drogmissbruk och svår brottslighet med en
hög frekvens av mord, våldtäkter, rån och bilkapningar.
Sydafrikas befolkning har den högsta
andelen hiv-smittade i hela världen.
Afrikanerna talar bantuspråk som indelas i
fyra grupper; nguni, sotho, tsonga och venda. Khoisanfolkets språk
tillhör inte bantuspråken.
En knapp 1/10-del av befolkningen har
engelska som modersmål.
Afrikandernas språk är afrikaans, som har
sitt ursprung i 1600-talets nederländska.
Till överst på sidan
Religion
I Sydafrika råder religionsfrihet.
Drygt 2/3-delar av befolkningen bekänner
sig till den kristna tron. Många afrikaner praktiserar dock
traditionella afrikanska religioner. En relativt stor del av
befolkningen är hinduer, muslimer och judar.
Den största gruppen afrikanska kristna
finns i oberoende samfund som ursprungligen uppstått ur vita
missionskyrkor. Den största av dem är Zion Christian Church.
Den holländska reformerta kyrkan såg av
apartheid som Guds vilja, numera är dock majoriteten av medlemmarna
icke-vita.
Den anglikanska kyrkans förre biskop
Desmond Tutu och den katolska kyrkan spelade en viktig roll i kampen mot
apartheid.
Desmond Tutu tilldelades Nobels fredspris
för sina insatser i kampen mot apartheid år 1984.
Utbildning
Efter att det under apartheidtiden funnits
särskilda skolor för vita, svarta, asiater och färgade öppnades från och
med 1991 statliga skolor för elever av alla raser. År 1995 upphörde
rasåtskillnad officiellt i den statliga grundskolan och den blev
samtidigt avgiftsfri. samt obligatorisk för alla barn mellan 7 och 16
års ålder. Bristen på kvalificerade lärare, lokaler och läromedel är
dock stor.
Trots att nästan alla barn börjar på det
sexåriga låg och mellanstadiet är det många barn som inte fortsätter
till det fyraåriga gymnasiet, bara ungefär hälften av eleverna
fortsätter dit. Det är främst svarta pojkar som lämnar skolan i förtid.
Drygt 7 miljoner vuxna är analfabeter och
därför har vuxenutbildningen blivit en viktig del av skolsystemet efter
apartheid.
Under apartheidperioden var det skolplikt
för vita, färgade och indier men inte för svarta. Även om det efter
apartheid satsats mycket på att utbilda den svarta befolkningen är det
idag brist på välutbildad arbetskraft i näringslivet.
År 2000 fanns det 21 universitet och 15
tekniska och ekonomiska högskolor. En del av de resurser som tilldelats
universiteten skall föras över till grundutbildning för outbildade. År
2002 togs beslut på att minska antalet universitet och högskolor på
sikt.
För mer information klicka på länken
Landsfakta
Att resa i Sydafrika bjöd på många olika
upplevelser; vacker och dramatisk natur, fina vandringsmöjligheter,
möten med intressanta människor och deras olika kulturer. Tyvärr finns
lite bevarat eller dokumenterat av ursprungsbefolkningens historia och
kultur eftersom Sydafrika är ännu ett land
som koloniserades av européerna och därmed drabbades av övergrepp och
kulturförstörelse. Trots detta är Sydafrika ett fantastiskt land att
besöka! Enda smolket i bägaren, som jag ser det, är den höga
kriminaliteten som tyvärr även kan drabba turister.
Låt dig inte skrämmas av kriminaliteten
i landet utan res hit och upplev ett fantastiskt land och dess
befolkning!
Vågar Du vara en av de mer än 8
miljoner turister som söker sig hit årligen har Du många fina
upplevelser framför Dig! |