Island

Island - "Sagornas Ö"

Island, "Sagornas, vulkanernas, lavans, hästarnas, glaciärernas och vattenfallens land". Nära och fjärran. Nordiskt exotiskt.

Ett besök på Island är en naturupplevelse utöver det vanliga. Här finns spännande miljöer. Från dånande vattenfall till havets mjuka dyningar. Från bördiga dalgångar till sterila lavafält. Från absolut tysthet till den artiska tärnans gälla skrik i en närgången attack. Från Reykjaviks rökiga nattklubbar till viddernas rena luft. Res hit och njut!

Min nästan 2 500 kilometer långa bilresa på Island gav mig en bra bild av landet och skapade en längtan att återvända. Detta var en stor resa gällande naturupplevelser. Det enda jag skulle vilja ha ogjort var resan till "Puffin Island" från Reykjavik, som är en enda stor turistfälla. Undvik denna "attraktion" om Du kommer hit!

Läs mera om min resa under Resfakta. 

Islands historia i korthet

Äldre historia

Man tror att de få irländska munkar som bodde på Island under 800-talet gav sig iväg när landet började befolkas av skandinaviska hedningar. Med säkerhet vet man att den förste nordbo som bosatte sig permanent på Island var norrmannen Ingolfur Arnarson som år 874 byggde sig en gård vid Reykjavik (Rökviken). Det anses dock att den förste nordbo som kom till "Snaeland" (Snölandet) var en svensk viking kallad Naddoddur år 850. Förmodligen hade han kommit ur kurs under en segling till Färöarna.

Med Ingolfur Arnarsons bosättning inleddes den så kallade "Landmanstiden" som varade mellan åren 874 - 930. Under denna tid förenades kust-Norge till ett rike under Harald Hårfagre. Oroligheterna i samband med detta ledde till att många norska stormän valde att utvandra till Island och Färöarna. Landmanstiden avslutades år 930 när islänningarna antog en gemensam lag enligt norsk förebild. Från och med detta år hölls ett gemensamt ting, Alltinget, varje sommar vid Thingvellir. Alltinget hade lagstiftande och dömande rättigheter men den verkställande makten låg hos de lokala hövdingarna. År 1000 beslöt Alltinget att kristendomen skulle vara Islands officiella religion. Den gamla hedniska tron tilläts dock parallellt. De olika trosuppfattningarna skapade starka motsättningar hos befolkningen och resulterade i många blodiga strider.

Den isländska "Fristaten" varade fram till 1262 då Alltinget beslutade att Island skulle anslutas till Norge efter att det pågått inbördeskrig mellan de mäktigaste stormännen. Island behöll dock självstyre i stor omfattning under unionen med Norge. Under denna period stärkte kyrkan sin makt.

År 1380 knöts Norge och därmed även Island till Danmark. När den så kallade "Kalmarunionen" upplöstes 1536 blev både Island och Norge danska lydriken.

Danska perioden

Under danskarnas reformationsperiod stötte de på hårt motstånd. Inte förrän de låtit mörda den mäktige biskopen i Holar år 1550 lyckades de avskaffa katolicismen. Kyrkans stora jordegendomar tog danska kronan hand om. Island blev efter reformationen närmast en dansk koloni. Den danske kungen lät införa ett handelsmonopol 1602 som förbjöd all handel med Island utom för vissa köpmän som fick köpa licenser från den danska kronan. Detta fick förödande konsekvenser för den isländska ekonomin. Handelsmonopolet mildrades 1787. Först 1854 släpptes handeln helt fri igen.

1800-talet, tidigt 1900-tal

Under 1800-talet började en nationalistisk rörelse växa fram bland intellektuella islänningar som levde i Danmark. En av förgrundsfigurerna i denna var Jon Sigurdsson. Under hårda förhandlingar under hans ledning lyckades islänningarna få en egen grundlag och Alltinget fick åter lagstiftande rättigheter. Men det dröjde ända till 1918 innan Island blev erkänt som en självständig stat i union med Danmark. Den danske kungen kvarstod som isländskt statsöverhuvud. Nya förhandlingar om unionens framtid skulle hållas 1940. De kunde dock inte genomföras på grund av Andra Världskriget. Britterna ockuperade Island 1940 i förebyggande syfte för att hindra tyskarna att invadera landet, som de gjort med Danmark. 1941 övertog USA ansvaret för Island och lät bygga en flygbas vid Keflavik.

Efterkrigstiden

Alltinget beslutade efter en folkomröstning att redan före krigsslutet säga upp unionen med Danmark. Den 17 juni, 1944 utropades Island till en självständig republik. USA tog hem sina trupper 1946 och 1949 anslöt sig Island till försvarsalliansen NATO. År 1951 skrev man om avtalet med NATO på grund av den ökande spänningen mellan öst och väst. Under 1952 deltog Island i grundandet av Nordiska Rådet. Ända sedan självständigheten har Islands inrikespolitik präglats av regeringskriser och nyval med undantag av perioden 1959-71.

Fisket har alltid haft stor betydelse för landets ekonomi. För att skydda detta har islänningarna successivt utökat sina fiskegränser under årens lopp vilket har medfört spänningar i relationerna med Norge och Storbritannien. Motsättningarna har även lett till användande av vapen. Osäkra och varierande fiskefångster, reglering av fiskekvoter och mycket hög inflation skapade politisk och social oro under 1970-80-talen. Island fick världens första folkvalda kvinnliga president, Vigdis Finnbogadottir, vid 1980-års val. 

Sedan mitten av 1990-talet har Islands ekonomi stadigt förbättrats och 1996 uppvisade den bättre tillväxtsiffror än de flesta EU-länder. Landets starka exportberoende och ensidiga beroende av fisket gör dock ekonomin sårbar. För att råda bot mot detta försöker man öka exporten av aluminium
och ferro-silikon.

Till överst på sidan

Geografi

Island är Europas näst största ö med en yta av 103 000 kvadratkilometer. Avståndet på huvudön är från väst till öst cirka 500 kilometer och från norr till söder cirka 300 kilometer. Trots att Island är beläget i Nordatlanten är det bara den lilla ön Grimsey, i norra delen av landet, som ligger norr om polcirkeln. Island tillhör jordens yngsta landmassor och här pågår omfattande vulkaniska och geothermiska aktiviteter.

Landmassan utgörs till 52 % av ökenliknande platåer, 12 % av glaciärer, 11 % av lavafält och 4 % av sanddeltan. Bara cirka 21 % av landets yta är odlingsbar och möjlig att bebo. Majoriteten av befolkningen och jordbruket är koncentrerat till den sydvästra delen av landet, mellan huvudstaden Reykjavik och Vik. Över hälften av landets yta ligger på mer än 500 meters höjd. Berget Hvannadalshnukur är landets högsta med en höjd av 2 119 meter. Vattnajökull, Europas största och världens tredje största glaciär, upptar en stor del av landets yta.

Reykjavik med sina nästan 170 000 invånare är Islands huvudstad. Näst största stad är Akureyri med cirka 15 000 invånare. Den totala befolkningsmängden uppgår till cirka 279 000 invånare.

Geologi och Klimat

Eftersom Island ligger på den Atlantiska centralryggen råder här en omfattande vulkanisk och geothermisk aktivitet. Vulkanutbrotten har varit omfattande och förödande under tidens gång och pågår fortfarande. De geothermiska aktiviteterna ger billig och ren energi i form av hett vatten med temperaturer upp till 75 grader Celcius. På många platser kan man studera jordens urkrafter i form av sprutande vatten (geysrar), bubblande gyttjehål eller stinkande svavelkällor. Att bada i varma källor är ett omtyckt fritidsnöje bland islänningar och turister. Vulkaner och vulkankratrar kan studeras på många platser.

Kombinationen av Golfströmmens varma vatten och förhärskande sydväst vindar från Atlanten ger landet västra och sydvästra delar milda vintrar. Blandningen av detta mildare klimat, de kallare polarhaven i norr och de snötäckta bergen skapar ofta molnighet och regn. Reykjavik har i genomsnitt bara 3 soldagar i januari och endast 1 dag i juli! En förändring på grund av jordens klimatförändring kan dock ses. 

I landets norra och östra delar är vädret betydligt torrare och bättre. Akureyri- och Myvatnregionerna tillhör de soligaste. Staden Egilsstadir i nordöst brukar generellt ha landets högsta temperaturer.

För den sol- och värmetörstande turisten är Island absolut inte rätt plats på jorden att söka sig till. Här gäller ofta vindtäta och varma kläder, även på sommaren.

Flora och Fauna

Island saknar nästan helt och hållet större sammanhängande skogar. Man tror att det eventuellt kan ha funnits större skogsområden i de kustnära regionerna som avverkats av de första bosättarna. Ingen vet med säkerhet. Skogsplantering pågår på flera håll och man har lyckats skapa mindre skogsområden som är populära rekreationsmål för islänningarna.

Växter har inte lätt att finna fäste i den tundra- och ökenliknande miljön som skapats av vind- och vattenerosion. De stora lavafälten, som täcker stora delar av landet, erbjuder inte heller de på några gynnsamma växtmiljöer. Även de många betande fåren går hårt åt växtligheten. Trots detta har flera europeiska växter och blommor lyckats etablera sig. Under min resa registrerade jag, bland annat midsommarblomster, smörblomma, olika binkor, fjällsippa, fjällnejlika, styvmorsviol, fjällvallmo och vityxne.

Det enda ursprungliga inhemska däggdjur som finns på Island är polarräven. Andra däggdjur som ren, möss och råttor har förts hit på olika sätt.

De isländska haven är mycket fiskrika och islänningarna har ofta kämpat hårt för sina fiskerättigheter, ibland till och med med väpnade insatser. I haven runt Island lever även 17 olika arter valar och flera arter sälar.

För ornitologer är Island ett riktigt eldorado. Nästan överallt träffar man på ett omfattande fågelliv. Besöken i fågelbergen är fascinerande upplevelser. Många besökare försöker komma till platser där man kan se den vackra och, till utseende lite vemodiga, lunnefågeln. Lunnefågeln är Islands vanligaste fågel. Den är inte alltid lätt att se den på nära håll eftersom den häckar i mer eller mindre svåråtkomliga trakter. Kommer man till en häckningsplats är lunnefågeln ofta orädd och ger därför möjlighet att studera den på nära håll. Att se den komma till boplatsen med näbben full av fisk för att mata ungen är en syn man aldrig glömmer.

Till överst på sidan

Befolkning, språk och sociala förhållanden

Island började befolkas under den så kallade "Landmanstiden", 874 - 930 efter Kristus, av norska nybyggare och vikingar som tidigare bott på de brittiska öarna. Dessutom kom även, i mindre omfattning, andra nordbor. Bland de tidiga invånarna fanns även kelter.

Om man undantar Grönland är Island Europas mest glesbefolkade land med knappt 3 invånare per  kvadratkilometer. Den totala befolkningsmängden uppgår till cirka 279 000 invånare. Mer än hälften av dem lever i Reykjavik-området. Omkring 25 000 islänningar bor på farmer runt om i landet.

Det isländska språket är ett västnordiskt språk som tillhör den germanska språkgruppen och härstammar från vikingatidens fornnorska. Det grundläggande ordförrådet och grammatiken har inte genomgått några större förändringar sedan dess. Uttalet har däremot förändrats en hel del. Efter reformationen på mitten av 1500-talet fick danskan en stark ställning och påverkade isländskan i stor omfattning. För att skydda sitt språk har islänningarna haft en restriktiv inställning till utländska låneord. Nya ord har bildats, så långt det varit möjligt, ur det gamla ordförrådet.

Islands sociallagstiftning och välfärdssystem liknar de övriga nordiska ländernas. Det finns bland annat allmän sjukförsäkring och föräldrapenning. Den allmänna pensionsåldern är 67 år, fiskare och sjömän pensioneras tidigare.

Utbildning

Skolgången för isländska barn mellan 6 år och 16 år är obligatorisk, grundskolan är tioårig. Efter grundskolan finns teoretisk eller yrkesinriktad gymnasieutbildning och olika specialskolor. Omkring 90 procent av eleverna fortsätter att studera efter grundskolan.

Utbildningsnivån bland islänningar är hög. Trots en liten befolkning finns det en rad högskolor; Islands universitet (i Reykjavík), Akureyri universitet, Reykjavík universitet (handelshögskola), lärarhögskola, teknisk högskola, konstakademi, med flera.

Många isländska ungdomar studerar också utomlands, främst i Skandinavien, USA och Storbritannien.

Isländska barn i skolåldern läser två obligatoriska främmande språk; danska och engelska.

Min resa runt Island bjöd på många vackra och intressanta upplevelser bland vulkaner, geysrar, glaciärer, fågelberg och hav. Naturupplevelser utöver det vanliga. Jag vet att jag kommer att återvända till Island för att komplettera mina upplevelser. Då för att vandra i inlandet och rida häst på vidderna. Res till Island om Du har möjlighet. Du kommer inte att bli besviken!

Vikingaskeppet
"Sun Craft". 
Reykjavik

Thingvellir

Vattenfallet
 Gullfoss

Lunnefåglar.
Vik

Den gamla kyrkan.
Nupsstadur

Isberg. 
Jökulsarlon

Kaffepaus.
Hoffelljökullen

Islandshästar.
Höfn

Geothermisk aktivitet.
Kraflaområdet

Lavafält.
Kraflaområdet

Lavafält.
Kraflaområdet

Kokande gyttja.
Kraflaområdet

Lavapelare. 
Sjön Myvatn

Vattenfallet
Dettifoss

Lunnefågel. 
Husavik

Glaumbaer

Glaumbaer

Nya kyrkan.
Stykkisholmur

"Sockertoppen".
Grundarfjördur

Fyren och Snaefjellsjökullen.
Öndverdanes