Jordanien - "The Promised Land"
Snöstormen på Landvetter flygplats
försenade avresan med en och en halvtimme vilket resulterade i att jag
missade det anslutande planet till Amman i Frankfurt och blev ombokad på
en rutt som gick via Tel Aviv i Israel istället innan jag kom fram till
Amman med åtta timmars försening. Intressant, men inte speciellt
trevlig, erfarenhet blev den rigorösa säkerhetskontrollen i Tel Aviv.
Många frågor på grund av stämplar och visum i passet och det tog två
timmar att kontrollera tio personer. Inte heller Jordanien var speciellt
gästvänligt de första dagarna utan bjöd på uruselt väder med regnskurar,
hårda vindar, kyla och snö.
Fortsättningen på resan bjöd på
både historiska såväl som bibliska upplevelser, en fascinerande natur,
dramatiska inslag, många möten med de mycket vänliga jordanierna och
betydligt bättre väder, även sol och värme.
För att enklast
komma runt i Jordanien hyrde jag en bil och fick på så sätt även uppleva
den stundtals kaotiska jordanska trafiken.
Resan började i huvudstaden Amman
och dess hektiska "Downtown". Därefter gick resan vidare till bland
annat Akaba vid Röda Havet, besök i den vackra öknen
Wadi Rum med övernattning i ett beduintält, till den forna staden
Petra, en av världens största sevärdheter, till
korsriddarborgarna i Shobak och Karak, ett besök i den vackra
bergsbyn Dana, till Döda Havet vars
yta ligger 400 meter under havsytan, Bethany beyond the Jordan
där Jesus döptes, till staden Madaba och Mount Nebo
varifrån Moses kunde se in i "Det förlovade landet", till Jerash
med sina välbevarade romerska ruiner, till staden Ajloun med sin
välbevarade borg och Mar Elias där profeten Jesaias föddes mm mm
Under resan upplevde jag även tre ganska dramatiska händelser; i Akaba
mötte jag en man med en kalashnikov i ett ödsligt bergsområde
med ett brett leende på läpparna men iskalla ögon vars avsikter fortfarande är oklara för mig, i Dibeen promenerade
jag helt omedvetet omkring i ett minerat område och fotograferade
blommor och näst sista natten kom tre män in på mitt hotellrum i
Amman klockan 03.30 på natten!
Läs mera om denna fantastiska resa under
länken Resfakta
Jordaniens historia i korthet
Före Kristus
|
Händelse |
|
250 000 |
Jagade människans
förfäder elefanter med hjälp av enkla redskap i Jordandalen |
|
100 000 |
Röda Havet höjs
så att Döda Havet och Genesarets (Sea of Tiberias) bildas |
| 20
000 |
Jägar- och
samlarfolk, med egna getflockar, lever nära Petra i enkla
samhällsformer |
| 10
000 |
De enkla
vindskydden ersätts av runda hyddor byggda av sten och trä.
Vilda fröer bildar stommen i de odlingarna |
| 8
000 |
Några av jordens
tidigaste bosättningar bildas nära Jeriko. Invånarna tämjer,
föder upp och tillagar inhemska djurarter |
| 6
000 |
Några av jordens
äldsta skulpturer (fruktbarhetssymboler) framställs i
Jordandalen |
| 5
000 |
De tidigaste
stenkammargravarna skapas nära Ar-Rawdah |
| 4
000 |
De första
permanenta bosättningarna grundas där dagens huvudstad Amman nu
ligger. Koppar bryts i gruvor vid Khirbet Feinan. Utformningen
av keramikkärl visar influens från Egypten |
| 2
900 |
I städer som
Amman, Pella, Deir Alla mfl byggs fästningar. Handel utvecklas
med Syrien, Palestina och Egypten |
| 2
300 |
Sodom och Gomorra
förstörs |
| 1
500 |
Egyptens influens
minskar. Palestinier bosätter sig i det område som kommer att
uppkallas efter dem |
| 1
200 |
Grundades
kungadömena Ammon, Gilead, Moab och Edom. Dessa lågt i ständig
konflikt med kungariket Israel.
Moses och israelerna nekas tillträde till kungariket Edom |
|
850 |
Det splittrade
israeliska riket besegrades av Mesha, kung av Moab |
|
582 |
Kungarikena Ammon,
Moab och Edom var under en kort tid förenade och var nära att
tillintetgöra det israeliska riket under ledning av konungarna
David och Salomon |
|
539 |
Babylonierna
besegrades av Perserna och Trans-Jordanien blev en del av det
mäktiga Persiska Riket |
|
500 |
Uppfinningen av
kamelsadeln förändrar livet för de arabiska nomaderna och lägger
grunden till nya karavanvägar till Damaskus |
|
333 |
Alexander den
Stores seger över perserna gör att regionen kommer under grekisk
kolonisation |
|
100 |
Nabatéerna, ett
arabiskt nomadfolk, erövrar södra delen av Jordanien och gör
Petra till sin huvudstad. De expanderade norrut och deras rike
kom att omfatta merparten av nuvarande Jordanien och Syrien
|
| 30 |
Kung Herodes
bygger ut fortet i Mukawir. Här halshuggs senare Johannes
Döparen enligt Salomes önskan |
| 9
- 40 e Kr |
Regerar kung
Aretas IV det nabatéiska riket. Han var den mäktigaste av alla
kungar |
|
Efter Kristus |
|
| 26 |
Jesus döptes i Bethany-Beyond-Jordan
av Johannes Döparen |
| 33 |
Världens första kristna kyrka uppfördes i Rihab,
40 km från Amman. I den sökte 70 av Jesus anhängare skydd undan
förföljelser i Jerusalem |
| 106 |
Den romerske kejsaren Trajanus erövrar det
nabatéiska riket och intager staden Petra |
| 111 - 114 |
Romarna bygger vägen Nova Via Taiana. Vägen
följer sträckningen av den gamla "Kings Highway" mellan Bosra (i
dagens Syrien) och Röda Havet |
| 200 - 300 |
Romarnas stora period. Under denna byggs vackra
och imponerande byggnader på olika platser. Kejsar Hadrianus
besöker staden Jerash där en stor triumfbåge byggdes till hans
ära. Den kan beskådas än idag |
| 324 |
Kejsaren Konstantin konverterar till
kristendom. Vid hans död blir kristendomen den dominerande
religionen i det Bysantinska Riket och många kyrkor byggdes |
| 614 |
Romarna sluter fred med Perserna. Trots detta
fortsätter den islamska religionen att sprida sig |
| 629 |
Muslimska styrkor förlorar slaget vid Mu´tah
mot den kristna armén |
| 632 |
Avlider profeten Mohammed
|
| 636 |
Muslimska styrkor vinner slaget vid Yarmouk och
därmed blir islam regionens viktigaste religion |
| 700 |
De syriska Umayyaderna erövrar regionen |
| 747 |
En stor jordbävning drabbar regionen och
försvagar Umayyaderna vars styre ersätts av Abbasidernas |
| 1000 |
Fatimiderna, en egyptisk dynasti, tar kontroll
över Palestina, Jordanien och södra Syrien |
| 1095 |
Påven startar ett
heligt krig mot muslimerna som hämnd för att kyrkor förstörts
|
| 1115 |
Korsriddaren Kung
Baldwin börjar bygga borgen i Shobak |
| 1142 |
Korsriddarborgen
i Karak börjar byggas |
| 1187 |
Den muslimske
ledaren Saladin besegrar de kristna styrkorna i slaget vid
Hittin |
| 1193 |
Saladin avled |
| 1258 |
Mongolerna under
ledning av Djinghis Khan anfaller de jordanska städerna Ajloun
och Salt |
| 1517
- 1916 |
Turkarna erövrar
Syrien och Jordanien och länderna hamnar under osmanskt styre i
fyra sekler |
| 1812 |
Schweizaren
Burckhard återupptäcker Petra |
| 1917 |
Drogs regionen i
första världskriget när arabiska styrkor besatte hamnstaden
Akaba |
| 1918 |
Med hjälp av
brittisk militär drevs turkarna bort från regionen och de tog
kontroll över landet. Britterna lovat araberna självständighet
efter kriget, men löftet infriades inte. Istället delades
regionen upp mellan Storbritannien och Frankrike. |
| 1920 |
Nuvarande
Jordanien samt området väster om Jordanfloden, dagens Israel,
Västbanken och Gaza, blev det brittiska mandatet Palestina.
|
| 1921 |
Britterna skiljer
av området öster om Jordanfloden från övriga Palestina och
upprättade emiratet Transjordanien |
| 1925 |
Jordanien fick
sina nuvarande gränser |
| 1928 |
Britterna minskade sin kontroll över landet till
att enbart omfatta utrikespolitik och finansiella frågor.
Jordanien får sin första författning och ett lagstiftande råd
upprättades. |
| 1946 |
Jordanien blir självständigt och får namnet
Hashimitiska kungadömet Transjordanien med Abdullah som kung.
|
| 1948 |
När staten Israel
bildades gick Jordanien och andra arabstater till attack mot
landet. De jordanska styrkorna erövrade en stor del av det
område som enligt en FN-resolution från 1947 skulle utgöra en
palestinsk stat, nämligen Västbanken och östra Jerusalem.
En halv miljon palestinier flyr till det som nu kallas för
Västbanken |
| 1949 |
Utropade sig den
transjordanske kungen Abdullah sig till kung över hela
Palestina, det vill säga Transjordanien och det erövrade
området. Samtidigt bytte landet namn till Jordanien. |
| 1950 |
Kung Abdullah
annekterar Västbanken och östra Jerusalem |
| 1951 |
Mördas Kung
Abdullah i Jerusalem. Han efterträds av sin son Talal |
| 1952 |
Kung Talal avgår
och ersätts av sin blott 16-årige son Hussein |
| 1957 |
Efter ett
kuppförsök infördes krigslagar och alla politiska partier
förbjöds. Efter detta styrde Kung Hussein landet i det närmaste
enväldigt |
| 1964 |
Egyptens dåvarande president Gamal Abdel Nasser
tog initiativ till att bilda Palestinska befrielseorganisationen
(PLO) som det palestinska folkets enda legitima språkrör. PLO
skulle finansieras av Arabförbundet och rekrytera soldater till
en palestinsk befrielsearmé (PLA). Kung Hussein motarbetade
initiativet genom att inte tillåta PLO att ta ut avgifter bland
palestinier i Jordanien eller låta PLA träna på jordanskt
territorium |
| 1967 |
Jordanien
förlorade hela Västbanken, inklusive östra Jerusalem till Israel
i det så kallade "Sexdagarskriget". Mellan 150 000–250 000
palestinska flyktingar sökte sig till Jordanien |
| 1969 |
PLO togs över av palestinska gerillarörelser, med
Yasser Arafats Fatah som ledare, och Kung Husseins auktoritet
utmanades. Han tvingades balansera mellan landets kungavänliga
grupper och den allt större palestinska befolkningens krav på
inflytande |
| 1970 |
PLO utvecklades till en stat i staten och
spänningen mellan PLO och Husseinregimen övergick i september,
"Svarta september", i inbördeskrig. Gerillan krossades på ett
halvår och dess medlemmar utvisades. Den övriga arabvärlden
reagerade kraftigt mot kung Husseins agerande |
| 1973 |
Strax före det
arabisk-israeliska kriget i oktober hade Kung Hussein försonats
med Egyptens och Syriens ledare och Jordanien ställde upp med
trupper på Syriens sida. |
| 1980
- 88 |
Jordaniens
relationer med Syrien försämrades under kriget mellan Iran och Irak
för att landet stod på Iraks sida i kriget |
| 1987 |
Kung Hussein stöder det palestinska upproret,
intifadan, på Västbanken 1987 utbröt ett palestinskt
uppror, intifada, på Västbanken |
| 1988 |
Kung Hussein
avsäger sig alla territoriella anspråk på Västbanken |
| 1989 |
Utbröt våldsamma upplopp i flera jordanska städer
efter att regeringen genomfört kraftiga prishöjningar i enlighet
med Internationella valutafondens krav vilket ledde till att
regeringen avgick. Muslimska Brödraskapet vann 20 platser i
deputeradekammaren vid valet i november |
| 1991 |
Fredsförhandlingar mellan Israel och en
jordansk-palestinsk delegation inleds. Senare fördes dessa
direkt mellan PLO och Israel |
| 1992 |
Efter att ha
varit förbjudna under många år tilläts politiska partier, med
vissa undantag |
| 1993 |
I november hölls
landets första flerpartival. Palestinierna erhöll endast 14 av
regeringens 80 platser, trots att de utgjorde mer än hälften av
landets befolkning. För första gången i landets historia
lyckades en kvinna, Toujan Feisal, bli invald i
deputeradekammaren |
| 1994 |
Jordanien och
Israel undertecknar ett fredsavtal |
| 1997 |
Årets parlamentsval bojkottades av flera
oppositionspartier. De protesterade mot valsystemet som gynnade
regimen, mot regeringens förda politik gentemot Israel och mot
kraftiga inskränkningar av pressfriheten inför valet. Resultatet
blev ett parlament starkt dominerat av regeringstrogna ledamöter |
| 1998 |
Kung Hussein, som
var svårt cancersjuk, fick periodvis vård i USA för sin sjukdom |
| 1999 |
I februari avled Kung Hussein. Han hade då suttit
vid makten i 47 år vilket var längre än någon annan ledare i
Mellanöstern. Till ny kung utsågs äldste sonen Abdullah.
Vid sitt tillträde genomförde Abdullah en rad demokratiska,
administrativa och ekonomiska reformer, bland annat avskaffades
censuren av utländsk press och 500 fångar frigavs. Förändringen
mot ett öppnare samhälle blev dock kortvarig och senare under
året stängdes den palestinska islamistiska organisationen Hamas
kontor i landet. Flera Hamasmedlemmar greps och fyra höga ledare
utvisades till Qatar |
| 2001 |
I juli infördes en ny vallag, som innebar att
valkretsindelningen ändrades och att antalet ledamöter i
parlamentet utökades från 80 till 110.
Efter det andra palestinska
upproret på Västbanken och i Gaza hösten 2000 drev den jordanska
regeringen av säkerhetsskäl igenom begränsningar i press- och
mötesfriheten. Ytterligare restriktioner infördes efter
terrordåden i USA den 11 september 2001. Bland annat utnyttjade
kungen sin rätt att skjuta upp det parlamentsval som skulle ha
hållits under året |
| 2003 |
Flera stora
demonstrationer hölls mot det stundande Irakkriget med ibland
hårda motsättningar mellan demonstranter och polis. När
Irakkriget bröt ut i mars agerade kung Abdullah utåt som en
försiktig kritiker, medan han i hemlighet lät USA använda
militärbaser i Jordanien för sina anfall mot Irak
Det uppskjutna
parlamentsvalet, som skulle hållits 2001, hölls i juni. Genom en
ny kvoteringsregel för kvinnor tog sig sex oberoende kvinnliga
kandidater in i parlamentet |
| 2005 |
I april avgick regeringen efter växande kritik
inom landet och från omvärlden mot uteblivna politiska och
ekonomiska reformer
I november
genomfördes det dittills allvarligaste terroristdådet i
Jordanien. Självmordsbombare utförde samordnade attacker mot tre
hotell i Amman där utlänningar ofta bodde och minst 54 personer
dödades. De flesta var jordanier men även två höga tjänstemän
från den palestinska administrationen och tre amerikaner
dödades. Utredningen visade att en grupp irakier som hade
kontakter med den ökände jordanske terroristen Abu Musab
al-Zarqawi hade utfört dådet |
| 2006 |
Den jordanska underrättelsetjänsten deltog i
utredningsarbetet som i juni ledde till att al-Zarqawi kunde
lokaliseras och dödas i ett amerikanskt flyganfall i Irak |
| 2007 |
I slutet av juli hölls de första lokalvalen
enligt nya regler i demokratiskt riktning och i november hölls
parlamentsval |
| 2008 |
I april miste 24 av landets 36 partier sitt
tillstånd att verka politiskt eftersom de inte uppfyllde kraven
i en ny lag I juli
utsåg kung Abdullah sin äldste son, den femtonårige Hussein bin
Abdullah, till kronprins |
| 2009 |
I november upplöste kung Abdullah parlamentet och
utlyste nyval, som skulle hållas inom fyra månader
|
Till överst på sidan
Geografi
Med undantag av en kort kuststräcka längs
Akabaviken vid Röda havet i Jordaniens södra del är riket helt omgivet
av land.
Större delen av Jordanien utgörs av en
torr högplatå på mellan 700 och 1000 meters höjd över havet. Landets
nordöstra del sträcker sig in i den syriska öknen. I den kuperade västra
delen ligger alla större städer.
En djup dalgång, som sträcker sig i
nord-sydlig riktning, bryter av höglandet i landets vstra del. I landets
norra del rinner Jordanfloden, som mynnar ut i Döda havet, sjön är
världens lägst belägna plats vars yta ligger drygt 400 meter under
havsytan. Döda Havet saknar utflöden och salthalten är extremt hög, i
medeltal 35 procent, det vill säga tio gånger saltare än världshaven.
Söder om Döda havet fortsätter dalgången i form av den torra sänkan Wadi
Araba, som slutar i Akabaviken.
Jordaniens huvudstad heter Amman och har
cirka 2 miljoner invånare, inklusive förstäder. Andra större städer är
Zarqa med cirka 485 000 invånare och Irbid med ungefär 320 000 invånare.
Landets högsta berg heter Jabal Umm ad
Dami som
har en höjd på 1 754 m ö h. Viktigaste floden är Jordanfloden.
Klimat
På högplatåerna i centrala och östra
Jordanien råder kontinentalt klimat med heta somrar, temperaturen kan gå
upp mot 50 grader Celcius, vintrarna är däremot relativt kyliga. I
västra delen av landet råder ett Medelhavsliknande klimat med torra
somrar och fuktiga vintrar. Årets varmaste månad brukar augusti vara
medan januari i regel är den kallaste. På landets högst belägna delar
förekommer vintertid frost och ibland snö.
Bästa tiden att besöka Jordanien ur klimatperspektiv är under våren
(mars till mitten av maj) och under hösten (september till mitten av
november).
Mest nederbörd faller under perioden
november till april. Nederbörden är dock sparsam. Bara en fjärdedel av
landet får så mycket regn att det går att bedriva jordbruk utan
konstbevattning.
Medeltemperaturen i Amman, 777 m ö h, i
juli ligger på cirka 30 grader C, i Akaba vid Röda Havet är
medeltemperaturen under samma månad nästan 40 grader C. Mest regn faller
i Amman, i genomsnitt 75 mm, under februari. Under samma månad faller
enbart någon millimeter regn i Akaba.
Till överst på sidan
Befolkning, språk och socialt
Nästan alla invånare i Jordanien är
araber. Tidigare var en stor del av den ursprungliga befolkningen
beduiner, arabiska nomader, men numera är de flesta jordanier bofasta.
Över hälften av befolkningen är palestinier. De flesta av dem invandrade
efter kriget mot Israel 1948–1949, då Västbanken införlivades med
Jordanien, eller efter sexdagarskriget 1967 då Israel ockuperade
Västbanken. Flyktingar har fortsatt att söka sig till Jordanien. Efter
Kuwaitkriget 1990-1991 kom hundratusentals palestinier med jordanska
pass som lämnat Kuwait och andra länder kring Persiska viken.
År 2006 var drygt 1,8 miljoner palestinska
flyktingar registrerade hos FN-organet UNRWA, som bedriver
hjälpverksamhet bland palestinska flyktingar, i Jordanien. De så kallade
Gaza-flyktingarna, cirka 150 000, har inte fått jordanskt medborgarskap
eftersom de vid flykten på 1940-talet var egyptiska medborgare. Denna
grupp människor saknar flera grundläggande rättigheter, till exempel har
de inte samma möjligheter att erhålla hälsovård, skolgång och
arbetstillstånd som de jordanska medborgarna.
I Jordanien lever också några tiotusental
tjerkesser, som invandrade från Kaukasus under den period som området
ingick i det Osmanska riket. Dessutom lever cirka 40 000 armenier samt
mindre grupper av tjetjener, druser och kurder i landet.
Till följd av flyktingströmmen är
befolkningstillväxten hög i Jordanien, men även ökad medellivslängd och
höga födelsetal bidrar.
Landets officiella språk är arabiska, i
vissa byar talas tjerkessiska, några minoritetsspråk av större betydelse
finns inte.
I Jordanien saknas ett heltäckande
socialförsäkringssystem varför starka familjeband ofta fungerar som
sociala skyddsnät. Samtliga statliga arbetsgivare och privata företag
med fler än fem anställda måste dock avsätta 13 procent av de anställdas
löner till en fond för bland annat viss sjuk- och
arbetslöshetsersättning. För bidrag till särskilt utsatta grupper finns
en nationell hjälpfond, till exempel fattiga.
Vid en regional jämförelse har Jordanien
en bra sjukvård. I landet finns ett statligt landsomfattande
sjukvårdssystem med över tusen allmänna sjukhus och vårdcentraler.
Utöver detta finns ett armésjukhus, ett universitetssjukhus och ett
antal privata sjukhus. På de statliga sjukhusen är vården avgiftsfri.
På arbetsmarknaden och i politiken är
kvinnorna dåligt representerade, deras villkor har dock uppmärksammats i
allt större omfattning sedan början av 1990-talet. År 2001 fick kvinnor
rätt till skilsmässa och lägsta ålder för äktenskap höjdes till 18 år.
Trots ett starkt stöd från kungafamiljen avvisade parlamentet både år
1999 och 2000 ett regeringsförslag om att ta bort så kallade hedersmotiv
som förmildrande omständigheter vid mord. Motståndarna i parlamentet
ansåg att en sådan lag skulle uppmuntra både till otrohet som
försvagning av jordaniernas moral.
I Jordanien arbetar tiotusentals utländska
kvinnor, främst från Asien, som hembiträden. Många av dem behandlas illa
och utsätts för misshandel och sexuella övergrepp.
Religion
Statsreligionen i Jordanien är Islam, men
författningen garanterar religionsfrihet. Nio av tio jordanier är
sunnimuslimer. Övriga tillhör de små minoriteterna av shiamuslimer och
kristna.
Islam har stor betydelse i samhället och
all familjelagstiftning grundas på islamsk rättskipning, sharia, för den
muslimska befolkningen. Enligt författningen måste landets kung vara
muslim och född av muslimska föräldrar. Hela den jordanska kungafamiljen
anses härstamma från profeten Muhammed, vilket stärker monarkens rätt
att leda landet enligt många.
Sedan början av 1980-talet har utövandet
av islam fått ökad betydelse; det har blivit vanligare att kvinnor bär
slöja, fler människor går till fredagsbönen och fastemånaden ramadan
beaktas noggrannare.
Landets kristna minoritet tillhör främst
den ortodoxa kyrkan. De kristna familjerna utgör bara en liten del av
befolkningen, men har ett stort ekonomiskt inflytande.
Utbildning
När det gäller utbildning har de jordanska
myndigheterna höga ambitioner varför andelen analfabeter minskat
kraftigt sedan 1960-talet. Resterande problem i landets skolor är
överfulla klassrum och fysisk bestraffning av eleverna.
Barnen börjar skolan vid sex års ålder och
den tioåriga grundskolan är obligatorisk samt avgiftsfri. Samtliga barn
erbjuds plats i den offentliga skolan, men i början av 2000-talet gick
cirka en femtedel av barnen i privatskolor. FN-organet för de
palestinska flyktingarna, UNRWA, organiserar skolgången i
flyktinglägren.
Jordanien har en av de högsta
utbildningsnivåerna i Mellanöstern. Nio av tio elever fortsätter till
frivillig påbyggnadsutbildning motsvarande gymnasiet efter grundskolan
där de sedan kan välja mellan förberedande studier för fortsatt
yrkesutbildning eller för universitetsstudier. Cirka två femtedelar av
ungdomarna går därefter vidare till högre studier.
I Jordanien finns åtta statliga och
tretton
privata högskolor och universitet.
För mer information klicka på länken
Landsfakta
Jordanien är till ytan ett litet land som
bjuder på stora upplevelser av olika karaktär. Här kan man, bland annat,
känna historiens vingslag i Petra och Jerash, uppleva bibliska platser
som Mount Nebo där Moses tittade in i det "Förlovade Landet" och platsen
där Jesus döptes, få uppleva en mycket varierande natur, ett brokigt
folkliv och många möten med de vänliga jordanierna. Det är inte svårt
att resa i Jordanien på egen hand och det är dessutom ett säkert land
att resa i. Tveka inte att besöka Jordanien som bara ligger några timmar
med flyg bort!
|

Den förre och den nuvarande kungen.
Petra |

Vy över
Döda Havet |