Lettland - "Landet som sjunger"
Min 3 293
kilometer långa bilresa genom Baltikum har gett mig en relativt bra
uppfattning om vad de tre baltiska länderna Estland, Lettland och
Litauen har att erbjuda en resenär. Min resa började och slutade i
Lettlands huvudstad Riga.
Här finns inga
spektakulära naturupplevelser att göra, men man har mycket skog som det
går bra att vandra i, floder att paddla på och en lång kustlinje som kan
bjuda på både bad och härlig enslighet. Kulturlivet har också en hel del
att erbjuda.
Det som lockade
mig till att utforska de tre länderna var att besöka de sevärdheter som
finns med på UNESCO:s världsarvslista, som de gamla stadsdelarna i
Tallin, Riga och Vilnius, Kuriska näset med sina mäktiga sanddyner
(Litauen) och Kernave (Litauen) med sina arkeologiska lämningar
(Litauen). Men jag ville också komma till platser som ”Korskullen” i
Litauen där det finns över 100 000 kors utplacerade av pilgrimer, vandra
bland staden Siguldas slott, att besöka ålderdomliga byar, i framför
allt, Litauen och Narvas mäktiga borg som spelade en viktig roll under
Sveriges storhetsperiod.
Den som är
intresserad av arkitektur, gamla stadsmiljöer, platser med historisk
anknytning och ålderdomliga byar har en hel del att titta på i dessa
länder.
Jag tyckte om att
resa i Baltikum för städerna med de gamla stadsmiljöerna, den vackra
arkitekturen, de gamla byarna och att det ofta fortfarande är ett
lugnare tempo här än hemma i Sverige.
Det som var mindre
trevligt på denna resa var att det verkade som om väldigt många balter
mentalt fortfarande är kvar i ”det gamla sovjetsamhället”, vilket visar
sig i att människor är ohövliga, oartiga, buffliga och
ohjälpsamma.
Ett exempel på
ohjälpsamhet var det jag råkade ut för i den lilla lettiska byn Mazirbe, där
en expedit vägrade att beskriva vägen till en sevärdhet för att HON inte
tyckte den var någonting att se! Värsta otrevligheten jag råkade ut för
under resan
var mötet med den turisthatande polismannen Gintautas Stepanafas vid entrén till
nationalparken på Kuriska näset i Litauen. Först bötfällde han mig för
att ha kört över en heldragen linje som inte finns och sedan visade han
att han ville skära halsen av mig och ”all tourists”. Jag var väldigt
överraskad över hans beteende eftersom det enda jag gjorde var att
stanna till för att betala avgiften till nationalparken! Hans
polisrapport har jag sparat som en "souvenir" från Litauen. Första dagen
jag var i Litauen stals mitt paraply ur ryggsäcken på marknaden i
Klaipeda. Heja Litauen!
Jag har aldrig haft
så få kontakter med lokalbefolkningen under en resa som på denna! Fast
jag är inte speciellt ledsen för det med tanke på hur otrevliga många
balter var!
In the very near future I will have visited 90 countries, all over the world, and have been
lucky to meet many nice people, with the people in the Baltic as an
exception. Regretfully I met a lot of very rude, unpolite and unhelpful
people during this trip. The worst one was the Lithuanian policeman
Gintautas Stepanafas
who fined me for crossing a line that not exists!!! It seems,
regretfully, that many persons still acts as they did during the "Sovjetperiod".
They should consider that they left this era and now are members of Europe!
My first day in Lithuania someone stole my umbrella from the backpack. Lithuania,
I love you!
För reseinformation klicka på länken Resfakta
Lettlands äldre historia

Det landområde som vi
sedan 1800-talet kallar för Lettland var bebott redan flera årtusenden
före Kristus. Den baltiska kustens rika förekomst av bärnsten, som
används till smycken och andra prydnadsföremål, ledde tidigt till handel
mellan Baltikum och Medelhavsområdet. I forngrekiska gravar har man
hittat föremål av bärnsten daterade till cirka 1 600 före Kristus, som
har visat sig komma från Östersjökusten. På 100-talet efter Kristus,
under romarrikets tid, uppstod den så kallade Bärnstensvägen som var en
livligt trafikerad handelsled mellan Norditalien och Östersjön.
De första säkra skriftliga uppgifterna
om ett baltiskt folk, aisterna, kommer från den romerske
historieskrivaren Tacitus ungefär ett århundrade e Kr. Enligt honom
samlade detta folk bärnsten och var jordbrukare och fruktodlare i större
omfattning än germanerna. En gotisk författare som hette Jordanes skrev
på 500-talet att aisterna bodde öster om floden Wistula.
Språkvetenskaplig forskning har visat att det baltiska området under
forntiden sträckte sig från Östersjön in i nuvarande Ryssland, ända fram
till trakterna kring Volga och Moskva.
Under slutet av 1100-talet erövrade
tyska korsriddare områden utmed den baltiska kusten. År 1201 grundade de
Riga av dden preussiske biskopen Albert. Här bildades Svärdsriddarorden,
som senare gick upp i Tyska orden. År 1282 blev Riga en hansestad.
Efter reformationen år 1522 upplöstes
den tyska ordensstaten. I kriget mellan åren 1558 och 1583 hamnade
Livland under polsk-litauisk styre. Efter det svensk-polska kriget, 1600
– 1629, kom landet under svensk kontroll. Efter det nordiska kriget 1700
- 1721 blev Livland och Riga en del av det växande ryska väldet under
tsar Peter I. Kurland var länge ett självständigt hertigdöme under Polen
men avstods 1795 till Ryssland, i och med detta behärskade tsaren
Östersjöns hela östra kust. Livland och Kurland förblev
ryskkontrollerade baltiska provinser fram till den lettiska
självständigheten 1918.
På 1850-talet uppstod en nationell
rörelse som möttes av en medveten förryskningspolitik, bland annat
förbjöds lettiska som undervisningsspråk i folkskolan. I början av
1900-talet bildades en politisk rörelse som krävde territoriell
självständighet för Lettland inom det ryska imperiet. Mellan åren 1905 –
1907 gjorde letterna uppror både mot den tyska lantadeln och mot det
ryska förtrycket. Resningen slogs dock ned på ett mycket brutalt sätt
och hundratals människor dödades i straffexpeditioner och avrättningar
medan tusentals förvisades till Sibirien.
I samband med första världskriget, i
synnerhet under åren 1915–1917, stod många strider i Lettland och landet
lamslogs. År 1915 ockuperade Tyskland landets västra halva och en
femtedel av befolkningen drevs på flykt medan ryssarna förflyttade en
stor del av industrin till det inre av Ryssland.
Några viktiga årtal i Lettlands
moderna historia
|
Årtal |
Händelser |
|
1917 |
Letterna krävde fullständigt oberoende
och lettiska nationalistgrupper valde ett provisoriskt nationellt råd
|
|
1918 |
18 november utropade sig Lettland som
självständigt |
|
1920 |
Tyskar och ryssar hade slutgiltigt
besegrats och när fredsavtalet undertecknades i Riga den 11 augusti
lovade Sovjetryssland att ”för evig tid” respektera den lettiska
självständigheten |
|
1922 |
Antog Lettland en
demokratisk författning |
|
1920 - talet |
Den nya demokratin var instabil och
flera svaga koalitionsregeringar avlöste varandra. De viktigaste
partierna var det konservativa Bondeförbundet, som hade
premiärministerposten i tolv av 18 regeringar och det Socialdemokratiska
arbetarpartiet. Kommunistpartiet var förbjudet. Framgångsrika
jordreformer gav mark till över 140 000 jordlösa småbönder |
|
1934 |
President Karlis Ulmanis, också
Bondeförbundets ledare, genomförde en oblodig statskupp som upplöste
parlamentet, förbjöd samtliga politiska partier och upprättade diktatur |
|
1939 |
Den 23 augusti
delas Europa upp mellan Tyskland och Sovjetunionen i den hemliga Molotiv-Ribbentrop pakten. De
baltiska länderna hamnar i Sovjetunionens intressesfär
Den 5 oktober tvingar Sovjetunionen
Lettland att underteckna ett avtals som ger dem rätt att invadera landet
|
|
1940 |
Den 17 juni ockuperade Sovjetunionen
Lettland
Sovjetunionen genomförde val som
regisserades av kommunisterna, och det nya parlamentet ”ansökte” sedan
om inträde i Sovjetunionen. President Ulmanis deporterades och terror
inleddes mot befolkningen i vilken över tusen människor dödades på
mindre än ett år |
|
1941 |
På natten den 14 juni deporterades över
15 000 lettiska invånare, de flesta var letter, men även judar och
ryssar, till fångläger i Sibirien
Industrin och handeln började
förstatligas
Sovjetstyret avbröts under sommaren
när tyska trupper ockuperade Lettland
Lettiska Legionen, ett lettiskt
SS-förband, inrättades på order av Adolf Hitler. Den största delen av
Lettlands nära hundratusen judar dödades, delvis under medverkan av
letter. Andra letter riskerade sina liv för att rädda judar och göra
motstånd mot den tyska ockupationen |
|
1944 |
Återkom de ryska trupperna till
Lettland efter att den tyska armén drivits tillbaka |
|
1945 |
De tyska trupperna kapitulerade och mer
än 100 000 letter flydde till väst
Ryssarna återupptar förstatligandet av
näringslivet som avbrutits under den tyska ockupationen och jordbruket
kollektiviserades. Kommunistpartiet blev enda tillåtna politiska
organisation och motståndsrörelsen, som främst representerades av de
väpnade Skogsbröderna, slogs ned brutalt |
|
1949 |
Den 25 mars
deporteras 44 000 letter till fångläger i Sibirien |
|
1953 |
Hade cirka 120 000
människor dödats, fängslats eller deporterats i Lettland |
|
1959 |
Partiledningen byttes
ut och en omfattande utrensning av nationalistiska letter genomfördes.
En intensiv förryskning av Lettland startades, bland annat genom en
massiv rysk invandring som hotade att göra letterna till minoritet i
sitt eget land |
1970-talet, slutet -
1980-talet, början |
Den lettiska nationella rörelsen
reaktiverades och oppositionen mot det sovjetiska styret och den
omfattande miljöförstöringen, främst vid militärbaserna, tilltog
|
|
1984 |
Bildades en lettisk
miljöskyddsorganisation |
|
1986 |
Efter att Michail Gorbatjov tagit
makten i Moskva bildades en medborgarrättsgrupp som organiserade de
följande årens massdemonstrationer vid frihetsmonumentet i Riga för att
påminna om historiska sovjetiska övergrepp på Lettland. Oppositionen
blev med tiden en mycket stark kraft |
|
1987 |
Den 14 juni och 23 augusti förekommer
stora anti Sovjetiska demonstrationer i Riga som slås ned av ryssarna |
|
1988 |
I september erkändes lettiska som
statsspråk
I oktober bildades folkfronten som
samlade de krafter som ville förändra den totalitära regimen
Den 11 november hissas den lettiska
flaggan på Rigas slott för första gången sedan sovjetockupationen
|
|
1989 |
I juli antog Lettlands parlament,
högsta sovjet, en deklaration om suveränitet och ekonomisk
självständighet
Den 23 augusti, på 50-årsdagen av
Molotov-Ribbentroppakten, bildade invånarna i Estland, Lettland och
Litauen en 650 kilometer lång mänsklig kedja från Vilnius via Riga till
Tallinn med krav på frihet och oberoende
Vid sin kongress i oktober krävde
Folkfronten fullständig politisk och ekonomisk självständighet,
flerpartisystem och marknadsekonomi
I lokalvalen i december fick
Folkfrontens kandidater cirka 75 % av rösterna |
|
1990 |
I början av året fråntogs det lettiska
kommunistpartiet sina författningsenliga privilegier av den lettiska
sovjetrepublikens högsta sovjet, som också fördömde 1940 års beslut om
anslutning till Sovjetunionen. På samma gång togs flaggan, statsvapnet
och nationalsången från mellankrigstidens självständiga Lettland åter i
officiellt bruk
På våren vann Folkfronten valet till
Lettlands högsta sovjet. Parlamentet bytte namn till högsta rådet och
utfärdade en deklaration om återupprättande av Lettlands
självständighet. Anatolijs Gorbunovs från det lettiska kommunistpartiet,
ordförande för högsta rådet, fick ställning som statschef medan
Folkfrontens Ivars Godmanis, utsågs till premiärminister
Enligt den sovjetiske ledaren Gorbatjov
var Lettlands självständighetsförklaring olaglig och i Lettland förekom
strejker bland icke-letter i protest mot självständigheten
|
|
1991 |
I början av januari gav
kommunistpartiets ledning order till inrikesdepartementets
specialtrupper, OMON (svarta baskrarna), att inta landets viktigaste
tidningsredaktioner och förlagshus
Den 13 januari samlades över 700 000
människor från hela landet i Riga för att försvara landets oberoende
En vecka senare genomförde de svarta
baskrarna väpnade aktioner mot inrikesdepartementet i Riga och fem
människor dödades vilket gav självständighetsrörelsen ökat stöd
I mars genomfördes en
folkomröstning och nästan 75 % av befolkningen röstade för ”en
demokratisk och självständig lettisk republik”
I samband med Moskvakuppen förklarade
den 21 augusti högsta rådet i Riga Lettland för självständigt. När det
stod klart att kuppen i Moskva misslyckats och kommunistpartiet
förbjöds, greps den lettiske kommunistledaren Alfreds Rubiks
Lettlands självständighet erkändes
snabbt av en rad länder, och den 6 september även i Moskva
En svår fråga att hantera inför efter
självständigheten gällde grunderna för medborgarskap i den nya
republiken. I slutet av året lagfäste högsta rådet att alla som varit
medborgare i Lettland fram till 1940, och deras ättlingar, automatiskt
skulle få medborgarskap och därmed rösträtt
Hårda krav på språkkunskaper, insikter
i grundlagen och lojalitet mot Lettland föreslogs för övriga invånare,
av vilka de flesta var rysktalande. Detta ledde till demonstrationer
bland ryska immigranter, skarpa protester från Moskva och hotfulla
övningar av den ryska militären i Lettland. Bland letterna fanns dock
ett utbrett stöd för hårda lagar mot den rysktalande befolkningen som
var i majoritet i Riga och sex andra städer |
|
1993 |
Vid det första parlamentsvalen den 6
och 7 juni saknade drygt 25 % av befolkningen medborgarskap och därmed
rösträtt. 89 av saeimas 100 ledamöter som valdes var letter, trots att
nästan hälften av befolkningen var icke-lettisk
Det nyvalda parlamentet återupprättade
författningen från 1922 och utsåg Bondeförbundets kandidat Guntis
Ulmanis till president |
|
1994 |
Förhandlingarna med Ryssland om de
sovjetryska truppernas återtåg blev svåra men den 31 augusti lämnar de
sista ryska soldaterna Lettland. |
|
1995 |
Årets parlamentsval vanns av två
missnöjespartier, det vänsterpopulistiska Husbonden (Samnieks) och
tyskletten Joachim Siegerists högerextrema och antiryska parti
Folkrörelse för Lettland. Nio partier valdes in i parlamentet och
regeringsbildningen blev därför besvärlig. Andris Skele, enpartilös
ledamot, företagsledare och mångmiljonär lyckades bilda en
koalitionsregering med sex partier. Skele ville locka utländska
investerare till Lettland och föra landet mot medlemskap i EU |
|
1996 |
Den 18 juni omvaldes Guntis Ulmanis som
president |
|
1997 |
Avgick Andris Skele men han fick forma
en ny koalitionsregering, som drabbades av flera korruptionsaffärer och
upplöstes efter ett halvår. I stället bildade Guntars Krasts en ny
fempartiregering |
|
1998 |
Försämrades Lettlands förhållande till
Ryssland, dels på grund av konflikten kring den ryska minoritetens
möjligheter att bli lettiska medborgare, dels för att lettiska veteraner
från Waffen-SS fick hålla en minneshögtid i Riga. Till följd av krisen
sprack den lettiska regeringen. Lettiska nationalistgrupper tvingade
samma år fram en folkomröstning om en föreslagen liberalisering av
medborgarskapslagen. Väljarna godkände förslaget vilket välkomnades av
EU
Vid parlamentsvalen i oktober vann
Andris Skeles Folkpartiet, ett nytt högerinriktat parti. Skele tvingades
bort och Vilis Kristopans från Lettlands väg bildade en
minoritetskoalition, som blev kortlivad |
|
1999 |
Den 17 juni valde parlamentet den före
detta psykologiprofessorn Vaira Vike-Freiberga till ny president,
Lettlands första kvinnliga Andris Skele återkom som
premiärminister under året. I kamp mot budgetunderskottet föreslog hans
koalition bland annat sänkta pensioner och höjd pensionsålder
|
|
2000 |
Under våren föll regeringen främst på
grund av konflikter kring privatiseringen av de statliga företagen.
Rigas borgmästare Andris Berzins från Lettlands väg utsågs till ny
premiärminister |
|
2001 |
Den 17-19 augusti firade Riga sitt 800
års jubileum som stad |
|
2002 |
I parlamentsvalet förlorade Lettlands
väg sina platser. Valets segrare blev det nybildade högerliberala
partiet Ny era. Partiets ledare Einars Repse, tidigare chef för
centralbanken, lovade kamp mot den svåra korruptionen
Einars Repse bildade en EU- och
NATO-vänlig majoritetsregering |
|
2003 |
I september hölls folkomröstning om
Lettlands EU-medlemskap. Ja-sidan vann med 67 % av rösterna mot 32 % för
nej |
|
2004 |
Repses ledarstil och hans
korruptionsjakt gav honom politiska fiender både inom och utom
regeringen, och i början av året avgick han trots att President
Vike-Freiberga hade manat regeringen att hålla samman över Lettlands
inträde i NATO och EU under våren
Hon utsåg istället Indukis Emsis, från
partiet De gröna, till ny regeringschef som bildade en
minoritetskoalition
I maj antog parlamentet en skollag som
krävde mer undervisning på lettiska i ryskspråkiga gymnasier. Lagen
orsakade arga protester bland lettlandsryssar och hård kritik från
Ryssland
Indulis Emsis minoritetsregering föll
efter bara ett halvår. Till ny regeringsbildare utsågs Aigars Kalvitis
från Folkpartiet |
|
2006 |
Höstens parlamentsval
blev historiskt när för första gången sedan självständigheten en
regering omvaldes i Lettland |
|
2007 |
Den populära presidenten Vaira
Vike-Freibergas ersattes av Valdis Zatlers
Under hösten lät regeringen avskeda
antikorruptionsbyrån KNAB:s chef Aleksej Loskutovs vilket ledde till
protester hos befolkningen. Protesterna riktade sig mot korruption men
också mot växande inflation och kraftigt stigande matpriser.
Demonstranterna fick stöd av president Zatlers och i december avgick
premiärminister Kalvitis, och Loskutovs återfick sin tjänst
Ny regeringschef blev inrikesminister
Ivars Godmanis som varit premiärminister under åren 1990–1993
|
|
2008 |
Under sommaren beslöt regeringen åter
att avskeda antikorruptionsbyråns chef Aleksej Loskutovs som anklagades
för bristande kontroll sedan ett par tjänstemän vid byrån förskingrat
pengar
Under hösten övergick den höga
ekonomiska tillväxten i finanskris med drastiska och impopulära
åtstramningar |
|
2009 |
I januari höll oppositionen och
fackföreningsrörelsen ett protestmöte i Riga då cirka 10 000 människor
krävde nyval. Efter det fredliga mötet utbröt våldsamma kravaller, när
hundratals ungdomar försökte storma parlamentsbyggnaden
I februari föll Godmanis regering sedan
de två största koalitionspartierna krävt hans avgång
I mars blev Valdis Dombrovskis
premiärminister. Han lyckades bilda en fempartikoalition som skulle
styra landet. Den tvingades omgående till nya budgetnedskärningar för
att Lettland skulle få utbetalningar av internationella stödlån från EU,
IMF, Sverige med flera och undvika statlig bankrutt |
|
2010 |
I mitten av mars ledde oenigheten om
den ekonomiska politiken till en ny regeringskris |
Till överst på sidan
Geografi
Lettland,
med en total yta på 64 589 kvadratkilometer, består av ett småkuperat
slättland med många floder som mynnar i Östersjön, samt några tusen
sjöar, de flesta finns i landets östra del. Utefter den ungefär 50 mil
långa kusten i väster sträcker sig en kustslätt. Mer än hälften av
landets yta ligger lägre än 100 meter över havet och omkring 2/5-delar
av landet är täckt av skog.
Lettlands yta
motsvarar ungefär en sjundedel av Sveriges och avståndet till Gotland är
endast cirka 15 mil.
Lettland är
kulturhistoriskt sett indelat i fyra regioner; i väst ligger Kurezeme, i
norr Vidzeme, i öst Latgale och i söder Zemgale.
Lettlands huvudstad
heter Riga och har cirka 736 000 invånare. Andra större städer är
Daugavpils cirka 113 000 invånare, Liepaja cirka 87 000 invånare,
Jelgava cirka 66 000 invånare, Jurmala cirka 59 000 invånare och
Ventspils cirka 44 000 invånare.
Klimat
Lettland har ett
tempererat klimat med fyra olika årstider. I landets västra del präglas
det av närheten till Östersjön och här är klimatet mera maritimt. Här är
somrarna relativt varma och vintrarna inte speciellt kalla.
I landets östra delar
råder ett närmast kontinentalt klimat med stora temperaturskillnader
mellan sommar och vinter.
Juli är årets
varmaste månad med en medeltemperatur på +17.5 grader C.
Medeltemperaturen vintertid ligger på -4.9 grader C.
Flora och Fauna
Cirka 45 % av Lettlands landyta täcks av
skog, som domineras av tall men här växer också björk, gran, bok och
lind. Ungefär 10 % av ytan utgörs av träsk och myrmarker.
Lettlands flora och fauna är artrik och mer än 27 000 arter finns
registrerade. Här hittar man sällsynta fågelarter som svart stork,
havsörn och kornknarr, den vita storken är fortfarande ganska vanlig.
Till de mera ovanliga, eller sällsynta, däggdjuren som lever i landet
är, bland annat, varg (stammen uppgår till cirka 400 individer), björn,
lodjur, bäver (Europas största population), visent, älg, rådjur, hjort,
vildsvin och utter. 223 fågelarter häckar regelbundet i Lettland.
Cirka 9 % av landets totala yta har
avsatts för olika naturskydd; fyra naturreservat, tre nationalparker,
211 naturskyddsområden, mm
Befolkning, språk och socialt
 Under åren mellan
1990 och 2007 minskade Lettlands befolkning med över 14 % främst
beroende på utflyttning och låga födelsetal. Efter EU-inträdet 2004 har
många lettländare emigrerat till Storbritannien och Irland. En tredjedel
av landets befolkning bor i huvudstaden Riga.
Under sovjettiden, från andra
världskriget till 1991, skedde en omfattande invandring av ryssar, som
arbetskraft och för att utöva kontroll av befolkningen för Moskvas
räkning. År 1989 var letternas andel av befolkningen nere i 52 %, men
har sedan dess ökat då ryssar utvandrat och letter återvänt från exil.
De rysktalande är dock i majoritet i flera större städer, till exempel
Riga och Daugavpils. År 2007 saknade cirka 17 % av landets befolkning
lettländskt medborgarskap och därmed rösträtt i parlaments- och
kommunalval. De flesta av dessa var ryssar.
Efter självständigheten antogs en lag
som gav automatisk rätt till medborgarskap för de som var medborgare i
Lettland 1940 och deras ättlingar. De som hade kommit till landet under
sovjettiden, och deras ättlingar, måste ansöka och uppfylla villkor för
att få medborgarskap vilket innebar att nästan alla letter fick
medborgarskap och de allra flesta ryssar blev utan.
Under hot från Ryssland och press från
Europarådet med flera organisationer mildrade Lettland lagen om
medborgarskap. Från 1998 fick alla barn födda i landet efter
självständigheten rätt till medborgarskap på föräldrarnas begäran.
Övriga måste ansöka om det, godkännas i ett prov i lettiska språket och
historien, kunna huvudpunkter i grundlagen samt nationalsångens text. De
som agerat ”anti-konstitutionellt” mot staten eller är medlemmar av
förbjudna organisationer, som kommunistpartiet, får inte medborgarskap.
Före andra världskriget levde cirka 90
000 judar i Lettland, men bara några tusen överlevde kriget. Under den
tyska ockupationen 1940–1944 deltog en del letter, uppmuntrade eller
tvingade av nazisterna, i judeförföljelserna. Uppgörelsen med denna
delen av historien har gått trögt, men en internationell kommission
övervakar numera forskningen kring naziförbrytelser.
Sedan 1988 är lettiska landets
officiella språk, men även ryskan har en stark ställning och används av
många inom affärslivet.
Språkforskare tror att det för länge
sedan fanns ett gemensamt baltoslaviskt språk som under tidens gång
delades upp i fornbaltiska och fornslaviska tungomål. Lettiska och
litauiska är de nu enda levande baltiska språken. Likheten mellan dem är
ungefär som den mellan svenska och isländska.
Jämfört med andra
länder inom EU år hälsonivån i Lettland låg vilket bland annat beror på
trångboddhet, dålig kosthållning och undermålig sanitet samt
miljöföroreningar. Den ökade fattigdomen har bland annat lett till
spridning av tuberkulos. Aborter, skilsmässor och självmord är relativt
vanliga och alkoholismen är utbredd. I landet finns organiserad
brottslighet som sysslar med människohandel, narkotikasmuggling och
penningtvätt. Lettland är ett transitland för narkotika från
Centralasien via Ryssland till västra Europa.
På senare år har den snabba
hiv-spridningen har bromsats men samhällets resurser till hälsovård har
ansträngts hårt efter självständigheten och täcker inte behoven. De låga
lönerna inom sjukvården har lett till ett utbrett system med ”tacksamhetsgåvor”,
eller mutor, till läkarna. Efter Lettlands medlemskap i EU har
sjukvårdspersonal sökt sig till länder inom där lönerna är betydligt
högre. Den privata vårdsektorn växer snabbt, men de flesta människor har
inte råd med behandling där.
Nästan 25 % av Lettlands befolkning är
pensionärer. För att bromsa kostnaderna för dessa beslutades det år 1999
om en gradvis höjning av pensionsåldern till 62 år.
Till överst på sidan
Religion
I Baltikums forntid
tillbads Zemes mate, Moder jord, som ett gudomligt väsen från vilket
allt liv härstammade. Människorna som levde under denna period dyrkade
djur, träd, mark och vattendrag och hästen hade en särställning som
ansågs ha en nära relation till solgudinnan.
Av Europas befolkning var de baltiska
folken bland de sista att kristnas. På 1200-talet erövrades Lettland
militärt av Svärdsriddarorden och Tyska ordens korsriddare, och därmed
blev området formellt kristet. I verkligheten fortsatte den hednisk tron
och sedvänjorna att leva kvar hos folk under sekler. År 1521 kom
reformationen till Riga då katolska kyrkan splittrades och
protestantiska kyrkor uppkom. Den lutherska läran blev i början av
1600-talet den dominerande religiösa inriktningen i de delar som styrdes
av Sverige, från 1629 till 1721). Latgale-regionen i öster förblev
katolskt under Polen. Det ryska styret från början av 1700-talet innebar
att även den ortodoxa läran spreds bland letterna. Idag dominerar
katoliker och protestanter bland letterna, medan de ryskspråkiga är
rysk-ortodoxa.
Under sovjettiden förbjöds i stort sett
all religionsutövning, troende diskriminerades och kyrklig egendom
beslagtogs. Efter självständigheten har religionsfrihet återinförts,
kyrkorna har blivit oberoende och återfått sin egendom.
Utbildning
Vid sju års ålder
börjar de lettiska barnen i den nioåriga grundskolan. Efter grundskolan
fortsätter nästan hälften av eleverna till det treåriga gymnasiet, eller
till en två- till fyraåriga yrkesutbildning. Kvaliteten på
undervisningen hålls nere av bristande resurser och låga lärarlöner.
Landets enskilda skolor har stor frihet och privata skolor är tillåtna.
Vid sidan av de lettiskspråkiga
skolorna finns även ryskspråkiga och polskspråkiga. Även andra skolor
förekommer. Det lettiska språket är ett obligatoriskt ämne i alla skolor
och de flesta är överens om att minoriteternas kunskap i lettiska
behöver förbättras. En ny lag från 2004 innebar att högst 40 % av
gymnasieundervisningen fick ske på minoritetsspråk, ryska, polska,
vitryska med flera språk, medan 60 % skulle hållas på lettiska och
främmande språk. Den nya lagen utlöste en politisk strid med omfattande
protester från ryskspråkiga elever. Reformen fullbordades 2007 men det
rådde brist på lettiskkunniga lärare i de ryskspråkiga gymnasierna.
Landet har en lång tradition av hög
utbildningsnivå. Bland ett trettiotal universitet och högskolor är
Lettlands universitet och Rigas tekniska universitet störst.
Handelshögskolan i Stockholm har en filial i Riga.
Turism

Turismen till
Lettland ökar men de flesta besöker enbart Riga som är känd för sin
vackra gamla stad med bland annat medeltida byggnader och
jugendarkitektur. Rigas gamla stad finns med på UNESCO:s lista över
världsarv. Lettland kan även erbjuda friluftsliv i orörd natur. Väster
om Riga ligger Jurmala med sina långa sandstränder och vackra gamla
trähus som idag lockar turister från hela Östersjöregionen.
Lettland besöks av
drygt 1 100 000 turister årligen.
För mer information klicka på länken
Landsfakta
Det finns en del sevärdheter i de baltiska
länderna som gör det värt att lägga tid på att besöka dem, i första hand
respektive lands huvudstad med sina gamla stadsdelar som alla är
upptagna på UNESCO:s världsarvslista. Med några få undantag till i varje
land finns det inte speciellt mycket mera att se, enligt min
uppfattning. Det som delvis förtar nöjet att resa i länderna är
människorna som inte inbjuder till kontakter, de är tyvärr väldigt ofta
trista att ha kontakt med. Trots mina erfarenheter har det varit
intressant att besöka de baltiska länderna Estland, Lettland och
Litauen.
|

Centralmarknaden.
Riga |

Europas bredaste vattenfall.
Kuldiga |