Madagaskar - "Lemurernas Ö"
Min resa till Madagaskar började med en
dramatisk sprängning av en misstänkt bomb på flygplatsen Charles de
Gaulle i Paris!
Att göra en resa till Madagaskar,
världens fjärde största ö och ett av världens fattigaste länder, har länge funnits med i mina resplaner. När
jag så hittade en arrangör som erbjöd, vad jag tyckte, en bra
sammansättning av olika aktiviteter, bland annat besök i nationalparkerna Tsingy de Bemaraha
(som är med på UNESCO:s lista över världsarv), Isalo och
Ranomafana för vandringar och
möjligheter att se en del av Madagaskars egenartade flora och fauna,
båtfärder på floden Tsiribihina och i kanalsystemet Pangalanes, familjevistelse
i en by på höglandet och den spektakulära tågresan från höglandet till Indiska
Oceanen, bokade jag denna resa, som jag kombinerade
med en vecka på egen hand. Under denna vecka besökte jag bland annat Bara-folkets stora
kreatursmarknad i staden Tsiroanomandidy och den gamla kungaborgen i
Ambohimanga.
Under resan förflyttade jag mig cirka 3 600
kilometer med bil, 150 kilometer med båt, 160 kilometer med tåg och 150
kilometer till fots och och fick på så sätt uppleva en stor del av ön
och dess unika miljöer. När jag reste på egen hand åkte jag
med lokala minibussar, taxi-brousse, som ofta är överfulla. Vid ett
tillfälle var vi 26 personer och flera säckar med ris i en taxi-brousse
byggd för 12 personer. Trångt och spännande! Under den officiella resan
åkte vi med egna bilar och egen minibuss, som är komfortabelt men begränsar kontakt med
lokalbefolkningen.
Att resa runt på Madagaskar är inte
alltid helt lätt då stora delar av landets vägnät är i fruktansvärt
dåligt skick vilket gör transporterna tidskrävande och ofta
mödosamma. Att resa här är inget latmansgöra! Och "som grädde på moset"
kan man få loppbett, vilket hände mig i tre omgångar under denna resa.
För reseinformation klicka på länken
Resfakta
Madagaskars historia i korthet
Forskare har inte kunnat utröna hur de
första människorna kom till Madagaskar. Man tror att de antagligen
utvandrade under de första århundradena efter Kristus från det område vi
idag känner till som Indonesien. Troligen kom de längs Indiens kust via
den arabiska halvön till Afrikas östkust, där de integrerades med den
inhemska befolkningen för att så småningom lämna fastlandet och ta sig
över till Madagaskar. Tecken på detta är att bland annat östafrikanska
seder och en särskild typ av östafrikansk boskap, sebu, är spridda över
ön.
De tidigaste lämningarna av byar dateras
till 700-talet och högplatån befolkades omkring år 1 000. Under
medeltiden, europeisk, grundade araber små handelsstationer på öns
västra kust och i norr. Från början av 1500-talet besökte européer av
och till Madagaskar.
Under 1700-talet bildades flera större och
mindre kungadömen på ön. I slutet av detta sekel enade en av
Merinafolkets kungar de fyra kungadömena på den centrala högplatån och
började sedan föra en expansiv politik vilket var inledningen på Merinas
ekonomiska och politiska dominans. De efterföljande merinakungarna
lyckades lägga under sig stora delar av ön, till en början med hjälp av
vapen som man bytte till sig av européerna mot slavar.
De första brittiska missionärerna kom till
Antananarivo, som då hade blivit huvudstad, i början av 1800-talet. De
började undervisa överklassen i engelska och översatte bibeln till
malagasiska. Fransmannen Jean Laborde fick stöd av hovet och byggde upp
en industri där man tillverkade vapen, krut, porslin mm. Även andra
fransmän togs emot av merinahovet, som stödde uppbyggnaden av en
katolska kyrka.
Drottning Ranavalona I, regent 1828 -
1861, försökte hejda det utländska inflytandet och den nya religionens
spridning. När drottningen avled 1861 öppnades dock landet upp och både
Frankrike och England ville införliva Madagaskar i sina koloniala
välden. Tvisten mellan länderna löstes genom ett fördrag som gav
Frankrike överhögheten över Madagaskar och England fick kontrollen över
ön Zanzibar. Madagaskar blev ett franskt protektorat 1895 och en fransk
koloni 1896.
De madagasker som tjänstgjort som franska
soldater under första världskriget kom i kontakt med socialistiska idéer
vilket födde en nationalistisk rörelse bland dem. Inledningsvis krävde
de att madagaskerna skulle bli franska medborgare, men efter hand
ställdes krav på självständighet. Från år 1949 fick Madagaskar rätt att
sända representanter till nationalförsamlingen i Paris. År 1950 slog
fransmännen ned ett uppror under vilket cirka 80 000 människor dödades.
Allmän rösträtt infördes 1956 och år 1960
blev Madagaskar självständigt under fredliga former. Fransmännen
fruktade dock att konflikter skulle blossa upp om Merinafolket åter fick
makten varför man uppmuntrade kustborna att bilda Madagaskars
socialdemokratiska parti under ledning av Philibert Tsiranana, som blev
vald till landets förste president i samband med självständigheten. P
Tsiranana var vänligt inställd mot fransmännen och många kunde därför
behålla sina tillgångar och fortsätta sin verksamhet i landet. Franska
företag kom att fortsätta att dominera handeln och Frankrike tilläts ha
kvar sina militärbaser.
De första åren efter självständigheten
blev oroliga. År 1972 tvingades president Philibert Tsiranana bort från
makten för sin undergivenhet mot fransmännen av överbefälhavaren Gabriel
Ramanantsoa, som kom att föra en mera vänsterinriktad och nationalistisk
politik. Efter ett polismyteri i februari 1975 överlämnades makten till
Richard Ratsimandrava, en annan militär. Han mördades bara sex dagar
efter sitt makttillträde. Efter mordet tillträdde ett militärråd som
slog ned myteriet, lät upplösa alla politiska partier och införde
presscensur. I juni 1975 utsågs Didier Ratsiraka, en av medlemmarna i
militärrådet, till landets president.
D Ratsiraka utropade en socialistisk
revolution som förstatligade privata och franskägda företag, inklusive
banker och ökade ökade det folkliga inflytandet genom lokala byråd (fokontany).
Ratsirakas politiska riktlinjer byggde på marxistiska och maoistiska
idéer. Som president skaffade han sig i praktiken diktatorisk makt och
bildade 1976 partiet Madagaskiska revolutionens förtrupp (AREMA), som
blev kärnan i enhetsfronten Nationella fronten för försvar av den
socialistiska revolutionen (FNDR). Alla partier som ville delta i val
var tvungna att tillhöra, och bli godkända av, FNDR. Ett större parti,
MONIMA, lett av Monja Jaona lämnade vid flera tillfällen FNDR. Jaona
utmanade Ratsiraka i 1982 års presidentval, men förlorade. Han anklagade
regimen för valfusk och greps när han försökte organisera en storstrejk.
Medan Ratsiraka knöt kontakter med
Nordkorea och Sovjetunionen och försökte bygga upp en ställning som
talesman för tredje världen växte den sociala oron i landet. Bristen på
livsmedel gav upphov till våldsamma demonstrationer år 1985.
Ratsiraka omvaldes som president 1989, men
tvingades samma år ge upp enhetsfrontens maktposition.
Kombinationen av en allt mer högljudd
opposition och hårda påtryckningar från Frankrike, som var en av landets
största biståndsgivare, tvingade Ratsiraka att införa flerpartisystem
1990.
Under 1991 utlyste en nybildad
oppositionsallians massdemonstrationer och generalstrejker. Alliansen,
som leddes av bland annat Albert Zafy, utmanade Ratsiraka och hans
säkerhetstjänst genom att ignorera demonstrationsförbudet och utse en
provisorisk regering. Under en fredlig demonstration utanför
presidentpalatset i Antananarivo i augusti 1991 sköt Ratsirakas
livvakter ihjäl minst hundra demonstranter. Efter detta började kraven
på en förhandlingslösning öka från både arméns och utländska
bidragsgivares sida. I oktober 1991 bildades en övergångsregering under
ledning av Albert Zafy. En av den nya regeringens första åtgärder gällde
en ny författning som skulle godkännas i en folkomröstning, som
godkändes i augusti 1992.
I presidentvalet 1993 segrade Zafy över
Ratsiraka. Samma år utsågs Francisque Ravony till ny premiärminister,
som efter ett tag förlorade presidentens stöd på grund av sina
ambitioner att genomföra ekonomiska reformer som ogillades av
presidenten och talmannen. Ravony lyckades dock driva igenom delar av
sin ekonomiska politik vilket president Zafy bemötte med att utlysa en
folkomröstning i september 1995, som ledde till att han fick rätt att
utse premiärminister. Ravony ersattes omgående av ledaren för Zafys
parti.
Presidenten förlorade dock allt mer stöd
och i maj 1996 föll regeringen efter en misstroendeomröstning i
parlamentet. Zafy utnämnde då den opolitiske juristen Norbert
Ratsirahonana till premiärminister, men lade sitt veto mot nästan alla
regeringsmedlemmar denne utsåg. Konflikten mellan presidenten och
parlamentet tilltog och och i juli 1996 avsattes Zafy av parlamentet för
brott mot grundlagen. I november hölls presidentval i vilket Zafy
besegrades av den förre diktatorn Ratsiraka.
Det planerade parlamentsvalet i augusti
1997 skjuts upp av president Ratsiraka. Han utlyser istället en
folkomröstning om ett antal tillägg i författningen som skall ge
presidenten ökad makt på parlamentets bekostnad och ge provinserna
större självständighet. Folkomröstningen i mars 1998 godkänner förslaget
med knapp majoritet.
Vid parlamentsvalen i maj 1998 fick
Ratsirakas parti AREMA 63 av de 150 parlamentsplatserna och stöd av 19
ledamöter från koalitionspartier. Även de två största
oppositionspartierna stödde regeringssidan vilket gav Ratsiraka kontroll
över parlament, regering och presidentpost.
År 1999 valdes företagsledaren Marc
Ravalomanana till borgmästare i Antananarivo. Han blev snabbt populär
och i december 2001 kandiderade han till presidentposten, som han
sensationellt vann i första omgången. Författningsdomstolen, där sex
domare bytts ut av presidenten Ratsiraka, godkände inte Ravalomananas
anspråk på presidentposten och det uppstod en maktkamp om denna.
Protester och strejker bröt ut till stöd för Ravalomanana och människor
krävde att Ratsiraka skulle lämna presidentposten.
I februari 2002 lät Ravalomanana utropa
sig till president med hjälp av en domare som stödde honom. Han utsåg
därefter ministrar som kunde ta sig in i de olika regeringsdepartementen
eftersom en stor del av polisen och armén inte längre lydde order från
den officiella regeringen.
Ravalomanana hade ett starkt stöd i
huvudstaden och Ratsiraka på landsbygden, vilket skapade starka
motsättningar mellan de fem provinser som stödde Ratsiraka och
Antananarovo, Ravalomananas fäste. Spänningarna kulminerade efter att
rösterna från presidentvalet räknats om och visade att Ravalomanana
vunnit det 51 % mot Ratsirakas 36 % och inte som det tidigare resultatet
visat 46 för Ravalomanana och 40 % för Ratsiraka. Ratsiraka vägrade
emellertid att godkänna det nya resultatet och spänningen ökade i
landet. I juni 2002 utbröt omfattande strider mellan militärstyrkor från
de båda sidorna. Den 5 juli gav Ratsiraka upp och flydde till Frankrike.
Vid parlamentsvalen i december 2002 fick Ravalomananas egen majoritet i
nationalförsamlingen. Den forne presidentens parti AREMA fick endast tre
mandat.
Efter parlamentsvalet kunde Ravalomanana
på allvar komma igång med sin politik för tillväxt genom
marknadsekonomiska reformer och att locka till sig utländska
investerare. Politiska oroligheter har dock bidragit till att skrämma
bort såväl investerare som turister.
I augusti 2003 dömdes Ratsiraka i sin
frånvaro till 10 års straffarbete för förskingring av offentliga medel.
Till överst på sidan
Geografi
Madagaskar är till ytan, 587 040
kvadratkilometer, världens fjärde största ö. Den ligger i Indiska
Oceanen, cirka 400 kilometer öster om den afrikanska kontinenten.
Närmaste granne på fastlandet är Mocambique. Till landet hör också några
mindre öar, den största av dem är Nosý Be som ligger i norr.
Inlandet består av en högplatå som
sträcker sig från norr till söder. Kusten i öster får stora mängder regn
från passadvindar. I väster bevattnas den bredare kustremsan av ett
stort antal floder.
På östra delen av ön växer fortfarande
regnskog, för övrigt täcks numera ön till största delen av stäpp och
savann. Det är den betande boskapen och svedjejordbruket som slitit hårt
på naturen. Bara cirka en tredjedel av den skog som ursprungligen täckte
Madagaskar finns kvar. På högplatån är det de konstbevattnade
risodlingarna som dominerar.
Landets befolkning uppgår till nästan 19.5
miljoner. Huvudstaden heter Antananarivo och har cirka 1.5 miljoner
invånare. Landets högsta berg heter Maromokorotro, 2 876 möh, längsta
floden heter Betsiboka och största sjön heter Alaotra.
Klimat
Trots att Madagaskar ligger i den tropiska
klimatzonen varierar klimatet mellan olika delar av landet. Längs
östkusten är det tropiskt hett och fuktigt, på västkusten och längst i
söder är det torrt och hett. I inlandet är klimatet torrare och svalare
och här finns två tydliga årstider; från november till april är det
regnperiod och mellan maj och oktober är det en torr och sval period, då
nattfrost kan förekomma på högre höjder.
Cykloner och översvämningar drabbar ofta
landet, men även torka förekommer periodvis.
Flora och Fauna
För cirka 160 miljoner år sedan avskildes
Madagaskar från de afrikanska och asiatiska kontinenterna och har sedan
dess utvecklat en unik växt- och djurvärld. Här finns därför många
endemiska arter, det vill säga de lever enbart på Madagaskar, bland
annat 25 olika slags lemurer, halvapor. Elefantfoten är en märklig växt
som enbart finns på ön som kan bli hela 500 år gammal!
Det finns ett flertal fina naturreservat
runt om på ön. Några som jag besökte var Tsingy de Bemaraha, med på
UNESCO:s lista över världsnaturarv, med märkliga klippformationer, Isalo
med sina fina bergsformationer och Ranomafana med goda möjligheter att
se lemurer. Till överst på sidan
Befolkning, språk och sociala
förhållanden
Landets befolkning har ett blandat
ursprung. Många invånare har anfäder som kommer från Indonesien, Afrika,
Indien och arabiskt släktskap. Befolkningen indelas i 18 officiella
folkgrupper som talar egna dialekter och har delvis egna seder. Det
gemensamma språket på Madagaskar är malagasiska, som talas av i stort
sett alla.
Den största folkgrupperna är Merina, Betsimisaraka och
Betsileo samt mindre grupper av européer och asiater. Under historiens gång
har motsättningar blossat upp mellan folkgrupperna med jämna mellanrum.
Inom många folkgrupper finns olika typer av kastsystem.
Språket malagasiska tillhör de
austronesiska (västindonesiska) språken, men har under tidens gång
blandats upp med afrikanska språk, en del sanskrit och arabiska samt
franska och engelska. Franska och engelska är vid sidan om malagasiska
även de landets officiella språk.
Madagaskar är ett av världens fattigaste
länder och cirka 80 av befolkningen lever i fattigdom, det vill säga på
mindre än 2 USD per dag. Fattigdomen är störst i städerna där tiggeri är
vanligt förekommande. Kronisk undernäring förekommer hos en stor del av
befolkningen.
Sjukvården är i princip avgiftsfri men
staten avsätter bara cirka 1 % av budgeten på hälsovård, vilket är bland
det lägsta i världen. Detta får som resultat att människor måste vänta
lång tid på vård och mediciner. För de bättre bemedlade finns privata
sjukhus och kliniker där man kan köpa bättre vård än på de statligt ägda
sjukhusen.
Malaria är ett stort problem på
Madagaskar. Landet har dock klarat sig bättre från hiv och aids än många
andra afrikanska länder.
Brottsligheten anses vara hög och överfall
mot turister förekommer.
Religion
De inhemska traditionella religionerna har
fortfarande ett starkt fäste hos befolkningen, cirka 52 % av
madagaskerna har denna som sin tro. Kristendomen har också en stark
förankring med cirka 41 % , ungefär hälften av de kristna är endera
protestanter eller katoliker. På högplatån är större delen av
befolkningen kristen. Muslimerna, cirka 7 % av befolkningen, bor framför
allt i städerna och kommer från Sydasien eller ögruppen Comorerna, ett
grannland.
I de flesta av de inhemska religionerna är
förhållandet till förfäderna viktigt, vilket tar sig i uttryck i
ombegravningar av de avlidna. Ett antal kroppar tas fram ur
familjegraven och sveps i nya tyger. I samband med dessa ritualer samlas
den familjegruppen för att få förfädernas välsignelse.
Utbildning
Skolplikt råder officiellt till 13 års
ålder, men många elever lämnar ofta skolan tidigare för att börja
arbeta.
Barnen börjar den femåriga grundskolan vid
sex års ålder. Därefter följer högre stadier som omfattar sju år. Under
2000-talet gjordes satsningar på skolan som resulterade att andelen barn
som börjar grundskolan ökade kraftigt, från från två tredjedelar år 2002
till 96 % år 2006. Dock gick endast en fjärdedel av eleverna i åldrarna
11 till 14 år kvar i skolan år 2006. Bland 15- till 18-åringar var
andelen nere i sju procent, vilket är en av de lägsta andelarna i
världen.
I grundskolan undervisas på malagasiska
och på högre nivåer på franska.
Det finns sex universitet på Madagaskar,
det största och äldsta ligger i huvudstaden Antananarivo. Strejker och
demonstrationer bland studenterna låg undervisningskvalitet, bristande
studiestöd och politiskt förtryck är vanligt förekommande. De som kan
väljer ofta att studera utomlands, framför allt i Frankrike.
Till överst på sidan
Turism
Efter att den politiska situationen
stabiliserats i landet 2003 har turismen till Madagaskar ökat kraftigt
och uppgår nu till cirka 250 000 turister årligen.
Det som lockar turisterna är i första hand
tropiska stränder, vacker natur och naturreservat med ett unikt djur-
och växtliv. Det som begränsar turismen är bristen på bra hotell, dåliga
kommunikationer och till stora delar ett minsta sagt undermåligt vägnät.
Majoriteten av turisterna kommer från
Frankrike och Réunion.
För mer information klicka på länken
Landsfakta
Att besöka Madagaskar är en utmaning! Då
det är ett av världens fattigaste länder är armodet stort och tiggeri
förekommer
vilket kan vara svårt att hantera för en ovan resenär. De många gånger
urusla vägarna gör transporterna mödosamma och tidsödande, men
naturupplevelserna kompenserar detta till stor del. Djur- och växtlivet
är unikt och det finns fina vandringsområden runt om på ön. Människor är
vänliga, men det förekommer övergrepp på turister.
Jag tyckte att besök på Madagaskar gav
en hel del spännande och intressanta upplevelser, i naturen och i möten
med människor. Priset för dessa var
dock ofta väl högt i form av långa och tunga transporter och omfattande loppbett, i
tre omgångar! |