Indonesien

Sulawesi

Mer information om Sulawesi 

English version

Sulawesi - "Sjöfararnas Ö" 

Indonesien är ett stort rike som består av uteslutande öar. Antalet öar uppgår officiellt till 13 677, bara omkring 6 000 av dem är bebodda. En av dem är den märkligt formade ön Sulawesi som förr kallades för Celebes. 

Med sina mer än 230 miljoner invånare är Indonesien världens fjärde folkrikaste land. Indonesien är dessutom världens folkrikaste muslimska land.

Indonesiens historia i korthet

Den indonesiska övärlden befolkades först av Pithecanthropus erectus, Java-människan, en av mänsklighetens tidigaste förfäder som kom till ön Java via landbryggor för cirka en miljon år sedan. Här hittade de en fruktsam miljö som gav dem möjligheter att leva. Deras vidareutveckling känner man inte till. Förmodligen utrotades de av andra "folkgrupper" eller så integrerades de med andra som också sökte sig hit. 

Dagens befolkning uppvisar släktskap med de malajiska och filippinska. Dessa folkgrupper invandrade dock så sent som cirka 4 000 år före Kristi födelse.

För ungefär 3 000 år sedan spreds Dongson kulturen från Kina och Vietnam till Indonesien. Med den kom lärdom om att odla konstbevattnat ris, att utföra buffeloffer, kunskap om bronsgjutning, att uppföra stora stenmonument och en del av den nuvarande vävkulturen.

Vid den kristna tideräkningens början fanns här redan små etablerade, men fungerande, kungariken. 

De första spåren av hinduismen dateras till år 200 Efter Kristus. Hur hinduismen och buddhismen kom till den indonesiska övärlden är inte helt kartlagt. Man antar att den kom med köpmän som redan tidigt besökte regionen. 

Under 1200-talet nådde islam på allvar norra Sumatra genom köpmän från Gujarat i västra Indien, som stannade här på sina handelsresor till Moluckerna och Kina. Arabiska köpmän hade dock etablerat bosättningar i den indonesiska övärlden redan i slutet av 600-talet, dock utan att sprida islams budskap aktivt. Marco Polo konstaterade vid sitt besök i staden Perlak år 1292, nuvarande Ache, att befolkningen i denna stad konverterat till islam. Religionen fick snabb spridning och idag är nästan 90 % av landets befolkning muslimer, vilket innebär att Indonesien har världens största muslimska befolkning. 

De första européerna som besökte regionen var upptäcktsresanden, Marco Polo och Vasco da Gama, och några få missionärer. De mötte städer och kungariken. En del av dem i krig med varandra. I början av av 1500-talet nådde de första västerländska handelsskeppen området som idag kallas för Moluckerna i jakt på kryddor. 1511 erövrade de Malacka och ett år senare nådde de ögruppen Moluckerna. För att försvar sina intressen byggde de snabbt upp stora fortanläggningar varifrån de försvarade strategiska punkter. 

Portugiserna följdes av spanjorer och holländare. Alla på jakt efter rikedom, som den värdefulla kryddhandeln skapade. I början på 1600-talet lyckades holländarna besegra portugiserna vid Tidore och Ambon, vilket ledde till att de tog över kryddhandeln. Därefter blev de den dominerande kraften och tilltvingade sig successivt monopol på kryddhandeln. Först i början på 1900-talet hade de fullständig kontroll över landet.

Under en period i början på 1800-talet ockuperade britterna flera av de holländska besittningarna. Holländarna fick dock tillbaka dessa senare genom utbyte av områden de höll i Indien och på Malackahalvön.

Japanerna ockuperade regionen under Andra Världskriget. Efter deras kapitulation utropades Indonesiens självständighet den 17 augusti, 1945 av nationaliströrelsen under ledning av Sukarno. Därefter följde ett maktspel med britter och holländare som resulterade i självständighet från de forna kolonialmakterna och den 27 december, 1949 hissades den indonesiska flaggan på Isdana Merdeka, Frihetens Palats, vilket markerade en ny epok i landets historia.

Tyvärr har landet sedan dess inte alltid haft den politiska stabilitet och invånarna inte de mänskliga rättigheter man kan förvänta sig i ett demokratiskt land. De senaste årens oroligheter är ju allmänt kända. Under 2 000-talets inledande år verkar dock läget ha stabiliserats något även om religiösa  oroligheter av och till blommar upp.

Till överst på sidan

Geografi

Den indonesiska övärlden är världens största arkipelag bestående av 13 677 öar, varav endast cirka 6 000 är bebodda. De fem största öarna är Sumatra, Java, Kalimantan, Sulawesi och Irian Jaya (Nya Guineas västra del).

Största delen av landets yta består av vatten. Landmassan uppgår endast till 1 900 000 km2, motsvarande lite drygt fyra gånger Sveriges yta. Indonesierna kallar sitt land "Tanah Air Kita" vilket betyder "Vår jord och vårt vatten".

Största delen av landets yta är bergig. På Irian Jaya finns det berg som är snöklädda året om. Inom landets gränser finns många vulkaner, både aktiva och slocknade. Vulkanutbrotten har många gånger haft förödande effekter på land och befolkning. Vulkanen Gunung Agungs utbrott 1963 ödelade stora ytor på ön Bali.

De stora regnmängderna som faller året om är omfattande och leder till fuktigt, men jämnt klimat. Det fuktiga klimatet har lett till att nästan två tredjedelar av landets yta täckts av tropisk regnskog. Den har på vissa öar skövlats under historiens gång och på andra öar fortsätter den än idag. Indonesiens regnskog är den näst största i världen. 

Det fuktiga klimatet leder dock även till att många öar är mycket bördiga med stora risodlingar. 

Flora och Fauna

Indonesiens natur , både till lands såväl som till havs, bjuder på en mycket stor artrikedom. Här finns 25 % av världens fiskarter, 17 % av fågelarterna, 16 % av kräldjurs arterna, 12 % av däggdjursarterna och 10 % av växtarterna. 430 av fågelarterna och 200 av däggdjursarterna är endemiska, det vill säga att de finns enbart här.

Den brittiske botanikern Alfred Wallaces vetenskapliga studie visar att landets öar kan indelas i två zoner. De västliga öarna tillhör den asiatiska ekologiska zonen och de östra den australiensiska, vilket tydligt kan ses i växt- och djurlivets utveckling.

På ön Sulawesi finns båda utvecklingsgrenarna representerade, vilket har lett till att det finns växter och djur som hör hemma såväl i Asien som i Australien.

Tyvärr försvinner mycket av det unika växt- och djurlivet på grund av skogsskövlingen. För den naturintresserade är detta dock fortfarande ett paradis att besöka.

Befolkning, språk och sociala förhållanden

De geografiska förhållandena med tidigare svårforcerade bergskedjor, de många öarna och havet mellan dessa har påverkat befolkningsutvecklingen, språket och kulturen. Indonesierna är indelade i ungefär 300 olika etniska grupper som talar cirka 365 olika språk eller dialekter. 

De flestas av människorna har sitt ursprung i den malajiska folkgruppen vars förfäder ursprungligen kom från Kina och Indokina. En annan stor grupp stammar från Melanesien.

Befolkningen är ojämnt fördelad mellan öarna. Ön Java som bara utgör knappt 7 % av landets yta hyser cirka 60 % av landets befolkning. Här bor det mer än 1 000 personer / km2, vilket gör ön till en av världens mest tättbefolkade regioner. På ön Sumatra, med nästan 25 % av landets yta, bor cirka 20 % av befolkningen.

Indonesiernas hälsovård, levnadsstandard och utbildning har stadigt förbättrats sedan 1960-talet. I slutet av 1990-talet stannade den positiva utvecklingen dock av på grund av den ekonomiska krisen som drabbade landet. För att få bukt med den negativa utvecklingen tog Indonesien regering utländska lån och bistånd och år 2004 hade andelen fattiga åter sjunkit. Den största fattigdomen finns på landsbygden och i landets östra del. Viktiga anledningar till fattigdomen är arbetslöshet och undersysselsättning, särskilt hårt drabbade är kvinnor och ungdomar.

Förbättringar av hälsovården har främst skett genom att nya vårdcentraler byggts på landsbygden. De har ökat från 1 200 i mitten av 1960-talet till över 7 000 till i mitten av 1990-talet. Även tillgången till rent vatten har förbättrats och olika vaccineringsprogram har genomomfört vilket bland annat lett till ökad medellivslängd.

Kvarstående hälsoproblem är hög mödradödlighet och spädbarnsdödlighet och vanliga sjukdomar är malaria, gonorré och tuberkulos. Sedan 2003 har Indonesien även haft stora problem med fågelinfluensa bland fjäderfä i olika provinser och människor har avlidit av denna sjukdom.

En ny statlig socialförsäkring infördes 2004 som omfattar fri sjukvård, liv- och olycksfallsförsäkring, pensioner, sjukdom, arbetslöshet och hälsovård, men systemet är ännu dåligt utbyggt och år 2006 täcktes bara en femtedel av befolkningen av denna. De som har råd tecknar privata försäkringar.

Till överst på sidan

Religion

I Indonesien finns alla de fyra stora världsreligionerna representerade men det är Islam som är den dominerande religionen sedan lång tid tillbaka. 

Hinduismen och Buddhismen kom till regionen redan på 200-talet efter Kristi födelse. Dessa religioner tappade successivt anhängare till islam och finns numera bara kvar i mindre omfattning. Ön Bali har ett starkt hinduiskt fäste.

Islam introducerades tidigt via indiska köpmän men fick inte riktig genomslagskraft förrän i slutet av 1200-talet. Numera är den landets huvudreligion. 

Kristendomen kom med de portugisiska handelsmännen på 1500-talet och utgör idag bara cirka 5 % av religionen.

Ön Sulawesi

Geografiskt ligger ön Sulawesi strax öster om Indonesiens mitt. Den fick sin märkliga form för cirka 15 miljoner år sedan då tre olika landstycken kom flytande i havet och kolliderade med varandra. Ekvatorn skär genom öns norra del varför det råder tropiskt klimat med stora nederbördsmängder. Drygt hälften av öns yta är täckt av skog med mycket rikt växt- och djurliv. Ön delas av Wallacelinjen vilket innebär att här finns en blandning av västliga och östliga växt- och djurarter, vilket stärker teorierna om att jordmassorna som kolliderade brutits loss från både Australien och Asien. Sulawesi kallades förr Celebes.

Den 227 000 km2 stora ön delas i fyra provinser och här lever knappt 10 miljoner människor fördelade på olika folkgrupper. De största är Makassareser, Bugineser och Minahasas. Dessutom lever här flera mindre mycket intressanta folkgrupper, som Toraja, Wana och Bajau, sjönomaderna. Bugineserna och Makassareserna har liknande kulturer och är kända som duktiga sjöfarare. Redan för mer än femhundra år sedan seglade de till norra Australien i sina segeldrivna fartyg.  

Sulawesi är bergigt och täcks till stor del av tropisk regnskog. Här faller årligen stora mängder regn. Fuktigheten och den bördiga jorden har lett till högavkastade risodlingar.

På ön lever 127 inhemska djurarter, 61 % av dem är endemiska, till exempel babirusa (svinhjorten), anoa (dvärgbuffel) och maleo-fågeln. På ön lever även världens minsta apdjur Tarsier, spökdjuret. I fullvuxet stadium väger det endast 1.2 hg! På Sulawesi fångade man världens längsta pytonorm, nästan 10 meter lång.

Sulawesi, "Sjöfararfolkens Ö", var en fascinerande bekantskap. Den vackra naturen, den spännande kulturen och de vänliga människorna var ingredienser i en intressant och lyckad resa.

Torajakvinna.
Rantepao

Bugisman.
Ujung Pandang

Fort Rotterdam.
Ujung Pandang

Pinisis, segelfartyg. 
Ujung Pandang

Al Markaz mosken. 
Ujung Pandang

Warugas - gravar. Airmadiddi

Torajalandskap.
Batutomonga

Rislador.
Kete Kesu 

Buffeltvätt.
Tana Toraja 

Slaktad buffel på begravningsfest.
Lemo

Begravningsfest.
Lemo

Tau tau-statyer i begravningsgrotta.
Tampangallo

Försäljning av durian. Togianöarna

Kokosnötkrabba
Togianöarna

Årtusendets sista solnedgång.
Pagemba

Pytonorm.
Marknaden i 
Tomohon

Rökta råttor. Marknaden i 
Tomohon

Bambuorm.
Tangkoko

Tarsier, spökdjur.
Tangkoko

Svart makak.
Tangkoko

Bajau-barn. Togianöarna

På väg in i 
Morowali

Wanaflicka. 
Morowali

Wanahövding.
Morowali