Madagaskar - "Lemurernas Ö"

Madagaskar - "Lemurernas Ö"

Min resa till Madagaskar började med en dramatisk sprängning av en misstänkt bomb på flygplatsen Charles de Gaulle i Paris!

Att göra en resa till Madagaskar, världens fjärde största ö och ett av världens fattigaste länder, har länge funnits med i mina resplaner. När jag så hittade en arrangör som erbjöd, vad jag tyckte, en bra sammansättning av olika aktiviteter, bland annat besök i nationalparkerna Tsingy de Bemaraha (som är med på UNESCO:s lista över världsarv), Isalo och Ranomafana för vandringar och möjligheter att se en del av Madagaskars egenartade flora och fauna, båtfärder på floden Tsiribihina och i kanalsystemet Pangalanes, familjevistelse i en by på höglandet och den spektakulära tågresan från höglandet till Indiska Oceanen, bokade jag denna resa, som jag kombinerade med en vecka på egen hand. Under denna vecka besökte jag bland annat Bara-folkets stora kreatursmarknad i staden Tsiroanomandidy och den gamla kungaborgen i Ambohimanga.

Under resan förflyttade jag mig cirka 3 600 kilometer med bil, 150 kilometer med båt, 160 kilometer med tåg och 150 kilometer till fots och och fick på så sätt uppleva en stor del av ön och dess unika miljöer. När jag reste på egen hand åkte jag med lokala minibussar, taxi-brousse, som ofta är överfulla. Vid ett tillfälle var vi 26 personer och flera säckar med ris i en taxi-brousse byggd för 12 personer. Trångt och spännande! Under den officiella resan åkte vi med egna bilar och egen minibuss, som är komfortabelt men begränsar kontakt med lokalbefolkningen.

Att resa runt på Madagaskar är inte alltid helt lätt då stora delar av landets vägnät är i fruktansvärt dåligt skick vilket gör transporterna tidskrävande och ofta mödosamma. Att resa här är inget latmansgöra! Och "som grädde på moset" kan man få loppbett, vilket hände mig i tre omgångar under denna resa.

För reseinformation klicka på länken Resfakta

Madagaskars historia i korthet

Ännu har forskare inte kommit på hur de första människorna kom till Madagaskar. Eventuellt utvandrade en eller flera grupper av människor från det område som vi idag kallar för Indonesien någon gång under de första århundradena efter Kristus och tog sig så småningom vidare till Madagaskar. Om så är fallet kom de förmodligen längs Indiens kust via den arabiska halvön till Afrikas östkust, där de blandade sig med den inhemska befolkningen, varifrån de så småningom lämnade fastlandet och tog sig över havet till Madagaskar.

Tecken på att invandrarna tagit denna väg är bland annat att vissa östafrikanska seder och en särskild typ av östafrikansk boskap finns spridda på ön. De tidigaste lämningarna av byar dateras till 700-talet. Högplatån befolkades runt år 1 000. Något senare anlade araber små handelsstationer på längs öns västra kust och i norr.

Några viktiga årtal i Madagaskars historia

 

Årtal	Händelse
1500-talet	Under detta århundrade besökte europeiska fartyg Madagaskar sporadiskt
1700-talet	Under detta århundrade bildades ett flertal större och mindre kungadömen på ön. I slutet av 1700-talet enade merinafolkets kung Andrianampoinimerina de fyra kungadömena på den centrala högplatån och började därefter utöka sitt eget område vilket ledde till att merinafolket kom att dominera både ekonomiskt såväl som politiska dominans. Efterföljande merinakungar lyckades lägga under sig stora delar av ön ofta med hjälp av vapen som de fått i utbyte mot slavar av européer
1800-talet	I början av detta århundrade kom brittiska missionärer till landets huvudstad Antananarivo för att undervisa överklassen i engelska och översatte bibeln till malagassiska. Fransmannen Jean Laborde stod på god fot med hovet och fick tillstånd att bygga upp en industri för, bland annat, tillverkning av vapen, krut och porslin. Dessutom tog merinahovet också emot andra fransmän, som stödde uppbyggnaden av en katolsk kyrka Under drottning Ranavalona I:s regeringstid, 1828-1861, försökte man hejda det utländska inflytandet och den nya religionens intrång genom att förbjuda europeisk närvaro. Detta förändrades dock igen när drottningen avled 1861 då åter dörren mot omvärlden öppnades. Frankrike och England konkurrerade om att få införliva Madagaskar i sina respektive kolonialvälden. Tvisten löstes genom ett fördrag där Frankrike fick överhögheten över Madagaskar och England kunde över ön Zanzibar. Madagaskar blev därmed ett franskt protektorat 1895 och fransk koloni 1896
1900-talet, början	De madagasker som som varit soldater i den franska armén under första världskriget hade tagit till sig socialistiska idéer och bland dem växte en nationalistisk rörelse fram. Till att börja med var deras krav att madagaskerna skulle få franskt medborgarskap, så småningom ställdes dock krav på självständighet
1946	Från och med detta år fick Madagaskar tillstånd att skicka representanter till nationalförsamlingen i Paris
1947	Madagasker gör uppror mot fransmännen och cirka 80 000 människor dödades
1956	Infördes allmän rösträtt i landet
1960	Trots att fransmännen fruktade upplopp i samband med Madagaskars självständighet i juni blev det en fredlig frihetsprocess. Landets förste president blev den franskvänlige Philibert Tsiranana. Tack vare honom kunde många fransmän behålla sina tillgångar och sin verksamhet på Madagaskar. Franska företag fortsatte att dominera handeln efter självständigheten och Frankrike fick ha kvar sina militärbaser på ön. Även om självständighetsprocessen gick fredligt till väga förekom under det ofta oroligheter i början av 1960-talet
1972	På grund av sin undergivenhet mot fransmännen tvingades president Philibert Tsiranana lämna ifrån sig makten till överbefälhavaren Gabriel Ramanantsoa, som förde en mer vänsterinriktad och nationalistisk politik
1975	I februari överlämnade Gabriel Ramanantsoa makten till Richard Ratsimandrava efter ett polismyteri. Ratsimandrava mördades bara sex dagar efter makttillträdet. Efter mordet tillträdde ett militärråd som slog ner myteriet, lät upplösa alla politiska partier och införde presscensur. I juni utsågs en av medlemmarna i militärrådet kommendant Didier Ratsiraka, till landets nye president Ratsiraka utropade en socialistisk revolution vilket innebar att privata och franskägda företag samt franska banker förstatligades. Stor vikt lades vid ökat folkligt inflytande genom lokala byråd, så kallade fokontany. Hans revolution byggde till stor del på marxistiska och maoistiska idéer. Ratsiraka styrde landet, i stort sett, som en diktator
1976	Ratsiraka bildade partiet Madagaskiska revolutionens förtrupp (AREMA) som blev kärnan i enhetsfronten Nationella fronten för försvar av den madagaskiska socialistiska revolutionen (FNDR). Alla partier som ville delta i val var tvungna att tillhöra och bli godkända av FNDR
1982	Monja Jaona utmanade Ratsiraka i presidentvalet, men förlorade. Han anklagade regimen för valfusk och greps när han försökte organisera en storstrejk
1985	Ratsiraka etablerade kontakter med Nordkorea och Sovjetunionen och försökte bygga upp en ställning som talesman för tredje världen På grund av arbetslöshet, korruption, kriminalitet och brist på basvaror utbröt våldsamma demonstrationer i kuststäderna i landets södra del och förslag till förändringar inom den högre utbildningen ledde till starka protester från studenterna. Oppositionen mot regimen växte även bland enhetsfrontens partier
1989	Ratsiraka omvaldes som president men tvingades ge upp enhetsfrontens maktposition. Kommunismens fall i Östeuropa ökade landets beroende av franskt bistånd
1990	Som resultat av den den alltmer aktiva oppositionen och hårda påtryckningar från biståndsgivarna tvingades president Ratsiraka att införa flerpartisystem. Flera av enhetsfrontens partier gick i opposition mot regeringen tillsammans med en rad nystartade organisationer. De partier som var lojala mot presidenten anslöt sig till AREMA och bildade en ny allians, Madagaskars militanta rörelse för socialism
1991	En nybildad oppositionsallians, De levande krafternas kommitté, anordnade massdemonstrationer och generalstrejker. Alliansen, som leddes av bland andra kirurgiprofessorn Albert Zafy, utmanade Ratsiraka och hans säkerhetstjänst genom att ignorera demonstrationsförbud och utse en provisorisk regering. Under en fredlig demonstration utanför presidentpalatset i augusti sköt presidentens livvakter ihjäl minst etthundra demonstranter. Efter det började kraven på en förhandlingslösning öka från både arméns och utländska biståndsgivares sida. Ratsiraka tvingades samarbeta med oppositionen och i oktober bildades en övergångsregering under ledning av Albert Zafy. En av den nya regeringens första åtgärder gällde en ny författning som skulle godkännas i en folkomröstning. Ratsiraka, vars parti hade en stark position på landsbygden, lanserade istället ett förslag om en federal stat. Strax före omröstningen ockuperade Ratsirakas anhängare administrativa byggnader och radio- och TV-stationer i flera provinshuvudstäder och förklarade att provinserna nu var federala delstater
1992	I folkomröstningen i augusti godkändes övergångsregeringens förslag med stor majoritet
1993	I presidentvalet segrade Albert Zafy över Ratsiraka. Till premiärminister utsågs Francisque Ravony
1995	I folkomröstningen i september beslutades att presidenten fick rätt att utse premiärminister
1996	Regeringen tvingades avgå i maj efter en misstroendeomröstning i parlamentet. President Zafy utnämnde juristen Norbert Ratsirahonana till premiärminister, men lade sitt veto mot nästan alla regeringsmedlemmar som denne utsåg. Konflikten mellan presidenten och parlamentet tilltog och i juli samma år avsattes Zafy av parlamentet för brott mot grundlagen Nyval till presidentposten hölls i november. Albert Zafys huvudmotståndare blev den förre diktatorn Ratsiraka, som segrade i valet. Han började omedelbart försöka förbättra relationerna till de internationella biståndsgivarna
1997	Inrikespolitiskt gick det sämre då konfrontation skapades genom att president Ratsiraka sköt upp det planerade parlamentsvalet i augusti
1998	Ratsiraka utlyste en folkomröstning i mars om ett antal tillägg till författningen som skulle stärka presidentens makt på parlamentets bekostnad och ge provinserna större självständighet, som godkändes med knapp majoritet. Oppositionens försök att inför folkomröstningen avsätta Ratsiraka genom ett misstroendevotum misslyckades När parlamentsval hölls i maj fick Ratsirakas parti AREMA 63 av de 150 platserna och dessutom stöd av 19 ledamöter från koalitionspartier. Till premiärminister utsågs Tantely Andrianarivo till premiärminister
1999	Valdes den politiskt oerfarne företagsledaren Marc Ravalomanana till borgmästare i huvudstaden Antananarivo som snabbt blev populär
2001	Marc Ravalomanana ställde upp i presidentvalet i december och vann sensationellt redan i första valomgången, enligt officiella siffror med 46 procent av rösterna mot 40 procent för Ratsiraka. Ravalomanana hävdade dock själv att han fått mer än 52 procent och borde därför omgående utropas till president istället för att möta Ratsiraka i en andra och avgörande valomgång. Författningsdomstolen, där sex domare nyligen hade bytts ut av presidenten, avslog Ravalomananas anspråk på presidentposten och det uppstod en kamp om makten
2002	Hundratusentals av Marc Ravalomananas anhängare demonstrerade och strejkade dagligen i början av året för att visa sitt stöd. .  . p demonstranter Kampen om presidentposten resulterade i många demonstrationer och strejker. Ravalomanana hade stort stöd i huvudstaden men på landsbygden var Ratsirakas ställning stark. Fem av de sex provinsguvernörerna slöt upp bakom Ratsiraka och utropade hamnstaden Toamasina till ”huvudstad” för den officiella regeringen. AREMA-anhängare blockerade vägen mellan Toamasina och Antananarivo för att svälta ut huvudstaden, där det snart rådde allvarlig brist på viktiga förnödenheter I februari lät Ravalomanana utropa sig till president med hjälp av en domare som hade tagit ställning för honom I april hävde Högsta domstolen Ratsirakas beslut att byta ut sex domare i författningsdomstolen strax före valet och därmed blev också författningsdomstolens beslut om resultatet i presidentvalet ogiltigt. Omräkningen av rösterna visade att Ravalomanana hade vunnit valet med 51 procent av rösterna mot 36 procent för Ratsiraka, som än en gång vägrade godkänna valresultatet. I slutet av maj greps Ratsirakas premiärminister Tantely Andrianarivo och placerade honom i husarrest. I juni bröt de mest omfattande striderna mellan militärstyrkor från de båda sidorna ut på öns norra del. I slutet av juni fick Ravalomananas styrkor kontroll över alla utom två provinser. Den 5 juli gav Ratsiraka slutligen upp och flydde till Frankrike Efter påtryckningar från biståndsgivare meddelade presidenten att nyval till parlamentet skulle hållas i december. Valet blev en gigantisk seger för Ravalomananas parti Efter parlamentsvalet kunde Ravalomanana på allvar komma igång med sin politik för tillväxt genom marknadsekonomiska reformer. Presidenten försökte också locka utländska investerare till landet men återkommande politiska oroligheter bidrog till att skrämma bort både investerare och turister
2003	I augusti dömdes Ratsiraka i sin frånvaro till tio års straffarbete för förskingring av offentliga medel. Han anklagades för att ha tagit ut motsvarande 70 miljoner kronor från landets centralbank då han flydde landet
2006	I samband med presidentvalet i december uppstod nya oroligheter och två veckor före valdagen gjorde general Andrianafidisoa, känd som General Fidy, ett misslyckat kuppförsök sedan han hindrats från att kandidera till presidentposten, han dömdes senare till fyra års fängelse för detta. Trots hård kritik från oppositionen vann Ravalomanana valet med 54 procent av rösterna Årets cyklonsäsongen som började i december blev den värsta madagaskerna upplevt i historisk tid. Närmare en halv miljon människor blev på olika sätt drabbade av sex stora cykloner som drog över ön
2007	I april genomfördes en folkomröstning om författningsändringar som gav presidenten makt att ändra lagar i krissituationer utan parlamentets medgivande, att engelska skulle vara officiellt språk vid sidan av franska och malagassiska (malagasy) och att landets sex självstyrande provinser skulle ersättas av 22 mindre regioner Borgmästarvalet i huvudstaden vanns av Andry Rajoelina. Han var via sin TV-kanal Viva en stark kritiker av president Ravalomanana och dennes parti TIM. Borgmästarposten i Antananarivo är politiskt viktig, via den nådde Ravalomanana på sin tid presidentposten.   Parlamentsvalet den 23 september genomfördes problemfritt. Presidentens parti TIM fick majoritet med 106 av 127 mandat
2008	I december stängde myndigheterna den privata TV-kanalen Viva, sedan den sänt en intervju med förre presidenten Didier Ratsiraka. Ägaren Andry Rajoelina inledde nu en serie hårda verbala angrepp mot Ravalomananas regim och uppmanade presidenten att avgå och begärde att en övergångsregering med honom själv i spetsen skulle styra Madagaskar fram till nästa presidentval
2009	Den 25 januari beskrev Rajoelina, inför ett möte med 20 000 anhängare, Madagaskar som en diktatur och manade till generalstrejk. Detta blev starten för nya oroligheter över hela landet med döda som följd. Den 31 januari förklarade borgmästaren Rajoelina att det nu var han som skötte Madagaskars angelägenheter.  Ravalomanana invände att det fortfarande var han som var president. Afrikanska unionen, AU, varnade Rajoelina för att bryta mot landets författning Allt färre anhängare slöt upp på Rajoelinas möten, och den 3 februari lät regeringen avskeda honom som borgmästare i Antananarivo, under förevändning att han misskött stadens sophantering. Författningsdomstolen hade redan klargjort att den inte kunde sparka Ravalomanana utan klartecken från parlamentet, som dominerades av presidentens anhängare Den 7 februari blossade maktkampen åter upp, då 28 anhängare till Rajoelina dödades av säkerhetsstyrkor som öppnat eld mot demonstranter på väg mot presidentpalatset Enligt uppgift gick både Ravalomanana och Rajoelina med på att delta i FN-stödda försoningssamtal, men den 10 februari presenterade Rajoelina vad han kallade sin ”regering”. Den 11 februari kallade president Ravalomanana till ett massmöte i vilket 40 000 av hans anhängare deltog. Under resterande del av februari och i början av mars flyttade Rajoelina successivt fram sina positioner och den 11 mars intog soldater som stöttade Rajoelina arméhögkvarteret och tvingade arméchefen att avgå. Den 16 mars beordrade Rajoelina, med stöd av ”justitieministern” i sin skuggregering säkerhetsstyrkorna att gripa Ravalomanana för högförräderi. I ett radiotal den 17 mars tillkännagav president Ravalomanana att han skulle avgå och överlämna makten till ett militärt råd. Den nya arméchefen, överste Andre Ndriarijaona, svarade dock att militären föredrog att makten övergick direkt till Rajoelina. Den 18 mars godkände författningsdomstolen Rajoelinas utnämning till president, och han installerades den 21 mars. Oroligheter bröt åter ut när anhängare till den avsatte presidenten började demonstrera sitt stöd för honom  I juni dömdes Ravalomanana i sin frånvaro till fyra års fängelse och 70 miljoner US dollar i böter för missbruk av allmänna medel under sin tid som president Andry Rajoelina trodde att omvärlden skulle erkänna honom som Madagaskars president, men så blev inte fallet. Den ekonomiska basen för hans politik försvann då investerare, turister och biståndsgivare tog avstånd från honom De motgångar Rajoelinas mötte tvingade honom till ett avtal om övergångsstyre i augusti, inte bara med sin avsatte föregångare Marc Ravalomanana utan också med två andra expresidenter, Didier Ratsiraka och Albert Zafy. Avtalet undertecknades av de fyra den 9 augusti i Maputo i Moçambique, med hjälp av internationella medlare. Trots överenskommelsen, och många turer om maktfördelning, fortsatte Rajoelinas att krångla och den 20 december kom ett uttalande från Rajoelina i vilket han tog avstånd från tidigare avtal om övergångsstyre
2010	Den 17 mars, på dagen ett år efter Rajoelinas maktövertagande, införde Afrikanska Unionen (AU) sanktioner mot Rajoelina och ett hundratal av hans anhängare, sanktionerna var avsedda att få honom att komma tillbaka till förhandlingar. Dessa ledde istället till sanktioner mot medlemmar av oppositionen och att de tre expresidenterna vägrades få komma tillbaka till landet Den 29 april inleddes nya samtal mellan Rajoelina och Ravalomanana i Sydafrika. I dessa sade Rajoelina att parlamentsval skulle hållas ”inom åtskilliga månader” och presidentval i november. Samtalen avbröts dock efter bara några dagar, men förväntas komma igång igen inom snar framtid

Till överst på sidan 

Geografi

Madagaskar är till ytan, 587 040 kvadratkilometer, världens fjärde största ö. Den ligger i Indiska Oceanen, cirka 400 kilometer öster om den afrikanska kontinenten. Närmaste granne på fastlandet är Mocambique. Till landet hör också några mindre öar, den största av dem är Nosý Be som ligger i norr.

Inlandet består av en högplatå som sträcker sig från norr till söder. Kusten i öster får stora mängder regn från passadvindar. I väster bevattnas den bredare kustremsan av ett stort antal floder.

På östra delen av ön växer fortfarande regnskog, för övrigt täcks numera ön till största delen av stäpp och savann. Det är den betande boskapen och svedjejordbruket som slitit hårt på naturen. Bara cirka en tredjedel av den skog som ursprungligen täckte Madagaskar finns kvar. På högplatån är det de konstbevattnade risodlingarna som dominerar.

Landets befolkning uppgår till nästan 19.5 miljoner. Huvudstaden heter Antananarivo och har cirka 1.5 miljoner invånare. Landets högsta berg heter Maromokorotro, 2 876 möh, längsta floden heter Betsiboka och största sjön heter Alaotra.

Klimat

Trots att Madagaskar ligger i den tropiska klimatzonen varierar klimatet mellan olika delar av landet. Längs östkusten är det tropiskt hett och fuktigt, på västkusten och längst i söder är det torrt och hett. I inlandet är klimatet torrare och svalare och här finns två tydliga årstider; från november till april är det regnperiod och mellan maj och oktober är det en torr och sval period, då nattfrost kan förekomma på högre höjder.

Cykloner och översvämningar drabbar ofta landet, men även torka förekommer periodvis.

Flora och Fauna

För cirka 160 miljoner år sedan avskildes Madagaskar från de afrikanska och asiatiska kontinenterna och har sedan dess utvecklat en unik växt- och djurvärld. Här finns därför många endemiska arter, det vill säga de lever enbart på Madagaskar, bland annat 25 olika slags lemurer, halvapor. Elefantfoten är en märklig växt som enbart finns på ön som kan bli hela 500 år gammal!

Det finns ett flertal fina naturreservat runt om på ön. Några som jag besökte var Tsingy de Bemaraha, med på UNESCO:s lista över världsnaturarv, med märkliga klippformationer, Isalo med sina fina bergsformationer och Ranomafana med goda möjligheter att se lemurer.

Till överst på sidan

Befolkning, språk och sociala förhållanden

Landets befolkning har ett blandat ursprung. Många invånare har anfäder som kommer från Indonesien, Afrika, Indien och arabiskt släktskap. Befolkningen indelas i 18 officiella folkgrupper som talar egna dialekter och har delvis egna seder. Det gemensamma språket på Madagaskar är malagasiska, som talas av i stort sett alla.

Den största folkgrupperna är Merina, Betsimisaraka och Betsileo samt mindre grupper av européer och asiater. Under historiens gång har motsättningar blossat upp mellan folkgrupperna med jämna mellanrum. Inom många folkgrupper finns olika typer av kastsystem.

Språket malagasiska tillhör de austronesiska (västindonesiska) språken, men har under tidens gång blandats upp med afrikanska språk, en del sanskrit och arabiska samt franska och engelska. Franska och engelska är vid sidan om malagasiska även de landets officiella språk.

Madagaskar är ett av världens fattigaste länder och cirka 80 av befolkningen lever i fattigdom, det vill säga på mindre än 2 USD per dag. Fattigdomen är störst i städerna där tiggeri är vanligt förekommande. Kronisk undernäring förekommer hos en stor del av befolkningen.

Sjukvården är i princip avgiftsfri men staten avsätter bara cirka 1 % av budgeten på hälsovård, vilket är bland det lägsta i världen. Detta får som resultat att människor måste vänta lång tid på vård och mediciner. För de bättre bemedlade finns privata sjukhus och kliniker där man kan köpa bättre vård än på de statligt ägda sjukhusen.

Malaria är ett stort problem på Madagaskar. Landet har dock klarat sig bättre från hiv och aids än många andra afrikanska länder.

Brottsligheten anses vara hög och överfall mot turister förekommer.

Religion

De inhemska traditionella religionerna har fortfarande ett starkt fäste hos befolkningen, cirka 52 % av madagaskerna har denna som sin tro. Kristendomen har också en stark förankring med cirka 41 % , ungefär hälften av de kristna är endera protestanter eller katoliker. På högplatån är större delen av befolkningen kristen. Muslimerna, cirka 7 % av befolkningen, bor framför allt i städerna och kommer från Sydasien eller ögruppen Comorerna, ett grannland.

I de flesta av de inhemska religionerna är förhållandet till förfäderna viktigt, vilket tar sig i uttryck i ombegravningar av de avlidna. Ett antal kroppar tas fram ur familjegraven och sveps i nya tyger. I samband med dessa ritualer samlas den familjegruppen för att få förfädernas välsignelse.

Utbildning

Skolplikt råder officiellt till 13 års ålder, men många elever lämnar ofta skolan tidigare för att börja arbeta.

Barnen börjar den femåriga grundskolan vid sex års ålder. Därefter följer högre stadier som omfattar sju år. Under 2000-talet gjordes satsningar på skolan som resulterade att andelen barn som börjar grundskolan ökade kraftigt, från från två tredjedelar år 2002 till 96 % år 2006. Dock gick endast en fjärdedel av eleverna i åldrarna 11 till 14 år kvar i skolan år 2006. Bland 15- till 18-åringar var andelen nere i sju procent, vilket är en av de lägsta andelarna i världen.

I grundskolan undervisas på malagasiska och på högre nivåer på franska.

Det finns sex universitet på Madagaskar, det största och äldsta ligger i huvudstaden Antananarivo. Strejker och demonstrationer bland studenterna låg undervisningskvalitet, bristande studiestöd och politiskt förtryck är vanligt förekommande. De som kan väljer ofta att studera utomlands, framför allt i Frankrike.

Till överst på sidan

Turism

Efter att den politiska situationen stabiliserats i landet 2003 har turismen till Madagaskar ökat kraftigt och uppgår nu till cirka 250 000 turister årligen.

Det som lockar turisterna är i första hand tropiska stränder, vacker natur och naturreservat med ett unikt djur- och växtliv. Det som begränsar turismen är bristen på bra hotell, dåliga kommunikationer och till stora delar ett minsta sagt undermåligt vägnät.

Majoriteten av turisterna kommer från Frankrike och Réunion.

För mer information klicka på länken Landsfakta

Att besöka Madagaskar är en utmaning! Då det är ett av världens fattigaste länder är armodet stort och tiggeri förekommer vilket kan vara svårt att hantera för en ovan resenär. De många gånger urusla vägarna gör transporterna mödosamma och tidsödande, men naturupplevelserna kompenserar detta till stor del. Djur- och växtlivet är unikt och det finns fina vandringsområden runt om på ön. Människor är vänliga, men det förekommer övergrepp på turister.

Jag tyckte att besök på Madagaskar gav en hel del spännande och intressanta upplevelser, i naturen och i möten med människor. Priset för dessa var dock ofta väl högt i form av långa och tunga transporter och omfattande loppbett, i tre omgångar!

Gatumiljö.
Tsiroanomandidy

Stadsbild.
Tsiroanomandidy

Barafolkets kreatursmarknad.
Tsiroanomandidy

"Cowboys".
Tsiroanomandidy

Boskapstransport.
Tsiroanomandidy

Fullsatt taxi-brousse.
Ambohimanga

Ingången till kungaborgen.
Ambohimanga

Kungaborgen.
Ambohimanga

Riter med stenar.
Ambohimanga

Vy över Haute Ville.
Antananarivo

Vackert hus.
Antananarivo

Rova, drottningborgen.
Antananarivo

Gatumarknad.
Antananarivo

Marknadsbild.
Antananarivo

Bergsby på
Höglandet

Byliv på
Höglandet 

Man från
Höglandet

Vazaha, köp något
av oss!

Vår båt på grund.
Tsiribihina river

Byliv.
Tsiribihina river

Vägen till nationalparken
Tsingy de Bemaraha

Stenformationer.
Tsingy de Bemaraha

Kameleont.
Tsingy de Bemaraha

Baobabträd.
Avenue of Baobabs

Redfronted brown lemurs.
Isalo National Park

Morgonljus.
Isalo National Park

Bergsvy.
Isalo National Park

Kvinna med gyllene leende

Tågresan mellan
Fianarantsoa och Manakara

Fiskare på väg hem.
Pangalanes

Man med Kinamössa.
Ranomafana

Great bamboo lemur.
Ranomafana

Kameleont.
Ranomafana

Plöjande bönder.
Ambositra

Enkel affär.
Tsiroanomandidy

Brödbutik.
Tsiroanomandidy

Flicka med bil av sardinburk.
Tsiroanomandidy

Hos slaktaren.
Tsiroanomandidy

"Cowboy".
Tsiroanomandidy

Första kameleonten!
Ambohimanga

Barskylt.
Antananarivo

Blomstermarknaden.
Antananarivo

Höglandsmiljö

Höglandsby

Mjölkning av ko på
Höglandet

Risarbetare.
Höglandet

Liten risarbetare.
Höglandet

Vävande man.
Höglandet

Pojke med röd mössa.
Höglandet

Gristransport.
Tsiribihina river

Färja.
Tsiribihina river

Folk på stranden.
Tsiribihina river

By.
Tsiribihina river

Byliv.
Tsiribihina river

Byliv.
Tsiribihina river

Hoppande sifaka.
Tsiribihina river

Kameleont.
Tsingy de Bemaraha

Kameleont.
Tsingy de Bemaraha

Kameleont.
Tsingy de Bemaraha

Kameleont.
Tsingy de Bemaraha

Klippformationer.
Tsingy de Bemaraha

Klippformationer.
Tsingy de Bemaraha

Vägen från nationalparken
Tsingy de Bemaraha

Babobabträd.
Avenue of Baobabs

Babobabträd.
Avenue of Baobabs

Babobabträd.
Avenue of Baobabs

Babobabträd.
Avenue of Baobabs

Redfronted brown lemur.
Isalo National Park

Redfronted brown lemur.
Isalo National Park

Verreauxs sifaka.
Isalo National Park

Verreauxs sifaka.
Isalo National Park

Vandringsmiljö.
Isalo National Park

Elefantfot.
Isalo National Park

Vandringsmiljö.
Isalo National Park

Cykeltransport.
Södra Madagaskar

Landskap.
Södra Madagaskar

Landskap.
Södra Madagaskar

Biskopens Hatt.
Södra Madagaskar

Landskap.
Södra Madagaskar

Papperstillverkning

Pappersdekorationer

Järnvägsstation på
tåglinjen
Fiananrantsoa - Manakara

Köp kräftor!
Tåglinjen
Fiananrantsoa - Manakara

Svettig flicka.
Tåglinjen
Fiananrantsoa - Manakara

Tågvakten.
Tåglinjen
Fiananrantsoa - Manakara

Vår guide och paddlare.
Pangalanes

Fiskebåtar vid
Indiska Oceanen.
Pangalanes

Hus i fiskeby.
Pangalanes

Man med nät.
Pangalanes

Langustermätning.
Pangalanes

Fisken kommer!
Pangalanes

Nätfiske.
Pangalanes

Sjung för vazahana!
Pangalanes

Blommor.
Pangalanes

Små gatsopare.
Ranomafana

Vy över regnskogen.
Ranomafana

Golden bamboo lemur.
Ranomafana

Aye-aye, nattlemur.
Ranomafana

Milne Edwards sifaka.
Ranomafana

Lövgroda.
Ranomafana

Kameleontfotografer!
Ranomafana

Kameleont.
Ranomafama

Kameleont.
Ranomafama

Kameleont.
Ranomafama

Elefantöra kameleont.
Ranomafana

Färgfull marknad
hos betsileofolket

Färgfull marknad
hos Betsileofolket

Look, a vazaha!
Ambositra

Söndag är tvättdag!
Ambositra