Peru

English version

Peru - "Inkarikets Hjärta" 

Perus kulturarv sträcker sig tusentals år bakåt i tiden. Här fanns en gång i tiden mäktiga högkulturer som chavin, moche, paracas, nasca och naturligtvis inkas, som alla lämnat intressanta spår och påverkat kulturarvet. Peru är det land som hårdast förknippas med inkariket. Här låg en gång "Världens Navel" som deras huvudstad Cusco kallades. Det mesta från inkas högkultur förstördes vid spanjorernas erövring av detta mäktiga rike, men det finns fortfarande många intressanta platser kopplade till inkas kvar att besöka. Ett av dem är en av världens främsta sevärdheter, Machu Pichhu, "Den glömda staden". Den naturintresserade har mycket att njuta av vid en rundresa i landet. Även den som söker spänning och äventyr finner detta i Peru.

Under min fyra veckor långa rundresa i Peru hann jag besöka flera av de platser jag länge drömt om och som gav mig oförglömliga minnen för livet. Flera av Perus stora sevärdheter finns med på UNESCO:s lista över Världsarv. Jag besökte bland annat Lima, Cusco, Machu Picchu, Nasca, Colca Canyon, Cordillera Blanca och Titicacasjön. Naturupplevelserna var många och jag såg kondorer, jag vandrade i skuggan av landets högsta och var i Amazonas, besökte öarna Taquile och Amantani i Titicacasjön mm. Kulturupplevelserna var av högsta klass med Solfesten i Cusco, mötet med urusindianer vid Titicacasjön, besök i Inkarikets forna huvudstad Cusco mm

Läs mera om denna fantastiska resa och detta otroligt intressanta land under Resfakta

Perus historia i korthet

Människors ankomst till den "Nya Världen" är av relativt sent datum. Forskare tror att den amerikanska kontinenten befolkades genom att människor vandrade över det frusna Beringssund från Sibirien. Alla lämningar i Peru efter människor kan hänföras till Homo sapiens.

Perus tidigaste invånare var nomadiserande jägare och samlare som strövade runt i landet i små grupper. De jagade gigantiska myrslokar och sabeltandade tigrar, djur som numera är utdöda sedan länge. Människorna bodde i grottor. De äldsta mänskliga fynden beräknas vara upp till 20 000 år gamla. De äldsta spåren av mänskliga bosättningar i Peru är minst 12 000 år gamla. Nya utgrävningar i Supeflodens dalgång norr om Lima visar att den första framstående kulturen i landet utvecklades från 3 100 till 1 800 före Kristus kring en stad kallad Caral. Kulturen utgör det tidigast kända exemplet på stadsbebyggelse i Amerika. 

Cirka 4 000 år före Kristus började människor plantera grödor med enkla jordbruksmetoder och blev mera bofasta. De första bomullsodlingarna kan spåras till 3 000 f Kr. 

En av de större och viktigare kulturerna från den pre-Colombianska perioden i Peru är Chavin de Huantar, uppkallad efter platsen med samma namn. Den existerade från cirka 850 f Kr till 300 f Kr och hade sitt utbredningsområde i norra Peru. Deras viktigaste symbolbild var en stiliserad jaguar och kulturen kallas därför ofta för "jaguardyrkarna". Ruinerna efter deras imponerande, till stor del underjordiska, tempel kan fortfarande beskådas.

Under åren 100 till 700 efter Kristus var de starkaste två kulturerna Moche och Nasca. Moche hade sitt centra nära staden Trujillo och Nasca vid staden med samma namn. De mystiska Nascalinjerna från denna period förbryllar fortfarande forskare. Deras gåta är än så länge olöst. 

Från 700 till 1100 efter Kristus dominerade Wari (Huari) kulturen. Wari var den första starka militanta kulturen i Peru. Den influerades av Tiahuanaco religionen vid Titicacasjön. De folkgrupper som besegrades av Waris förbjöds att fortsätta med egna traditioner eller föra egna muntliga traditioner vidare.

Under 1 000-talet inleddes Chimú-rikets högperiod längs kusten i norra Peru och södra Ecuador. Kulturen, som anses vara den främsta dittills i Amerika, krossades av inkafolkets stormakt.

Enligt legenden föddes inkariket på Solön i Titicacasjön när skaparguden Viracocha skapade de första inkas; Manco Capac och Mama Ocllo, som han skickade till jorden för att hjälpa jordens befolkning.

Forskare har hittat de första spåren av inkariket från slutet av 1100-talet efter Kristus. Deras storhetstid började dock så sent som 1438 då Pachacuti kröntes som inka. Han kallades för "Den store reformatorn". Under hans ledning inkorporerades stammar genom erövringar och riket expanderade i alla väderstreck. Strax före spanjorernas ankomst till Inkariket kämpade bröderna Huascar och Atahualpa om makten. Deras fader hade delat inkariket i två delar med Cusco och Quito som huvudstäder. Atahualpa besegrade sin broder och utsågs till enväldig Inka. Han togs tillfånga av spanjorerna den 16 november 1532 i staden Cajamarca. Atahualpa försökte återfå sin frihet genom att betala en stor lösensumma i guld och silver. Han frigavs inte som utlovats utan ställdes inför rätta och dömdes till döden av spanjorerna. Atahualpa avrättades genom garrottering i juli 1533, därmed var inkariket i stort sett besegrat. Därefter började spanjorerna plundringen och förstörelsen av Cusco, inkarikets huvudstad, där de finaste templen och de viktigaste administrativa byggnaderna låg. Det mesta förstördes men än idag kan man se resterna efter de imponerande byggnaderna, som Coricancha-templet. År 1536 gjorde inkas ett sista stort försök, som var nära att lyckas, att besegra spanjorerna.  

Omedelbart efter att inkariket erövrats började den spanska koloniseringen. De fann enorma mängder silver i Peru som de skeppade till moderlandet. Silvret bidrog till Europas industrialisering. För indianerna innebar den spanska koloniseringen en katastrof. Inkarikets försörjningssystem bröt samman. Krig, nya sjukdomar som européerna förde med sig och slavarbete resulterade i att den indianska befolkningen minskade från omkring 12 miljoner till cirka 2 miljoner på bara 50 år.

Spanjorerna beslagtog den bästa jordbruksmarken och bildade storgods på vilka indianerna tvingades arbeta. Vid kusten anlades stora socker- och bomullsplantager. Till dem köptes slavar från från Afrika. Stora städer med vackra torg och praktfulla kyrkor byggdes upp runt om i landet. Huvudstad i det forna inkariket blev Lima, som grundades av erövraren Francisco Pizarro. Bland de giriga conquistadorerna utbröt maktkamper och flera av dem mördades, bland annat Pizarro själv (1541). Hans kista kan nu beskådas i Limas stora katedral.

De efterföljande 200 åren, som betydde mycket för Spaniens ekonomiska utveckling, var relativt lugna i det forna inkariket. Spanjorerna levde ett rikt och bra liv medan den indianska befolkningen fortsatte att leva under slavliknande förhållanden. Flera uppror mot spanjorernas välde startades och kulminerade i det som inleddes av inkaättlingen Túpac Amaro II på 1780-talet. Alla uppror slogs dock ned av spanjorerna och ledarna för dem avrättades på ett grymt sätt. 

I början på 1800-talet växte ett starkt missnöje fram hos den spanskättade befolkningen mot sin begränsade frihet och höga beskattning från moderlandet. Revolutionstankar började gro. José de San Martín, som befriat Argentina och Chile, intog Lima år 1821 och utropade ett självständigt Peru. Simon Bolivar, som befriat Venezuela och Colombia, träffade de San Martín för överläggningar i staden Guayaquil. Dessa resulterade i att de San Martín drog sig tillbaka och lämnade Latinamerika för att bosätta sig i Frankrike. Simon Bolivar fortsatte frihetskampen tillsammans med sin general Sucre och den 28 juli, 1821 utropade Peru sin självständighet. Det definitiva slutet för det spanska kolonialstyret i Sydamerika kom dock inte förrän 1824 efter slaget vid Ayacucho.

Den första tiden efter självständigheten präglades av många inbördesstrider mellan olika lokala militära ledare. Först på 1850-talet stabiliserades läget under ledning av president Ramón Castilla. Under hans ämbetsperiod avskaffades slaveriet i Peru.

Efter självständigheten har Peru varit i krig med Spanien (1866), och Chile i det så kallade Stillahavskriget (1879 - 1883) samt Ecuador (1941). Efter kriget med Ecuador uppstod en gränstvist om ett område i Amazonas. Den tvisten fick sin lösning först i slutet av år 2000.

Mot slutet av 1800-talet började utländska investerare att satsa på Peru i allt större omfattning vilket ledde till en stadig ekonomisk tillväxt. Under att antal regeringar fram till första världskriget upplevde Peru politisk stabilitet och goda ekonomiska tider.

Under första världskriget sjönk exporten och efter sociala oroligheter och politisk instabilitet grep militärerna makten.

Till överst på sidan 

Några viktiga årtal i Perus moderna historia:

 Till överst på sidan 

Geografi, Klimat

Till ytan är Peru ett stort land, cirka 1 285 220 km2, och rymmer därför flera olika naturtyper. Alla med olika karaktär. Inom landets gränser finns också en del av världens mest komplexa ekosystem - Amazonas. Amazonasområdet utgör cirka sextio procent av Perus totala yta. Stilla Havet med sina fågel- och sjölejonkolonier är en annan intressant miljö. Tvärs genom landet går Anderna, världens näst mäktigaste bergskedja. Landets högsta berg, Huascaran 6 768 m ö h, ligger i området Cordillera Blanca. Andernas östra delar får ta emot stora regnmängder och är därför klädda med yppig molnregnskog.

Perus klimat kan indelas i två årstider, torrperioden och regnperioden. Hur dessa infaller varierar beroende var i landet man befinner sig. Ökenområdena har sin indelning och de höga bergsområdena sin. 

Befolkning, Språk och sociala förhållanden

Ungefär hälften av landets befolkning bor i höglandsområden. Nästan lika många bor i de ökenliknande kustområdena och endast cirka fem procent befolkar Amazonasområdet. 

Nästan hälften av landets befolkning har indianskt ursprung. De största indiangrupperna är quechua och ayamara. En dryg tredjedel av befolkningen är mestiser, cirka 15 procent är vita och utgör överklassen tillsammans med en del mestiser.  Den svarta delen av befolkningen härstammar från de afrikanska slavar de spanska erövrarna förde hit när den indianska befolkningen decimerats så kraftigt att den inte längre räckte till som arbetskraft.

Spanska och det största indianspråket quechua är landets två officiella språk. Indianspråket aymara talas av en stor del peruaner. Quechua och aymara talas huvudsakligen i Andernas högland.

Öster om Anderna och i Amazonas lever folkgrupper, större och mindre, som talar fler än 80 olika språk eller dialketer.

över 37 % av Perus befolkning lever under fattigdomsgränsen, det vill säga på under 2 USD per dag, varför de sociala klyftorna och inkomstskillnaderna är stora.

De peruaner som har en formell anställning omfattas av ett statligt socialförsäkringssystem finansierat av staten, arbetsgivarna och löntagarna själva.

Hälsovården har stora brister, läkare och sjukhus är koncentrerade i första hand till huvudstaden Lima och andra större städer.  Undernäringen är utbredd och ungefär var fjärde hushåll saknar rent vatten. Barnadödligheten är bland den högsta i Latinamerika.

En stor del av den sociala verksamheten drivs av ideella organisationer.

Kriminaliteten i Peru är hög, framför allt i städerna.

Utbildning

I Peru råder skolplikt för alla barn från sex års ålder, formellt är skolan obligatorisk i 11 år. Men minst en halv miljon barn går inte i skolan utan arbetar eftersom föräldrarna anser att det är viktigare att de hjälper till med familjens försörjning istället för att gå i skolan.

Standarden i de statliga skolorna är låg, speciellt på landsbygden, och det brist på utbildade lärare, skolor och böcker.

I början av 2000-talet fanns omkring 825 000 studenter på landets cirka åttio universitet och högskolor, de flesta av dem privat. San Marcos-universitetet i Lima är Sydamerikas äldsta och grundades 1551.

För mera information se Landsfakta

Peru är nog ett av de mest intressanta länder man kan besöka. Här finns en fantastisk natur som sträcker sig från havsnivå till nästan 7000 meters höjd! Här finns Andernas mäktiga bergskedja, högplatån Altiplano med sin indianska befolkning, öknar, Titicacasjön, lämningar från gamla högkulturer som existerade långt innan Inkariket och det mäktiga Amazonas med sin biologiska mångfald. Åk hit du kommer aldrig att ångra resan!

Min resa full av starka möten med gamla kulturer, vacker natur och vänliga människor.

Kapybara.
Amazonas

Tukan. 
Amazonas

Arapapegojor.
Amazonas

Festivalen.
Cusco

Festivalen.
Cusco

Huayna Picchu.
Machu Picchu

Bearbetning av potatis.
Cusco

Inkavägg. 
Cusco

Vassbåt.
Titicacasjön

Solport på ön Taquile. Titicacasjön

Kloster vid kyrkan La Compagnia. 
Arequipa

Kondor.
Colca Canyon 

Chauchilla.
Nasca

Soluppgång över Perus högsta berg,
Huascaran

Den sällsynta 
puya raimondi.
Huaraz

Inti Raymi. 
Cusco