Polen -
"Nära och fjärran"
Polen är trots närheten till
Sverige ett relativt obekant land för många av oss. De flesta tänker
säkert på fackföreningsrörelsen Solidaritet och dess ledare Lech
Walesa, påven Johannes Paulus II, judeghettot i Warszawa eller
koncentrationsläger när Polen nämns. För övrigt är landet mer eller mindre okänt för
många.
Det finns få guideböcker skrivna om landet och det är förhållandevis
få svenska turister som besöker Polen. Under en period var det populärt bland svenska män,
av olika anledningar, att besöka landet.
Polen är ett land med en lång och brokig, ofta blodig, historia med kopplingar till den svenska
historien genom kung Zygmunt III (Sigismund Vasa, son till Johan III). Många av Polens
gamla städer och byar har medeltida prägel. Inom landets gränser finns flera intressanta
nationalparker, bl a Bialowiesza, i östra Polen vid gränsen till Vitryssland. Här finns ett unikt
orört skogsområde som ingår i UNESCO-biosfärens reservat. Till parken hör också ett reservat
i vilket man försöker återställa visentbeståndet, den europeiska bisonoxen, liksom beståndet
av tarpanhästar, den polska vildhästen. För ornitologer är även områdena runt de Masuriska
sjöarna intressanta för sitt rika fågelliv.
Polens historia i korthet
Tidig historia
Spår av primitivt mänskligt liv kan spåras till mer än 30 000 år bakåt i tiden. Forskare vet
dock praktiskt taget ingenting om de människor som levde då. Spåren av de första
bosättningarna och av handelsvägar kan daterats till den Neolitiska perioden, 4 000 - 2 000 före Kristus.
På 1 000-talet f Kr till de första århundradena e Kr invaderades området som motsvarar dagens
Polen av olika stammar, Kelter, Skyter, Balter, Hunner, Germanska grupper m fl Bland dem fanns
med all sannolikhet även slaverna, till vilken grupp polackerna hör.
.
Den förste polske härskaren som omnämns i tidiga källor är Mieszko I, som styrde ett rike vilket
ungefär motsvarar dagens Polen. Han lät döpa sig år 966 och från denna tidpunkt räknar man den
polska statens födelse. Invånarantalet uppgick vid denna tidpunkt till cirka 1 miljon människor.
Riket hotades emellertid tidigt av sönderfall men enades i mitten av 1 000-talet.
Inre oroligheter, från slutet av 1 000-talet, ledde till många byten av kungar och en uppdelning
av riket. Ett feodalsystem efterträdde den centrala kungamakten i Polen under
1200-talet.
1200 - 1500-talet
Utanför landets gränser växte hotet mot Polen, den Tyska orden och tartarernas allt starkare
ställning. Allianser skapades som ökade hotet och landet angreps av tartarerna. Under 1300-talet
enades Polen på nytt och under ledning av kung Kazimierz III Wielki grundades nya städer och flera
befästningsverk byggdes. Landets yta utökades genom erövringar österut. Invånarantalet uppgick
vid denna tidpunkt till cirka 2 miljoner. Kulturen blomstrade och universitetet i Krakow grundades
år 1364, som därmed blev det ett av Europas äldsta.
Blott tio år gammal tillträdde Jadwiga tronen år 1384. Hennes äktenskap med den litauiske fursten
Jagiello, som blev polsk kung under namnet Wladyslaw Jagiello lade grunden till
en ny kungadynasti, jagellonerna. Äktenskapet ledde också till en union mellan Litauen och Polen. Senare resulterade
denna till en gemensam polsk-litauisk stat.
Segern för de polsk-litauiska styrkorna vid medeltidens största slag vid
Gruenwald
(Tannenberg) i juli 1410 mot den Tyska Orden inledde en ny period i landets historia och den polska staten blev
en av Europas mäktigaste.
1500-talet blev Polens "Gyllene Århundrade" då landet utvecklades på ett positivt sätt.
Städerna växte, läroanstalter inrättades, litteratur, konst och vetenskap fick framträdande roller.
Många av Polens förnämsta byggnader kan dateras till denna period. Näringsliv och jordbruk
utvecklades och Polen blev leverantör av jordbruks- och hantverksprodukter till andra europeiska
länder.
Den jagellonska epoken avslutades när kung Zygmunt II
August avled år 1572. Efter hans död beslutades att kommande kungar skulle tillsättas genom val. Den förste kungen som valdes var Henryk
Walezy, en fransk kronprins. År 1587 valdes Zygmunt III Vasa (Sigismund), son till den
svenske kungen Johan III, till kung i Polen. 1596 blir Warszawa huvudstad efter Krakow. Härifrån försökte
Zygmunt III styra både Sverige och Polen, vilket inte accepterades av svenskarna,
som avsatte honom från den svenska
tronen.
1600 - 1800-talen
Vid 1600-talets början var Polen en mäktig stat och landet var indraget i flera krig, mot såväl Ryssland
som Sverige (1626-29). Man hade även en konflikt med Turkiet. Freden som slöts i Altmark gynnade
de svenska intressena. När Sigismund avgick som kung 1632, efter 45 år som regent, var Polen
åter inblandat i krig med Sverige, Ryssland och Turkiet i olika omgångar. Kriget mot svenskarna
slutade med freden i Oliwa 1660. Detta krig efterlämnade en stor förödelse. I kriget mot turkarna 1672
förlorade Polen delar av Ukraina.
Kung August II besteg den polska tronen år 1697. Samma år blev Karl XII kung i Sverige. Efter olika
konflikter bröt ett nytt krig ut mellan Polen och Sverige år 1700 vilket resulterade i en
ny svensk invasion. Kung August II avsattes och ersattes av den svenske sympatisören Stansislaw Leszynski.
Han tvingades bort från makten efter Karl XII:s nederlag vid Poltava. Därmed var det svenska stormaktsväldet brutet och två nya stormakter tillkom, som hade stor inverkan
på polsk politik, Ryssland och Preussen. 1772 invaderades Polen av en rysk-preussisk-österrikisk arme
och en 1/3 av landet ockuperades. Den nationella självkänslan växte hos
polackerna under denna period. Den liberala konstitutionen som Sejmen antagit uppfattade
Ryssland som ett hot 1791 och resulterade i en ny rysk invasion. Polackerna besegrades av ryssarna och landet delades ännu en gång 1795.
Ryssland, Preussen och Österrike tog delar av landet och därmed existerade inte längre Polen som land.
Denna ofrihet kom att vara ända fram till 1918.
Under Napoleonkrigen i början av 1800-talet blev Polen en
bricka i stormaktsspelet. Oppositionen i landet resulterade i flera uppror med ödesdigra konsekvenser för
polackerna.
Till
överst på sidan
Några viktiga årtal i Polens moderna
historia
| Årtal |
Händelser |
| 1905 |
Den ryska revolutionen ledde till beväpnat arbetaruppror även i Polen. I mitten av 1906
hade denna dock slagits ned av tsarens trupper, både i Polen såväl som i Ryssland.
Detta blev den tändande gnistan till oktoberrevolutionen 1917
|
|
1914 - 1918 |
Under första
världskriget var de polska områdena ett slagfält för de tre
ockupationsmakterna Tyskland, Österrike och Ryssland, som alla
förlorade kriget. Detta ledde till att Polen den 11 november
1918 återfick sin självständighet. Statsöverhuvud för den nya
republiken blev den före detta socialisten och ledaren för
befrielsekampen, Jozef Pilsudski |
|
1919 |
Genom freden i
Versailles fastställdes Polens gräns i väster. Efter en
folkomröstning erhöll Polen delar av Gorny Slask (Övre
Schlesien), samt tillträde till Östersjön genom en landremsa som
skar av Ostpreussen från det övriga Tyskland. Gdansk (Danzig)
blev en fri hamnstad under delad polsk-tysk förvaltning |
|
1920 |
Den östra gränsen
fastslogs först efter ett krig med den nya Sovjetstaten, som i
ett fälttåg genom Polen var på väg att föra sin revolution till
Tyskland. Röda armén stoppades dock av marskalk Pilsudski i ett
slag vid Wisla i augusti och drevs tillbaka österut. |
|
1921 |
Genom den nya
författningen inrättades ett parlament med två kamrar samt
allmän och lika rösträtt. De politiska partierna var små och
splittrade och flera svaga minoritets- och koalitionsregeringar
avlöste varandra de kommande åren |
|
1926 |
Återtog Pilsudski
makten i en statskupp och styrde Polen på ett auktoritärt sätt
fram till sin död 1935. Trots det odemokratiska styrelsesättet
fanns en tämligen fri press och oberoende fackföreningar. Även
politiska partier kunde fortsätta att verka |
|
1935 |
Avled statschefen
Jozef Pilsudski |
|
1939 |
I augusti ingick
Tyskland och Sovjetunionen ett icke-angreppsavtal, den så
kallade Ribbentrop-Molotov-pakten. I hemliga tillägg delades
Polen, och de baltiska länderna, i tyska respektive sovjetiska
intressesfärer.
Den 1 september gick Tyskland
till militärt angrepp mot Polen. Två dagar senare, i enlighet
med sina försvarsfördrag med Polen, förklarade Storbritannien
och Frankrike krig mot Tyskland. Det andra världskriget hade
därmed startat
Tre veckor efter Tysklands
angrepp hade den polska statens brutit samman. Den polska
regeringen gick i exil, först till Frankrike och sedan till till
Storbritannien. 17 dagar efter
Tysklands angrepp trängde Sovjetunionens Röda armé in
österifrån. Ett tysk-sovjetiskt fördrag den 28 september
fullbordade Polens fjärde delning. Sovjetunionen behöll östra
Polen. Över 20 000 officerare i den polska armén som hamnade i
de av Röda armén besatta områden arkebuserades på order av
Stalin. Västra Polen införlivades med Tyskland. Ett mindre, av
tyskarna ockuperat, område i mitten kallades
Generalguvernementet och förvaltades av en tysk guvernör med
säte i Wawel, den kungliga borgen i Krakow
Andra Världskriget ledde till
att sex miljoner polska medborgare, varav tre miljoner polska
judar, miste livet i en systematisk utrotning |
|
1944 |
Efter att sovjetiska trupper börjat driva ut
tyskarna från Polen kunde en grupp ledande polska kommunister
från sin exil i Moskva flytta till det polska staden Lublin och
där installera sig som den första polska regeringen i befriat
område.
I Warszawa försökte motståndsrörelsen AK, som löd under
exilregeringen i London, påskynda befrielsen genom att i augusti
gå till öppen aktion mot tyskarna. Warszawaupproret slogs ned,
eftersom det väntade stödet från de sovjetiska trupperna som
stod öster om staden uteblev
Efter Warszawa upproret i
augusti 1944 började tyskarna en systematisk förstörelse av den
polska huvudstaden. Det andra världskriget slutade med ett
fruktansvärt facit för Polen. Stora delar av landets städer var
totalt förstörda och mer änn sex miljoner människor hade
mist livet, varav tre miljoner var polska judar |
| 1945 |
Ryssarna tågar in
i Warszawa Vid Jalta-konferensen fastställdes landets nya gränser som
resulterade i stora folkomflyttningar
Vid stormaktskonferensen i
Potsdam under sommaren beslöt de allierade att de tidigare tyska
områdena öster om floderna Oder och Neisse skulle ställas under
polsk förvaltning. Samtidigt fastställdes den nya
polsk-sovjetiska gränsen vid floden Bug. Polen fick avträda
ungefär hälften av förkrigstidens territorium till Sovjetunionen
Den nya regeringen som bildades efter kriget var starkt
kommunistdominerad och erkändes av såväl Sovjetunionen som av västmakterna
. |
| 1947 |
Resultatet av de
fria valen manipulerades och en ny författning antogs. Efter
utrensningarna som följde drevs landet mot kommunism och utvecklades därefter
enligt traditionellt socialistiskt mönster |
| 1948 |
Den sovjetiska kontrollen över Polen skärptes
ytterligare då kommunistledaren Wladyslaw Gomulka, som
förespråkat en så kallad polsk väg till socialismen, fängslades.
Samtidigt slogs kommunist- och socialistpartierna samman till
Polska förenade arbetarpartiet (PZPR). Partiets ledare blev
Boleslaw Bierut, tidigare agent för den sovjetiska
säkerhetstjänsten |
| 1956 |
Efter arbetaroroligheter i Poznan återkom
Gomulka som förste partisekreterare. En period av liberalisering
följde |
| 1968 |
Krävde studenterna en allmän demokratisering i
demonstrationer runt om i landet. Protesterna slogs ned, ett
hundratal personer fängslades och tusentals intellektuella
tvingades att lämna sina arbeten
1968 krävde studenterna en
allmän demokratisering i demonstrationer runt om i landet.
Protesterna slogs ned, ett hundratal personer fängslades och
tusentals intellektuella tvingades att lämna sina arbeten.
Regimens propaganda, som innehöll starka antisemitiska
inslag, och utrensningarna drabbade även många polacker av
judisk börd som inte hade med protesterna att göra. Omkring 50
000 polska judar lämnade landet |
| 1970 |
I december strejkade varvsarbetarna i Gdansk
och Szczecin i protest mot kraftiga prishöjningar på livsmedel.
Gomulka tvingades avgå. Han efterträddes av Edward Gierek. Den
nya regimen satsade hårt på att uppnå ökad stabilitet genom att
höja befolkningens levnadsstandard |
| 1976 |
Efter strejker och demonstrationer mot nya
prishöjningar på livsmedel i juni bildades Kommittén för
arbetarnas försvar (KOR), där arbetare och intellektuella gick
samman till de förföljda arbetarnas hjälp |
| 1980 |
När regimen i juli åter försökte höja priserna
utbröt en våg av strejker som spred sig över hela landet. Denna
gång krävde arbetarna, med KOR-rådgivarnas stöd, en ny ekonomisk
och social politik, ökad demokrati, rätt till fria
fackföreningar och fri opinionsbildning, dock inte fria val till
parlamentet Den 31 augusti undertecknades
det så kallade Gdanskavtalet, i vilket arbetarna tilläts bilda
en från partiet och staten fristående fackföreningsrörelse,
Solidaritet (Solidarnosc), med Lech Walesa, en elektriker på
Leninvarvet i Gdansk, som dess ledare
Edward Gierek ersattes som partiledare av Stanislaw Kania |
| 1981 |
General Wojciech Jaruzelski blev ny
partiledare. Han hade redan från början intagit en fientlig
hållning till förändringarna i Polen. Sovjetunionen utsatte
landets ledning för kraftiga påtryckningar, inklusive hot om
militär invasion, för att göra slut på Solidaritet. Jaruzelski,
som var partichef, regeringschef och försvarsminister,
förberedde i hemlighet ett militärt ingripande
Solidaritet,
som vid sin första kongress i september räknade tio miljoner
medlemmar, framstod allt klarare som en i grunden politisk
organisation
Natten till den 13 december infördes undantagstillstånd i
Polen. Jaruzelski, som ställde sig i spetsen för "Militärrådet
för nationens räddning", lät militären överta all makt i landet.
Tusentals personer fängslades och all politisk och facklig
verksamhet förbjöds. De ickefängslade Solidaritetsaktivisterna
klarade dock att upprätthålla viss verksamhet, i underjordiska
former. |
| 1983 |
Undantagsstillståndet upphävdes formellt i
juli, men de sista politiska fångarna frigavs först i september
1986 |
| 1989 |
Förhandlingarna med det då fortfarande
förbjudna Solidaritet inleddes i februari och pågick till april.
Solidaritet representerades av Lech Walesa och ett antal nyligen
frigivna människorättskämpar. Överenskommelse träffades om att
delvis fria val skulle hållas. De ägde rum den 4 juni,
samma dag som det kinesiska kommunistpartiet beordrade en blodig
massaker på Den himmelska fridens torg i Peking.
Meningen med överenskommelsen var att
kommunistpartiet skulle behålla den yttersta kontrollen, bland
annat över polisen och militären, och att Jaruzelski skulle få
en nyinrättad post som president. De oppositionella
krafterna skulle beredas plats i de officiella politiska
församlingarna och få inflytande över den ekonomiska och sociala
politiken. Solidaritetsledarna såg uppgörelsen som ett första
betydelsefullt steg mot en fullständig demokratisering
Utgången av de första delvis fria
valen i Östeuropa överraskade alla. Solidaritet vann en
förkrossande seger. I augusti fick Jaruzelski ge Tadeusz Mazowiecki,
Solidaritetsrådgivare och Lech Walesas närmaste medarbetare, i
uppdrag att bilda regering
Denna utnämning innebar slutet för
kommunisternas 45-åriga maktmonopol i Polen och blev en
startsignal för frigörelsen i hela Östeuropa, inklusive
Berlinmurens fall två månader senare. Den sovjetiske ledaren
Michail Gorbatjov uppmanade offentligt de polska kommunisterna
att finna sig i att de förlorat makten |
|
1990 |
Kommunistpartiet
upplöstes i januari och de kommunistiska ministrarna försvann ur
regeringen några månader senare. General Jaruzelski, som valts
för fem år, avgick redan under hösten. Han lämnade fältet fritt
för Lech Walesa, som i ett direktval blev landets förste
demokratiskt valde president |
|
1991 |
Det första helt
fria valet hölls under hösten och ledde till ett högerdominerat,
men splittrat parlament. De två följande regeringskoalitionerna,
under ledning av Jan Olszewski och därefter Hanna Suchocka, som
överlevde i 6 respektive 14 månader, hade bräckligt stöd i
parlamentet |
|
1993 |
Ett nyval under
året ledde till en storseger för Demokratiska vänsteralliansen
(SLD) med det omdanade kommunistpartiet i spetsen. Solidaritet
och flera små högerpartier lyckades inte nå den nyinförda
spärren på fem procent av rösterna som krävdes för att komma in
i Sejmen |
|
1995 |
Solidaritet miste
presidentposten då Lech Walesa förlorade presidentvalet mot
Aleksander Kwasniewski, den unge och dynamiske ledaren för SLD
|
|
1997 |
Solidaritet
återkom i högeralliansen AWS och vann parlamentsvalet.
Premiärminister blev Jerzy Buzek, en inflytelserik aktivist inom
Solidaritet. Den nya regeringen ville påskynda och fullborda
omvandlingen i landet genom omfattande sociala och ekonomiska
reformer. Buzek ledde sin regering mandatperioden ut, 1997–2001,
men lyckades inte genomföra alla sina ambitioner. Tillväxten
försvagades, arbetslösheten och samhällsklyftorna växte |
|
2000 |
Omvaldes
Aleksander Kwasniewski som president |
|
2001 |
I parlamentsvalet
förlorade återtog SLD makten. Leszek Miller blev
premiärminister. Under året slutfördes förhandlingarna om polskt
medlemskap i EU |
|
2003 |
En folkomröstning
om EU-medlemskapet hölls i juni. Ja-sidan vann med 77,5 procent
av rösterna |
|
2005 |
SLD förlorade makten
i parlamentsvalet under hösten. De hade tappat
starkt i popularitet sedan valet 2001 på grund av ett flertal
korruptionsskandaler. Med lågt valdeltagande vann tvillingarna
Lech och Jarosaw Kaczynskis mitten-högerparti Lag och Rättvisa (PiS)
med knapp marginal över det liberala Medborgarplattformen (PO),
lett av Donald Tusk. Jarosaw Kaczynski fick uppgiften att bilda
regering. Lech Kaczynski besegrade Donald Tusk i presidentvalet
som hölls samtidigt. PiS
bildade regering med två småpartier: det populistiska
landsbygdspartiet Självförsvar och det ultranationalistiska
Polska Familjernas förbund (LPR). Bröderna Kaczynskis politiska
ambition var att inleda en ny epok i Polens historia och, bland
annat, rensa ut resterna av kommunisttiden |
| 2007 |
Efter två år vid
makten förlorade tvillingarna Kaczynskis den på grund av spänningar
i regeringskoalitionen, som fick den att bryta samman under sommaren.
Nyval utlyste nyval I
nyvalet i oktober segrade Medborgarplattformen (PO). PO-ledaren Donald Tusk utsågs
till premiärminister. Hans parti bildade därefter en
regeringskoalition med bondepartiet PSL, lett av den tidigare
premiärministern Waldemar Pawlak, som nu blev ekonomiminister |
| 2009 |
På grund av en massa bråk i parlamentet avgick
inrikesministern, justitieministern och vice ekonomiministern i
oktober vilket fick premiärminister Tusk att avskeda CBA-chefen
Mariusz Kaminski, som legat bakom anklagelser mot PO-politiker |
| 2010 |
President Lech Kaczynski, hans hustru, landets militära ledning
och en rad politiker omkom i en flygolycka i april |
Till
överst på sidan
Geografi, Klimat
Landets yta uppgår till 312 685 kvadratkilometer vilket motsvarar knappt 70 % av Sveriges yta.
Topografin är varierande. Från stora slättområden till mera kuperade områden och riktiga
bergsområden, med bergstoppar på upp till 2 499 meter (Rysy i Karpaterna). De högsta
bergen hittar man i Sudeterna och Karpaterna. Polen har mer än 9 000 sjöar, vilket är
mer än något annat europeiskt land, med undantag av Finland. Landets största floder är Wisla,1 047 kilometer lång, och Odra (Oder). Odra utgör en del
av gränsen i väster mot Tyskland. Alla Polens floder rinner ut i Östersjön.
Polen har fyra klart definierade årstider. Sydvästra delen av landet har något mildare vintrar
än den nordöstra. Klimatet påverkas av ett kontinentalt klimat i öster och av ett maritimt i
väster vilket gör den totala väderbilden något instabil. Den genomsnittliga årsnederbörden
uppgår till cirka 600 mm. Huvuddelen av nederbörden faller under sommarmånaderna.
Flora och Fauna
När inlandsisen drog sig tillbaka från landets yta för drygt 10 000 år sedan decimerades
floran varför den idag inte är speciellt variationsrik, som i flera andra europeiska länder.
Skogen täcker drygt 25 % av landets yta.
I Polen lever ett 80-tal däggdjursarter. De större
är rådjur, hjort, älg, varg, björn, vildsvin och visenter. Visenten, den europeiska buffeln, var tidigare vanlig över hela kontinenten.
Idag finns det bara en liten grupp djur som lever kvar i Polen. Arten räddades genom att de
var skyddade på tsarens gamla jaktmarker. Idag kan de ståtliga djuren beskådas framför allt i
naturreservatet Bialowieza. Här driver man uppfödning av visenter och den polska urhästen - tarpanen.
Fågellivet representeras av lite drygt 200 olika arter, allt från de vanliga gråsparvarna till
mera sällsynts arter som den svarta storken. Den vita storken är fortfarande en vanlig syn på
landsbygden.
I Polen finns, för närvarande, 17 national parker som utgör cirka 0.6 % av landets yta.
Flera djur-, fågel- och växtarter är hotade på grund av den regionsvisa dåliga miljön, som uppstod under kommunistperioden då miljömedvetandet var lågt.
Befolkning, språk och sociala
förhållanden
Dagens polacker antas stamma från ett par av de slaviska stammar som kom hit för flera
tusen år sedan. Dels från Polanerna som huvudsakligen bebodde området kring staden Gniezno. En annan
betydelsefull slavisk stam var wislanerna som huvudsakligen bebodde området runt dagens Krakow.
Polanerna fick sitt namn efter det slaviska ordet pole som betyder fält, vilket indikerar på den
betydelse slättlandet och odling hade för denna folkstam.
Polackerna beräknas utgöra nästan 98 % av befolkningen. De största minoritetsfolken är Ukrainare
och Vitryssar, cirka 1 % av befolkningen. Även små grupper av andra minoriteter lever inom
landets gränser.
Före andra världskriget levde mer än 3 miljoner judar i Polen, världens
största population vid den tiden. De grymheter judarna utsattes för under kriget decimerade den judiska befolkning mycket
starkt och idag lever här endast mellan 5 och 10 000 judar.
Även om polackernas levnadsnivå, räknad
som köpkraft per person, år 2004 låg på ungefär 45 procent av
genomsnittet för EU-länderna kan man se en förbättring efter EU
inträdet.
Numera är den grundläggande sjukvården i stort sett gratis, precis som
under kommunisttiden. Den mera lyxbetonade vården betalas till full
kostnad. Den offentliga sjukvården, med ständig brist på resurser, har
fått konkurrens från privatpraktiserande läkare. De långa köerna och
dålig service i den offentliga sjukvården gör de privata alternativen
populära. Dessa kan dock bara utnyttjas av dem som har det bättre
ställt.
Sedan 1999 pågår en omställning av pensionssystemet. Löntagarnas
pensionsmedel samlas på individuella konton på det statliga
försäkringsverket för att sedan slussas vidare till valfria privata
pensionsfonder. Pensionsåldern är 60 år för kvinnor och 65 för män.
Utbildning
De polska barnen börjar skolan vid sju års ålder. Vid millennieskiftet
infördes ett nytt skolsystem med en sexårig grundskola och ett treårigt
påbyggnadsstadium (gymnasium).
Efter den obligatoriska grundutbildningen finns det möjlighet att
fortsätta till ett treårigt lyceum med naturvetenskaplig eller
humanistisk inriktning, eller till olika yrkes- och fackskolor. Den
statliga utbildningen är i princip avgiftsfri. Ett stort antal privata
skolor har startats efter demokratiseringen 1989.
Polen har 126 statliga universitet och 274 privata högskolor, med totalt
ca 1,8 miljoner studenter, cirka 57 % av dem är kvinnor. Landets största
universitet ligger i Huvudstaden Warszawa och landet äldsta,
Jagiellonska universitetet, är grundat 1364 och ligger i Krakow.
Hittills har jag bara besökt Polen vid två tillfällen och båda
resorna har gett mersmak! Att resa i Polen ger fina natur- och kulturupplevelser. Landet är
väl värt att besöka.
|
Gamla hus.
Bialowiezsa
|
