Kuba -
"Karibiens Nyckel"
Kuba är trots sitt oacceptabla politiska
system, sin stora fattigdom och slitna miljö, men med en på flera håll vacker natur
ett land väl värt att besöka.
Många kubaner lever under mycket knappa
förhållanden och kämpar hårt för sin dagliga tillvaro. De knappa ekonomiska resurserna tvingar många kvinnor
att prostituera sig trots att prostitution är officiellt förbjuden. Tiggeri förekommer överallt. Tekniskt sett är landet,
i synnerhet på landsbygden, i många fall lågt utvecklat och man ser ofta
ekipage dragna av stora oxar eller bönder som plöjer med hjälp av oxar.
Trots sin svåra situation orkar kubanerna vara
glada och vänliga. I deras leende ansikten ser man dock ofta sorgsna och
uppgivna ögon. Flera kubaner jag mötte sade: "Ni ser våra leende
ansikten, men inte vårt sorgsna inre". Jag önskar dessa vänliga människor ett
betydligt bättre liv än det de för närvarande har.
Långt innan jag besökte Kuba undrade jag
hur svenskar kan försvara den politik som förts av Fidel Castro och andra
ledande kubanska politiker. Än mindre förstår jag detta efter mitt besök. De
som i Sverige påstår att det råder demokrati och att kubanerna har det bra,
undrar jag vilket Kuba de mött?
Mitt nästan fyra veckor långa besök på
Kuba, långt bortom charterturismens skyddade hotellområden, blev en
händelserik och upplevelsefylld resa. Jag mötte många vanliga kubaner i
städer och på landsbygden, vandrade, cyklade och njöt av den rytmiska och
vackra kubanska musiken i heta tropiska nätter, och naturligtvis av alla de
vackra gamla bilarna som rullade över hela Kuba.
Under min rundresa besökte jag, bland
annat, Havanna, Baracoa, Santiago de Cuba, Trinidad, Camaguey, Cienfuegos,
Santa Clara, Vinales och Pinar del Rio.
Läs mera om min resa och en del av mina upplevelser under Resfakta
Kubas historia i korthet
Årtal
(e Kr.) |
Händelse |
| före 1492 |
Kuba bebos av
indianfolken Siboney, Arawak oc Taino. Siboney och Arawak var nomadfolk,
jägare och samlare, medan Taino även ägnade sig åt åkerbruk och odlade,
bland annat, majs, bönor, squash, jordnötter, palmliljor och tobak.
Frskare tror att dessa indianstammar ursprungligen kom från
Centralamerika |
| 1492 |
Den 29 oktober landsteg
Christofer Columbus på Kuba, man tror att det var utanför dagens Baracoa.
Han rapporterade att indianerna var fredliga och vänliga |
| 1510 |
Spanjoren Diego Velásquez
inleder erövringen av Kuba. Nu visar det sig att de kubanska indianerna
är allt annat än fredliga |
| 1511 |
Kubas indianer gör
motstånd mot den spanska koloniseringen varvid en av deras främsta
hövdingar, Hatuey, dödas |
| 1512 |
Grundas Kubas första
stad, Baracoa |
| 1514 |
Grundas städerna Havanna,
Trinidad och Sancti Spiritus |
| 1555 |
Havanna plundras och
bränns av franska buckanjärer |
| 1607 |
Havanna blir landets
huvudstad |
| 1762 |
Britterna attackerar och
ockuperar Havanna |
| 1830 |
Kuba passerar Haiti som
världens största sockerproducent |
| 1837 |
Invigs den första
järnvägslinjen, med start i Havanna |
| 1868 |
En revolt inleds i
oktober under
ledning av Céspedes |
| 1886 |
Slaveriet avskaffas
formellt |
| 1895 - 98 |
José Marti leder upproret
mot spanjorerna. Han stupar dock i sitt första slag mot spanjorerna den
19 maj och blir en nationalhjälte |
| 1899 |
Inledes den amerikanska
ockupationen |
| 1902 |
Kuba blir formellt
självständigt. Landets första president blir Tomás Estrada Palma
|
| 1902 -
1906 |
Är Tomás Estrada Palma
Kubas president
|
| 1933 |
En sammanslutning av
studenter och militärer störtade diktatorn Gerardo Machado. |
| 1934 |
I januari tog
armésergeanten Fulgencio Batista makten med amerikanskt stöd. Till att
börja med stödde många ur medelklassen honom, men även Batistas styre
kännetecknades av terror och korruption |
| 1940 - 44 |
Fulgencio
Batista är president |
| 1952 |
Batista återtar makten
genom en militärkupp |
| 1953 |
Den 26 juli attackeras Moncada-kasernen i Santiago
av en grupp upprorsmän under ledning av Fidel Castro. Anfallet
misslyckas och Castro döms till 15 års
fängelse |
| 1955 |
Castro friges den 15 maj
och går i exil till Mexico. Där byggde han upp 26 juli-rörelsen, som
fick sitt namn efter det misslyckade anfallet mot Moncada |
| 1956 - 58 |
I december återvände
Castro till Kuba tillsammans med ett åttiotal rebeller, som fått militär
utbildning i Mexiko, i motorbåten Granma, som därmed blev legendarisk.
Batista var beredd på Castros ankomst och större delen av styrkan
dödades eller tillfångatogs. Bröderna Fidel och Raúl Castro, Che Guevara
och en liten grupp rebeller lyckades fly upp i Sierra Maestra-bergen
varifrån de inleder ett gerillakrig mot regimen |
| 1958 |
Santa Clara faller den 31
december och Batista flyr. |
| 1959 |
Fidel Castro går in i
Santiago den 1 januari och därefter i Cienfuegos Fidel Castro går in i
Havanna som segrare den 8 januari |
| 1960 |
Förstatligandet av många
utlandsägda industrier gjorde att regimen kom i konflikt med mäktiga
amerikanska intressen och därför införde USA importstopp för kubanskt
socker samt förbjöd all handel med Kuba med undantag för livsmedel och
mediciner |
| 1961 |
I december ställde sig
Castro öppet bakom marxism-leninismen. Då var de fria val han hade
utlovat vid sitt makttillträde sedan länge inställda, brännmärkta som
”kontrarevolutionära”. Castro attraherades av den sovjetiska varianten
av socialism Utrikespolitiskt
fungerade Sovjetunionen som en motvikt till USA. Den amerikanska
regeringen stödde i sin tur exilkubaner som angrep regimen på Kuba.
Denna politik kulminerade i en misslyckad invasion av exilkubaner i
Grisbukten på södra Kuba i april |
| 1962 |
I februari införde USA en
fullständig handelsblockad mot landet
Kuba uteslöts ur De amerikanska staternas samarbetsorganisation (OAS)
I oktober utlöstes den så kallade
Kubakrisen när USA upptäckte att Kuba höll på att bygga
avskjutningsramper för sovjetiska kärnvapen. USA svarade med en
sjöblockad av Kuba. Efter 13 dagars nervkrig gick Moskva med på att
montera ned ramperna. Detta var en av de allvarligaste internationella
kriserna efter andra världskriget |
| 1966 -
1970 |
Infördes vissa element
från maoismen i den kubanska politiken och landsbygden favoriserades på
bekostnad av städerna. Dessutom gjordes framsteg på det sociala området
med förbättringar inom utbildning och sjukvård |
| 1967 |
Che Guevara skjuts ihjäl
i Bolivia. Kroppen tas till Kuba |
| 1975 |
Det kubanska
kommunistpartiets första kongress |
| 1980 |
Emigrerar 125 000 kubaner
|
| 1989-1992 |
Kommunismens fall i
Östeuropa påverkade inte Kubas utveckling. Castro kallade den sovjetiske
ledaren Michail Gorbatjovs reformpolitik för ”kontrarevolutionär” och
sade att inget skulle få Kuba att avvika från den socialistiska vägen,
vilket drabbade kubanerna hårt. Under åren 1989 till 1992 mer än halverades
livsmedelsimporten och levnadsstandarden sjönk. Många kubaner tvingades
leva på gränsen till svält
Politiska utrensningar genomförs. En grupp officerare anklagas för
knarksmuggling via Kuba till USA. Generalen Arnaldo Ochoa och tre andra
officerare avrättas. Genom avrättningen av Arnaldo Ochoa gjorde sig
Castro av med en populär revolutionshjälte som kunde hota hans ställning
|
| 1990 |
Fem oliktänkande ur
Föreningen för de fria konsterna tog sig in på tjeckoslovakiska
ambassaden i Havanna och begärde asyl vilket resulterade i en våg av
intrång på olika utländska ambassader och diplomatiska kriser uppstod
mellan länderna. Spanien kallade hem sin ambassadör och drog in allt
bistånd till Kuba. Krisen avblåstes då alla asylsökande gav upp |
| 1991 |
Sovjetunionen drar
tillbaka trupper och tekniker |
| 1992 |
Förbjöds alla fartyg som
handlade med Kuba att gå in i amerikanska hamnar. Den amerikanska
politiken kritiserades skarpt av såväl EU som FNs generalförsamling
I december hölls lokala val. Inofficiella
rapporter pekade på att mellan en femtedel och en fjärdedel av alla
avlämnade röster var blanka eller ogiltiga, ett tecken på att missnöjet
bland kubaner var utbrett |
| 1993 |
I februari hölls de
första direktvalen till nationalförsamlingen och till landets 14
provinsförsamlingar. Det officiella valdeltagandet var 98,8 procent och
87,3 procent röstade för samtliga 589 kandidater på listan till
nationalförsamlingen. Drygt 500 000 väljare visade sitt missnöje genom
att rösta blankt |
| 1994 |
De ytterligare försämrade
ekonomiska villkoren ledde i augusti till upplopp på Havannas gator.
Sammandrabbningar ägde rum mellan polis och demonstranter som försökte
tvinga en färja att styra mot USA. Händelsen blev startskottet för en
flyktingvåg till USA, då närmare 30 000 kubaner lämnade landet på
rangliga flottar och båtar |
| 1996 |
Fidel Castro besöker
påven Johannes Paulus III i Vatikanen
Den amerikanska blockaden mot Kuba
skärptes sedan två amerikanska civilflygplan skjutits ned av kubanskt
stridsflyg och fyra besättningsmän omkommit. Syftet med överflygningen
var att sprida flygblad med Castro-fientlig propaganda |
| 1998 |
Påven Johannes Paulus III
besöker Kuba |
| 2001 |
När orkanen Michelle
ödelade stora delar av skörden på Kuba exporterade USA livsmedel till
landet för första gången sedan 1962 |
| 2002 |
Anordnade den kubanske
oppositionsmannen Oswaldo Paya en namninsamling för att få till stånd en
folkomröstning om politiska reformer, det så kallade Varela-projektet
|
| 2003 |
Lät Castro fängsla 75
oliktänkande som dömdes till långa fängelsestraff. Flera av dem hade
varit aktiva i Valera-projektet
Tre kubaner avrättades som hade kapat en passagerarfärja under ett
flyktförsök. Massgripandena och avrättningarna väckte stark kritik i
omvärlden, bland annat från EU |
| 2005 |
I slutet av året inledde
Castro en antikorruptionskampanj |
| 2006 |
Som ett resultat av
antikorruptionskampanjen dömdes en högt uppsatt person inom
kommunistpartiet till tolv års fängelse för korruption och ett antal
statsanställda avskedades och uteslöts ur partiet
Strax före sin 80-årsdag tvingades Fidel
att, som det hette officiellt, tillfälligt överlämna sina
maktbefogenheter på grund av akuta tarmproblem till sin några år yngre
bror Raúl Castro |
| 2008 |
Några dagar innan
nationalförsamlingen skulle samlas i februari för att utse statschef
publicerade tidningen Granma ett brev från Fidel Castro där han
meddelade att han inte skulle tacka ja till att fortsätta som stats- och
regeringschef varför Nationalförsamlingen valde brodern Raúl Castro till
ny stats- och regeringschef Efter
sitt tillträde besatte Raúl Castro så gott som alla de viktigaste
posterna i det mäktiga statsrådet av veteraner från revolutionen på
1950-talet och gav också militären ökat inflytande i rådet
Flera reformer genomfördes, bland
annat, för att stimulera de privata böndernas produktion. Bönderna fick
för första gången också möjlighet att själva välja vad de ska odla samt
köpa redskap och annan utrustning i nyöppnade affärer. I gengäld skulle
en del av skörden gå tillbaka till staten. |
| 2009 |
I början av året kom
tecken på att principen om lika lön åt alla oavsett arbete höll på att
omvärderas. Rätten till fri sjukvård, fri utbildning och billiga
bostäder skulle också ses över. I ett tal sade Raúl Castro att de fria
förmånerna skulle minskas samtidigt som ett bonussystem skulle införas
för duktiga arbetare och den övre gränsen för inkomster skulle tas bort
På hösten meddelade regeringen att den
hade planer på att avskaffa ransoneringssystemet som ger kubanerna rätt
att köpa en viss mängd basvaror till låga priser. Regeringen skulle
också låta stänga lunchmatsalarna på många arbetsplatser och istället ge
arbetarna ett lönepåslag |
| 2010 |
Under våren infördes
marknadsekonomiska principer i en liten sektor av landets ekonomi.
Anställda på mindre frisör- och skönhetssalonger fick då rätt att sköta
sina egna affärer. Istället för att få lön av staten kunde en frisör nu
hyra en stol i en salong, själv få betalt av kunderna och betala skatt
på sin inkomst I maj införde
regeringen vissa lättnader för de fångar som sitter fängslade på
politiska grunder. Sjuka fångar skulle flyttas till sjukhus och en del
interner skulle få avtjäna sina straff närmare sina hemorter.
Lättnaderna kom till stånd efter ett möte mellan president Raúl Castro
och höga kyrkliga företrädare
I juli gjordes ännu en eftergift då
regeringen efter ett nytt möte med kyrkan beslutade att frige 52
politiska fångar. Spanien som var med vid mötet lovade att ta emot dem
som frigavs. I en första omgång den 13 juli flögs sju fångar till
Spanien. Två dagar senare frigavs ytterligare två |
Till
överst på sidan
Geografi och Klimat
Republiken Kuba består av cirka 1 600 öar i
den Västindiska ögruppen Stora Antillerna. Huvudön Kuba är den största i
Västindien och har gett landet dess namn.
Landets yta uppgår till 110 860
kvadratkilometer, vilket motsvarar knappt en fjärdedel av Sveriges yta.
Huvudöns kust består av sandstränder,
klippor och korallrev. Två tredjedelar av öns yta består av slättland med låga kullar, en fjärdedel utgörs av berg. Längst i väster ligger
kartbergen Guniguanico, mitt på ön ligger bergsmassivet Sierra de Trinidad
och i sydväst finns bergskedjan Sierra Maestra, med landets högsta topp
Turqino ( 2 005 m ö h).
Jorden på Kuba är bördig och omkring en
fjärdedel av ytan används till åkermark. Knappt en femtedel är täckt av
tallskog, olika mahognyarter och palmer.
Kubas huvudstad heter Havanna och har cirka
2 200 000 invånare. Andra större städer är Santiago de Cuba (440 000
invånare), Camaguey ( 294 000 inv.), Holguin ( 242 000 inv. ) och Guantánamo
(208 000 inv.).
Klimatet är tropiskt med varma, fuktiga
somrar och milda, torra vintrar.
Årsnederbörden uppgår till i medeltal 1 400
mm och faller huvudsakligen under regnperioden, som varar mellan maj och
oktober. Mellan juli och oktober drabbas Kuba ofta av tropiska orkaner.
Till
överst på sidan
Befolkning och Språk
När spanjorerna kom till Kuba i början av
1500-talet levde där mellan 80 000 och 100 000 indianer. Redan efter ett par
decennier hade dessa minskat till ett par tusen på grund av förföljelse,
hårt arbete och europeiska sjukdomar. Idag är så gott som hela den
ursprungliga befolkningen utrotad.
Spanjorerna förde in närmare en miljon
afrikanska slavar i landet, som tvingades arbeta på socker- och
tobaksplantager. Under 1800-talet rekryterades dessutom över 120 000
kontraktsanställda kineser. I början av 1900-talet kom många spanska
invånare till Kuba, men även från Haiti, Jamaica, Sydamerika och USA.
Kubas befolkning består idag av en
blandning av alla dessa folkgrupper.
En stor utflyttning från Kuba började i
samband med Fidel Castros maktövertagande 1959. Närmare en miljon människor
lämnade Kuba mellan 1959 och 1980. Majoriteten av dessa utvandrade till USA.
Kuba har en ung befolkning. Ungefär hälften
av kubanerna är födda efter revolutionen.
Spanska är landets officiella språk, men
såväl intonationen som ordförrådet har påverkats av afrikanska språk. Vissa
ord har indianskt ursprung.
Kuba är en juvel, bitvis en mycket
sliten sådan. Skönheten lyser dock igenom i form av, bland annat, den
koloniala arkitekturen i städerna, den vänliga och glada befolkningen, den
vackra och rytmiska kubanska musiken, natursköna platser och underbara
stränder. Men här finns även en brutal verklighet i form av armod, ett
politiskt oacceptabelt system med angiveri och korruption, en dåligt
fungerande ekonomi som skapar problem för landets befolkning och inte minst
brist på yttrandefrihet. Trots Kubas negativa sidor är landet väl värt att
besöka. Jag upplevde mycket fint på Kuba som kommer att finnas inom mig
under hela livet. |
Fidel Castro citat.
Baracoa |
