Papua (Nya Guinea) - "Stenåldersfolkens Ö"

Papua (Nya Guinea) - "Stenåldersfolkens Ö"

Nya Guinea, världens näst största ö, var länge ett av jordens minst utforskade områden och har därför lockat till sig både forskare såväl som upptäcktsresanden. Här mötte de hårda klimatförhållanden i form av hetta, fukt, kraftiga tropiska regn och sjukdomar som försvårade deras arbete. Vissa regioner på Nya Guinea hör till världens hårdast drabbade malariaområden.

Ön Nya Guinea är idag uppdelad i en indonesisk och i en självständig del, Papua och Papua Nya Guinea (PNG). Min resa omfattade besök av platser endast i den indonesiska delen.

De djupa regnskogarna, som till största delen täcker Nya Guinea, bergstrakterna och de stora träskområdena i söder befolkades av krigiska stammar som var både huvudjägare och kannibaler. De utgjorde också hot mot de första besökarna.

Klimatförhållandena och malariarisken har inte förändrats, stamkrigen har dock upphört, så fortfarande är det påfrestande att besöka Nya Guinea.

Att resa på egen hand på Papua är inte det lättaste eftersom det inte finns någon bra fungerande infrastruktur. För att kunna förflytta sig måste man ha tillgång till lokala kommunikationer i form av bussar, taxi eller motorcykeltaxi. Man måste även ha tillgång till båttransporter, eller till och med chartra flygplan för att komma vidare. Resandet blir därför både komplicerat och dyrt. Enklaste sättet att besöka Papua är att anlita en researrangör och komplettera resandet med så många egna aktiviteter som möjligt, vilket jag gjorde.

Denna resa var en av min tuffaste hittills. Jag fick pröva på hettan och fukten, men också loppbett, råttor som sprang i rummen där man sov på nätterna och vid något tillfälle även över fötterna, attack av en apa på Bali, svinlortarna på de leriga vandringsstigarna i Baliemdalen, stanken, obekväma lokaltransporter, farliga och långa båtresor och ett inte alltid perfekt fungerande reseupplägg etc. Malarian verkar jag dock ha klarat mig från!

Trots att det ofta var strapatsrikt och tungt att resa på Papua så vägde allt det oerhört spännande och fascinerande jag fick vara med om under resan upp det mindre komfortabla. Rundturen på Papua ledde till många intressanta möten med människor i deras egna miljöer och gav chanser till inblickar i deras kulturtraditioner.

Läs mera under länken Resfakta.

Namnfrågan

När portugiserna upptäckte ön år 1511 döpte de den till "Ihlas dos Papuas", vilket betyder "Ön med de burriga håruppsättningarna" vilket syftade på invånarnas kreativa frisyrer. Namnet Papua kan härledas till det malajiska ordet papuwah.

Senare döpte holländska upptäckare öns västra del till Holländska Nya Guinea och den blev en del av det Holländska Ostindien. Att holländarna döpte området till Nya Guinea berodde på att de tyckte att invånarna, med sin mörka hud, liknade dem som bodde i Guinea på Afrikas västkust.

När holländarna gav indonesierna sin frihet 1945 döptes provinsen om till Irian Barat (Västra Irian) och därefter till Irian Jaya, som har sitt ursprung i det indonesiska språket Bahasa Indonesia (Jaya) och i det lokala Biak-språket (Irian). Jaya betyder segerrik och irian "hett land som reser sig ur havet".

Den lokala frihetsrörelsens allt hårdare motstånd tvingade den indonesiska regeringen att döpa om Irian Jaya till Papua den 26 december, 2001.

Till överst på sidan

Papuas historia i korthet

År 1660 erkände holländarna sultanen av Tidores makt över Nya Guinea och då dessa i praktiken hade makt över sultanens territorium fick de teoretiskt sett även makten över ön.

År 1793 försökte britterna etablera en bosättning nära staden Manokwari, vilket dock misslyckades.

År 1824 kom Storbritannien och Nederländerna överens om att den västra delen av Nya Guinea formellt skulle tillhöra holländarna.

I slutet av 1850-talet kom de första missionärerna, tyskar, till ön. De etablerade en bosättning på en ö utanför staden Manokwari.

Under flera år gjorde holländarna lite för att utveckla provinsen, men år 1896 byggdes nya bosättningar i Manokwari och Fak Fak som svar på att Australien gjorde anspråk på Nya Guineas östra del.

I början av 1900-talet etablerade sig företag från Japan och USA, med inriktning på främst gruvdrift.

Efter japanernas bombningar av USA:s flottbas i Pearl Harbor förklarade holländarna Japan krig och därmed kom Nya Guinea att spela en viktig roll i slaget om Stilla Havet. Vissa indoneser välkomnade dock japanerna som Asiens befriare från den impopulära holländska kolonialmakten.

I början av 1944 inleddes en återerövring av japanskt ockuperade områden på Nya Guinea i fyra steg under ledning av den amerikanske generalen MacArthur. Som bas användes det område som idag kallas för Papua Nya Guinea (PNG).

Under den första fasen erövrades staden Hollandia, numera Jayapura, med insats av 80 000 allierade soldater, vilket blev den största militära insatsen i sydvästra Stilla Havet.

Hela  operationen avslutades med att japanernas flygbas på ön Moratai erövrades. Därefter erövrades ockuperade områden på Nya Guineas södra del för att förhindra japanska flygattacker mot Australien.

Under 1945 använde holländarna Nya Guinea till att sända folk dit i exil och i Tanamerah byggdes det ökända fängelset för indonesiska nationalister upp.

På grund av det internationella trycket tvingades holländarna att dra sig tillbaka från Holländska Ostindien, som senare kom att bli Indonesien, efter Andra Världskriget. De behöll dock överhögheten över Nya Guinea ytterligare en tid.

För att förhindra Indonesiens övertag av Nya Guinea uppmuntrade holländarna papuansk nationalism och började bygga ut skolsystemet för att höja papuanernas kompetens med mål att införa självstyre för dem under 1970. Indonesien hade dock sedan Andra Världskrigets slut gjort anspråk på samtliga av holländarna koloniserade områden i det före detta Holländska Ostindien.

Under 1962 infiltrerade indonesiska styrkor Papua, dock utan större framgång, och papuanerna vägrade se indonesierna som befriare utan attackerade dem, eller lämnade över tillfångatagna militärer till holländarna. USA:s press på Nederländerna att lämna Nya Guinea resulterade i att de hastigt kapitulerade i augusti 1962.

Enligt ett vagt formulerat dekret i FN utlovade Indonesien papuanerna att i slutet av 1969 få besluta om de ville vara en del av Indonesien eller bli självständiga. I början av 1969 presenterades ett förslag i FN som skulle ge papuanerna frihet att välja väg. Indonesien vägrade överraskande att acceptera förslaget och förespråkade istället att beslutet skulle tas av en grupp äldre enligt musyawarah, en gammal papuansk traditionell beslutsprocess.

I juli 1969 tillkännagav den indonesiska regeringen att de lokala regeringarna i tre större städer på Nya Guinea enhetligt hade bestämt att Väst Irian, som denna del av ön hette vid denna tidpunkt, att tillhöra Indonesien. Därmed blev Väst Irian Indonesiens 26:e provins. Papua består numera av 10 distrikt med varsin provinsiell huvudstad.

Redan före 1969 hade Indonesien stött på hårt motstånd från papuanska nationalister. Under 1969 bröt kravaller ut på ön Biak och i Enarotali på det västra höglandet.

Mellan 1977 och fram till mitten av  1980-talet flammade flera konflikter upp mellan papuaner och den indonesiska ockupationsmakten, bland annat i Baliemdalen.

Under 1995 stormade sympatisörer till den största frihetsrörelsen OPM (Organisasi Papua Merdeka) det indonesiska konsulatet i Vanimo i den australiensiska delen av Nya Guinea. De tog även kontroll över Tembagapura och Timika.

År 1996 gjorde cirka 5 000 papuaner uppror i flera dagar  och brände ner marknaden Pasar Abepura i en av staden Jayapuras förorter varvid ett flertal dödsoffer krävdes. Under året kidnappades ett flertal europeiska och indonesiska forskare i Baliemdalen. De europeiska släpptes efter fyra månader medan de indonesiska mördades av OPM.

I slutet av 1998 reducerade Indonesien sina trupper i viss omfattning på Papua och sade sig också vara beredda att lyssna till papuanernas krav om självstyre i större omfattning.

I december 2001 döptes provinsen till Papua och erbjudande om ökat självstyre framfördes av regeringen i Jakarta. Dessutom utlovades att 80 % av vinsterna som gjordes i Papua skulle återinvesteras i provinsen utveckling.

Många papuaner kräver dock fortfarande total självständighet och att Indonesien skall ta bort de trupper som finns på Papua. Dessutom är de missnöjda med att man tillåter exploatering av provinsens naturtillgångar utan kompensation eller konsultation.

Den indonesiska regeringens förslag att dela upp Papua  i tre regioner har väckt nya protester och kan skapa nya motsättningar.

Frågan om Papuas självständighet är låst, och världssamfundet tiger eller ger papuanerna lite stöd i deras kamp för frihet. Varför?

Till överst på sidan

Indonesiska transmigrationen på Papua

Precis som i många andra delar av Indonesien genomförs ett transmigrationsprogram på Papua vilket skapar konflikter mellan lokalbefolkningen och de inflyttade.

De flesta som flyttar till Papua kommer från överbefolkade delar av Java, Bali och Sulawesi och bor i stora bosättningar runt större städer.

Papuas yta motsvarar cirka 22 % av Indonesiens totala landyta, men dess befolkning utgör endast 1 % av landets befolkning vilket ger den indonesiska regeringen anledning att förflytta tusentals människor till ön. Det är därför bara en tidsfråga innan papuanerna blir en minoritet i sitt eget land. Kanske är detta redan fallet?

Geografi

Papuas totala landyta uppgår till 421 981 kvadratkilometer vilket gör ön till världens näst största. Provinsen är 1 200 km lång från öst till väst och 736 km från norr till söder.

Papua har cirka 3 miljoner invånare och dess största stad är Jayapura med ungefär 200 000 invånare. Andra större städer är Manokwari, Biak, Wamena, Agats, Sorong och Timika.

Bergskedjan Pegunungan Macke är Papuas ryggrad och i den finns flera höga bergstoppar; Puncak Jaya är med sina 5 050 meter öns högsta berg och är snöklädd året om. Så är även Puncak Mandala med sina 4 700 meter.

Höglandet utgörs av alpina gräsmarker, höga, dramatiska bergstoppar, bergsskog, regnskog, forsande floder i olika storlekar och raviner, minst sagt ett dramatiskt landskap.

I de sydvästra delarna, runt Merauke, dominerar träskmarker med sagopalmer. Men här finns även en del bördiga slätter.

I Asmat-regionen, i söder, finns enorma träskområden som sträcker sig ända upp till 300 kilometer in i landet från havet. Enda möjligheten att ta sig fram här är med båt eller till någon enstaka flygplats.

Papuas norra del utgörs av vackra stränder och öar på vilka det växer kokospalmer. Här ligger det marina naturreservatet Cendrawashi med sina många öar, varav Biak är den största. Cendrawashi är ett av jordens artrikaste vatten när det gäller fisk och bjuder på fina snorklingsmöjligheter.

Till överst på sidan

Klimat

Bästa tiden (torraste) att besöka Papua är mellan maj och oktober, men man får dock alltid räkna med regnskurar när man besöker Papua. På ön Biak regnar det i genomsnitt 25 dagar per månad.

I provinsens norra del får man räkna med hårda vindar och regn från november till mars.

Längs sydkusten är det regnigt och blåsigt från april till oktober.

Bästa tiden att besöka Baliemdalen på höglandet är mellan mars och augusti då dagarna är torrare och svalare.

Under min vistelse i september / oktober var hettan och fukten besvärande i kustområdena. I Baliemdalen kom det regn varje dag, dock för det mesta på kvällen eller under natten.

Flora och Fauna

Ungefär 75 % av Papuas yta täcks av skogar och därför är floran lika varierande som dess geografi. Den vanligtvis asiatiska artrikedomen, somliga arter är endemiska, finns i skiljelinjen mellan Asien och Australien, i den så kallade Wallace-linjen.

Sydkustens vegetation inkluderar, bland annat, mangroveträsk, sagopalmer, eukalyptusträd och akacia.

På höglandet finns stora alpina grässlätter och hedar samt unika barrskogar.

Man har identifierat mer än  2 500 olika arter av orkidéer.

Faunan är starkt diversifierad och bland däggdjuren finns, bland annat, kuskus.

Bland reptilerna hittar man olika arter av ormar, varav många giftiga, krokodiler och olika ödlor.

På Papua har man identifierat cirka 800 spindelarter, 200 grodarter och cirka 30 000 arter skalbaggar samt många fjärilsarter.

Även fågellivet är rikt, mer än 600 olika arter har identifierats, bland annat kasuari, olika papegojor och kungsfiskare, kronduva och givetvis de sällsynta paradisfåglarna.

Befolkning, Språk och religion

Det inre av Papua är huvudsakligen befolkat av papuaner, ursprungsbefolkningen. Kustområdena befolkas till stora delar av invandrade indonesier och av ättlingar ur blandäktenskap mellan Papuaner, Melanasier och Indonesier.

Baliemdalen befolkas av folkgrupperna Dani, Lani och Yali. Gruppen Dani är störst. Alla dessa tre folkgrupper tillhör ursprungsbefolkningen. Man bor huvudsakligen i runda lerhus med grästak.

För Danifolket är uppfödning av grisar av stor betydelse och det är mängden som avgör hur rik man är. Alla män måste äga minst en gris för att få gifta sig. Den Daniman som inte lyckas skaffa en gris tvingas leva som ungkarl i ett hus för män hela sitt liv. Danifolket är även jordbrukare som odlar olika grönsaker, men lever huvudsakligen av sötpotatis. Förr stympade sig Danifolket om man miste en nära anhörig, bland annat genom att skära av sig en bit av ett finger eller en del av ett öra.

Några andra folkgrupper som lever på Papua är Manikom, Hatam, Kanum, Marind, Kombai, Korowai och Asmat.

Antal språk som talas på Papua tror man uppgår från 200 olika till över 700 olika. Det finns få studier om de lokala språken på Nya Guinea varför osäkerheten om antal språk och utbredning är stor. Med säkerhet vet man dock att ett antal av dessa lokala språk är utdöende.

Religionsfrihet råder på Papua och ett stort antal olika samfund och religioner finns representerade. Officiellt säger man dock att 99 % av Papuas befolkning är kristna, vilket inte kan stämma om man beaktar det stora antal transmigranter från Indonesien, vilka ofta kommer från muslimskt dominerade områden som Java och Sulawesi. Ursprungsbefolkningen praktiserar ofta en religion som är en mix av kristendom och animism, deras ursprungsreligion.

Trots att det ofta var strapatsrikt och tungt att resa på Papua så vägde allt det oerhört spännande och fascinerande jag upplevde under resan upp det mindre komfortabla. Rundturen på Papua ledde till många intressanta möten med människor i deras egna miljöer och gav chanser till inblickar i deras kulturtraditioner.

Läs mera om resan under länken Resfakta.

Till överst på sidan

Kulturfestivalen.
Agats

Kulturfestivalen.
Agats

Kulturfestivalen.
Agats

Kulturfestivalen.
Agats

Vanligt hus.
Agats

Kranier.
Agats

Fullmåneceremoni.
Bali

Fullmåneceremoni.
Bali

Gaturestaurang.
Jakarta

Lossning av trälass.
Jakarta

Fruktstånd.
Chinatown.
Jakarta

Krigsceremoni.
Jiwika

Krigsdans.
Jiwika

Man med koteka.
Jiwika

Krigare.
Jiwika

Hövdingen och jag.
Jiwika

Danihus.
Kurima

Unga jägare.
Kurima

Borttagning av hårlöss.
Kurima

Miljöbild.
Cendrawashi

Spindel.
Manokwari

Flicka med paraply.
Cendrawashi

Fotograferande turist.
Cendrawashi

Kvinna med
dykarglasögon.
Cendrawashi

Kvinna med flätor.
Manokwari

Flickor med flätor.
Manokwari

Danihus.
Pyramid

Marknadsbesökare.
Tagime

Kvinna med
stympade fingrar.
Wamena

Marknaden.
Wamena

Kvinna med sorg.
Wosilumo

Kulturfestivalen.
Agats

Fullmåneceremoni.
Bali

Krigare.
Jiwika

Man med dekorerat hår.
Kimbim

Marknaden.
Wamena

Målad Danikvinna.
Jiwika

Fiskare med hummer.
Cendrawashi

Beteltuggande flicka.
Manokwari

Papuan.
Manokwari

Muslimsk kvinna.
Jakarta

Manokwari