Skottland (Höglandet) -
"Resa
i Vikingabygder"
Resan genom det skotska höglandet
ingick i ett reseupplägg som jag kallade för "Resa i Vikingabygder" och som
omfattade besök på, förutom resan genom denna region, Shetlandsöarna,
Orkneyöarna och ett besök på de yttre Hebriderna.
Det nordiska arvet lever kvar i dessa
bygder, framför allt i gatu- och ortsnamnen, som avslöjar att nordbor levde
här för mer än 1 000 år sedan. De arkeologiska fynden från vikingaperioden
är många, och i stor omfattning fortfarande synliga. I samtal med människor
kom ofta påverkan av den nordiska kulturen på tal.
Detta var en resa som förde mig genom
unika landskap, imponerande naturmiljöer och som ledde till många möten med
vänliga och gästfria medmänniskor. Paret Herbert och Ingrid Mackenzie i St.
Margerets Hope på Orkney får vara symbol för detta. Uttrycket om att
skottar skulle vara ett snålt släkte kom helt på skam under denna resa!
Läs
mera om min resa under Resfakta.
Några historiska fakta
Förhistoriska perioden
Befolkningen av Skottland pågick
successivt. De första människorna som kom var jägar- och samlarfolk. Omkring
4 500 före Kristus finns de första spåren av neolitiska jordbrukare som kom
från den Europeiska kontinenten. Dessa människor odlade säd och höll sig med
boskap. De röjde stora arealer genom att bränna skogen som vid denna
tidpunkt täckte stora delar av Skottland och skapade på så sätt det
hedlandskap som idag är så typiskt för norra Skottland. Människorna levde i
välorganiserade samhällen. Fina lämningar efter tidiga bosättningar finns,
bland annat, på Orkney (Skara Brae) och på Shetland (Jarlshof).
Deras religiösa uppfattningar resulterade i
att de begravde sina döda i stora gravkammare, eller i stenkummlar.
Det finns flera välkända gravkammare på flera ställen runt om i Skottland,
bland annat på Orkney (Maes Howe).
En ny utvecklingsfas inleddes när
människorna utvecklade sin tro med att ställa in stora lerkrukor fyllda med
någon dryck som de döda skulle ha i ett senare skede. Under denna period
kom även bronsåldern till Skottland då man gick från verktyg av flinta till
verktyg tillverkade av en koppar/tenn legering. Svärd och sköldar
introducerades under 1 000-talet före Kristus. Till sitt försvar uppfördes
stora fornborgar, som länge levde kvar.
Kelterna, pikterna som de kom att kallas
senare, kom till Skottland i omgångar under 400-talet före Kristus. De förde
järnet med sig och trängde ut de tidigare bosättarna i kampen om marken.
Stridigheterna ledde till att kelterna tvingades bygga betydligt mera
sofistikerade försvarsanläggningar, så kallade brocher, vilket var stora befästa torn av sten.
Intill dess ena sida anlades en yttre borggård med ett vaktrum. Brocher finns
på flera ställen runt om i Skottland, på Orkney och Shetland.
I slutet av den förhistoriska perioden,
strax före romarnas ankomst, bestod Skottland av små samhällen bebodda
krigiska stammar, som när de inte krigade mot varandra, ägnade sig åt
jordbruk, fårskötsel och fiske.
Romerska perioden
I grekernas och romarnas värld var Shetland
och Orkney "världens ände".
Omkring år 330 före Kristus lämnade greken
Pytheas det nuvarande Marseille och seglade runt Britannien. I sin
reseberättelse nämner han en ö kallad Thule, sex dygns seglats norr om Britannien, vilket kan ha varit en av öarna tillhörande ögruppen Orkney.
Hans reseberättelser finns inte kvar i originalupplaga men finns citerade i
olika källor.
Romarna, vars erövring av södra Britannien
påbörjades år 43 efter Kristus, försökte efter framgångarna i söder
fortsätta sitt erövringståg norrut. När de kom till Skottland mötte de så
starkt motstånd från kelternas (pikternas) sida att de år 123 E Kr.
beslutade sig för att ge upp försöket. Kejsaren Hadrianus beordrade då att
man skulle bygga en stor försvarsmur tvärs över södra Skottland. Hadrianus mur gav emellertid inte
tillräckligt skydd varför Antonius, den då regerande romerske kejsaren,
beordrade att en ny mur skulle byggas för att hålla pikterna stånd. Romarna
drog sig bort från Britannien under 450-talet e Kr.
Perioden efter Romarna
På de brittiska öarna bodde ett flertal
olika folkgrupper, som var och en dominerade sina områden.
I norr, från trakterna av dagens Inverness
och norrut, regerade pikterna.
År 563 anlände missionären S:t Columba
från Irland och grundade ett kloster, tillsammans med sina bröder, på ön
Iona, som ligger strax utanför Mull på Hebriderna. Iona benämns ofta som
"Kristendomens Vagga" i denna del av världen. Härifrån spreds sedan
kristendomen vidare i regionen. Kristendomen blev en enande faktor mellan
skottar och pikter som ledde till en sammanslagning av de båda folkgrupperna
år 843 och av någon anledning tappar de framstående pikterna en stor del av
sin identitet med denna. Från pikternas huvudområde kring
Inverness spreds kristendomen snabbt vidare till Shetland och Orkney.
Vikingaperioden
På 890-talet kom de första vikingarna till
Skottland. Deras ankomst innebar stora förändringar för människorna som
levde här, både på gott och ont. Hebriderna, eller Söderöarna som
vikingarna kallade dem tillsammans med Isle of Man, kom att ockuperas i nästan 400 år, Shetland och Orkney i nästan 600 år. Pikterna levde kvar i Skottland, på Orkney, Shetland
och Hebriderna när de första vikingarna anlände. Vad som
hände med dem vid vikingarnas ankomst är höljt i dunkel. Förmodligen
kom de i strid med varandra, eller så lämnade de öarna frivilligt vid
hedningarnas ankomst. Vid denna tidpunkt var nordborna ännu inte kristnade.
Kanske var det av fruktan för nordbornas härjningar som fick britannerna att
gå ihop med skottarna för att gemensamt år 1018 besegra anglerna och bilda
det första skotska kungadömet. De av vikingarna ockuperade områdena ingår
dock inte. År 1263 förlorar vikingarna kontrollen över Hebriderna.
Till överst på sidan
| Några andra viktiga årtal ( e Kr.)
i den skotska historien: |
| 1124 - 1153 |
Kung David I inför feodalsystem
Klansystemet utvecklas i Höglandet |
| 1263 |
Vikingarna
förlorar kontrollen över Söderöarna (Hebriderna) |
| 1296 |
Edvard I
invaderar Skottland och tar den skotska tronstolen i krigsbyte. |
| 1314 |
Skottarnas arme under ledning av Robert I Bruce besegrar engelsmännen och
Skottland blir åter självständigt. Suveräniteten erkänns dock först 1329. |
| 1326 |
Samlas det skotska parlamentet för första gången |
| 1472 |
Orkney och Shetland hamnar under skotskt styre |
| 1513 |
Dödas 10 000 skottar i slaget vid Flodden |
| 1587 |
Avrättas skottarnas drottning Maria Stuart på order av drottning Elisabeth I
|
| 1603 |
Skottarnas
kung Jakob VI blir engelsk tronarvinge. Därmed flyttas monarkin från
Skottland för alltid |
| 1707 |
Skotska
parlamentet upplöses |
| 1745 -
1746 |
Jakobiterupproret. Bonnie Price Charles försöker återerövra den skotska
tronen men besegras vid slaget vid Culloden |
| 1760-talet |
Inleds
fördrivningen (Clearences) av arrendatorer från jordbruksmarker för att
ersättas av en mer "lönsam" fåravel |
| 1769 |
James Watt
patenterar ångmaskinen |
| 1876 |
Alexander
Graham Bell patenterar den första fungerande telefonen |
| 1888 |
Skotska
Labour Party grundas av James Keir Hardie |
| 1914 -
1918 |
Stupar 74 000
skottar i Första Världskriget |
| 1920-talet |
Hugh
MacDiarmid återställer skotskans status som skriftspråk |
| 1934 |
Skotska
Nationalistpartiet bildas |
| 1967 |
Borrningar
påbörjas i Nordsjön efter olja |
| 1999 |
Skotska
parlamentet öppnas igen. Visst självstyre införs |
Geografi, Geologi
Skottland utgör norra delen av
Storbritannien. Landsdelen är bergig och, till största delen, glest
befolkad. Det högsta berget är Ben Nevis, 1 344 meter högt. Kusten är
omgiven av hundratals öar, av vilka Shetlandsöarna ligger längst norrut.
Huvudstaden heter Edinburgh. Glasgow, med sina cirka 750 000 invånare är den
största staden. Antal invånare per km2 uppgår till 8 (i Sverige 20).
I Skottland hittar man bergarter som
bildades under 3 miljarder år. Bergarterna på Hebriderna bildades innan det
fanns liv på jorden och visar spår av lavaflöde, bergskedjeveckningar, ett
antal istider samt lämningar från en tid då landet var skilt från England.
Fyra förkastningar och överskjutningar löper tvärs över Skottland, från
nordöst till sydväst.
För cirka 500 miljoner år sedan tillhörde
Skottland den nordamerikanska kontinenten, medan England tillhörde Gondwana.
Efter kontinental uppsprickning och plattförskjutningar kolliderade de två
länderna för 75 miljoner år sedan. Senaste istiden var slut för 10 000 år
sedan.
Klimat
Man väljer inte Skottland som semestermål
om man är ute efter mycket solsken eller dagligt bad i sjöar eller havet.
Det regnar ofta, väldigt ofta i Skottland.
"Det finns inget dåligt väder, bara
olämpliga kläder" svarade poeten Ted Hughes när han tillfrågades varför han
så gärna tillbringade sina semestrar i västra Skottland, med tanke på det
myckna regnandet.
Vädret i Skottland är oerhört spännande,
och oförutsägbart. Morgonen kan starta med klarblå himmel och bara någon
timme senare kommer störtregnet, som efter en stund åter övergår i solsken.
Många anser bästa tiden att besöka
Skottland är maj och september, då skiftningarna i naturen är som störst och
när högsäsongen ännu inte startat eller avslutats. De flesta turisterna
besöker Skottland i juni, juli och augusti. Under dessa månader kan det vara
trångt på vägarna och svårt att få tag på boende.
Medeltemperaturen / Genomsnittliga
nederbörden i Edinburgh är i maj +14 grader Celcius / 49 mm, i
juni 17 / 45, i juli 18 /69, i augusti 18 /73 och i
september 16 / 57.
Befolkning
Skottlands befolkning uppgår till drygt fem
miljoner invånare. De flesta lever i mellersta och i södra delen av landet.
Skottarna håller hårt på sin identitet och
påtalar gärna på vilket sätt de skiljer sig från engelsmännen. De värnar om
sin regionala skillnader, olika seder och traditioner, dialekter och det
gaeliska språket.
Mina erfarenheter av skottar var att de var
oerhört vänliga, hjälpsamma och gästfria.
Natur
Skottland är mycket bergigt, med stora,
vilda ljunghedar i norr och väster, tallskogar med insprängda betesmarker i
mitten, bördig åkermark hittar man i östra delen och i låglandet i söder
breder böljande, gräsklädda kullar ut sig. Överallt finner man vackra sjöar
eller floder.
På grund av de stora miljöskillnaderna i
Skottland varierar det vilda växt- och djurlivet starkt. Bäst inblick i
detta får man på det vilda Höglandet, utefter kusterna och på de glest
befolkade öarna. Artrikedomen bland växter och fåglar är stor. Däggdjuren är
färre.
Mitt besök på det skotska höglandet var
en stor reseupplevelse med vacker natur, intressant kultur och oerhört
trevliga, vänliga och gästfria människor. Hit återvänder jag gärna!
|