Färöarna

Färöarna - "Nordatlantiska Pärlor" 

Färöarna utgörs av en grupp av 18 mindre öar som ligger i Norra Atlanten, ungefär halvvägs mellan Norge och Island sjövägen. Här råder tystnaden, om man undantar skriket eller sången från alla de fåglar som lever på öarna. Här finns underbart vacker och dramatisk natur som skänker avkoppling och harmoni åt den stressade människan.

På dessa små öar lever inte fullt 50 000 människor, cirka 80 000 får och ungefär 3,5 miljoner fåglar. Huvudstaden Torshavn med sina nästan 18 000 invånare är en av världens minsta huvudstäder. 

En gammal färöiska legend säger att öarna tillkom under skapelseprocessen när en av de arbetande förmännen rensade naglarna och slängde iväg skräpet.

Färöarnas historia i korthet

Man tror att öarna upptäcktes av irländska munkar redan på 500-talet efter Kristus när de under sju års seglatser i okända vatten seglade förbi dessa i sitt sökande efter hedningar att kristna. Under sina seglatser nådde de två öar som de kallade "Fåröarna" och "Fågelparadiset". Färöarna, som på färöiska uttalas "FER-ya", stammar från ordet "faar oy" vilket betyder "Fåröarna". "Fågelparadiset" kan mycket väl ha varit ön Mykines, den västligaste av Färöarna, som är en ö med mycket rikt fågelliv.

De första bosättarna

Öarnas första bosättare var utan tvekan irländska munkar. Det var förmodligen de som lade grunden till den stam av får som strövade på öarna när de de första norska nybyggarna kom hit i början på 800-talet. De fårflockar som fanns vid denna tidpunkt liknar dem som idag finns på en liten skotsk ö. De ursprungliga fårstammarna har nu ersatts av andra.

De första norrmännen som bosatte sig på öarna kom från södra Norge som de lämnade i sitt sökande efter land där de kunde få leva ett fridfullt liv. Hemma i Norge var det krig och politisk oro. De första bosättarna var inte vikingar, som senare skulle erövra stora delar av världen, utan enkla jordbrukare. Dessa första bosättare tecknade inte ned sin historia varför lite är känt om deras liv. Först på 1200-talet skrevs "Färingasagan" av en islänning som beskriver färingarnas liv och leverne. "Färingasagan" berättar om starka motsättningar mellan dem som bekände sig till Asatron och de kristna på 1 000-talet.

Enligt sagan anslöt sig färingarna till Norges dåvarande kung 1035 och blev därmed en konstitutionell del av det norska riket. 

"Alltinget"

Redan tidigt bildades en regering på Färöarna grundad på folkets vilja. På halvön Tinganes i Torshavn bildades det första "Alltinget" 1035, som hade oinskränkt makt fram till 1380.

Danskt styre

Vid Kalmarunionen tilldelades Norge Danmark och därmed kom Färöarna under danskt styre. Därefter infördes danska lagar och "Alltinget" ombildades till ett "Lögting".

Religiöst centra

Öarnas religiösa centra låg vid Kirkjuböur på Streymoys sydvästra spets. Här byggdes den första kyrkan på 1100-talet, Magnus katedralen. Idag återstår endast ruinerna. Fram till Reformationen 1535, som blev en omvälvande tidsperiod för färingarna, fanns här 33 biskopar.

Medeltiden, 1700-talet

Under medeltiden påverkades Färöarna i stor omfattning av de nordiska sjöfararnationerna, speciellt av de hanseatiska köpmännen i Bergen. Efter Reformationen ökade den danske kungens sitt inflytande över örikets handel och införde ett handelsmonopol. Endast utvalda köpmän och företag fick tillstånd till handel med Färöarna. 

Reformationen varade i fem år och resulterade i att kyrklig egendom övertogs av staten och att latin ersattes av danska vid gudstjänster.

År 1709 övertogs handeln helt och hållet av det danska kungahuset och öarna styrdes nu direkt från Köpenhamn.

Till överst på sidan

1800-talet

Den 1 januari, 1856 upphörde det danska handelsmonopolet och genast etablerades nya handelskanaler med andra länder. 1872 inköpte färingarna ett engelskt fartyg . Med hjälp av detta började man nu att djuphavsfiska långt bort från Färöarna. Detta fartyg blev grunden till landets fiskerinäring som växte i omfång och blev senare landets huvudnäring. Ryktet om de färöiska sjömännens skicklighet spred sig snabbt över världen.

1900-talet

Under tidigt 1900-tal förespråkade vissa färingar full förening med Danmark. Andra slogs för full självständighet. Fiskerinäringen utvecklades ytterligare och blev den viktigaste inkomstkällan som ökade befolkningens välstånd avsevärt.

Under Andra Världskriget ockuperade britterna Färöarna för att säkra de viktiga Nord Atlantiska fartygslederna och för att förhindra att landet invaderades, precis som tyskarna gjort i Danmark. Denna politiska separation från Danmark ökade Lögtingets, Färöarnas parlament, betydelse. Efter Andra Världskrigets slut ändrades Färöarnas officiella status, från att ha varit en helt integrerad del av Danmark till att bli en självstyrande del av Danmark. 

När danskarna anslöt sig till den Europeiska Unionen vägrade Färöarna anslutning. Färingarna hävdade sin 200-mils sjögräns för att värna sina fiskerättigheter. De skapade en egen flagga och ger numera även ut egna frimärken och sedlar. Det färöiska språket har erkänts som officiellt språk, men barnen lär sig fortfarande danska i skolan. 

I slutet av 1980-talet ansågs färingarna ha världens högsta levnadsstandard beroende på låga skatter och höga sociala omkostnader. I början på 1990-talet sjönk inkomsterna från fisket på grund av överfiske som ledde till starkt minskade fångster. Den befarade ekonomiska katastrofen blev ett faktum. Banker gick i konkurs och den danska staten krävde en sanering av den färöiska ekonomin. Fiskeflottan skulle halveras och 16 av landets 22 fiskefabriker skulle stängas. Arbetslösheten ökade snabbt till mer än 20 %. Den ekonomiska saneringen lyckades och idag är Färöarna fortfarande en stor fiskenation och färingar lever under höga levnadsförhållanden. De oljefyndigheter som gjorts utanför Färöarna skapar förhoppningar om en ännu bättre ekonomisk framtid och mindre beroende av inkomsterna från fiskenäringen.

Inför valet till lagtinget våren 1998 hade önskan om ökat självstyre tilltagit, främst på grund av en konflikt med Danmark om hanteringen av en ekonomisk och finansiell kris på Färöarna. I sitt program förklarade regeringen att dess huvudmål var att inom fyra år ge Färöarna status som självständig stat. Förhandlingar med Danmark inleddes i maj 2000 men körde fast under hösten. Efter maktskiftet i Köpenhamn hösten 2001 förbättrades förhandlingsklimatet. I februari 2002 kom Köpenhamn och Torshavn överens om att Färöarna skulle ta över ansvaret för invandrar- och flyktingfrågor samt polisväsendet.
Lagtingsvalet våren 2002 slutade i dödläge mellan blocken och den sittande koalitionen blev beroende av Centerpartiets enda mandat för att kunna regera vidare. Anfinn Kallsberg satt kvar som lagman och förhandlade fram ett politiskt program där kraven på självständighet tonades ner. År 2003 avtalades med Danmark att Färöarna själva bestämmer när man vill ta över ansvaret för och finansieringen av de samhällsområden som fortfarande sköts av Köpenhamn. Färöarna var också på väg att få ta över sådana utrikesfrågor som endast rör ögruppen. Inför valet i januari 2008 var frågan om självständighet mycket lite debatterad.
.

Till överst på sidan

Befolkning och Språk

Det bor inte fullt 50 000 människor på Färöarna. Nästan 18 000 av dem bor i huvudstaden Torshavn. I den näst största staden Klaksvik bor inte fullt 5 000 människor. Resten av befolkningen är utspridd på övriga orter och öar. Många färingar har emigrerat till Danmark. Majoriteten av landets befolkning är ättlingar till de nybyggare som lämnade det oroliga Norge under vikingaperioden.

Det färöiska språket tillhör den germanska språkgruppen och stammar från den norska som talades under vikingaperioden, men har även påverkats av det gäliska språket. Det är besläktat med isländskan och vissa norska dialekter. Inte förrän på 1890-talet blev färöiskan även ett skrivet språk. 1948 fick det officiell status och blev jämbördigt med danskan. 

Geografi, Geologi

De 18 öar som utgör Färöarna har en yta motsvarande 1 399 kvadratkilometer. Färöarna ligger cirka 600 kilometer väster om Norge, cirka 280 kilometer nordöst om Skottland och cirka 400 kilometer sydöst om Island. Längsta avståndet på öarna från öst till väst är cirka 80 kilometer och cirka 115 kilometer från norr till söder. Öarna kan indelas i fyra geografiska områden. 

I mitten av landet ligger öarna Streymoy och Eysturoy, de mest bebodda öarna. Huvudstaden Torshavn, med sina knappt 18 000 invånare är världens minsta huvudstad och ligger på Streymoys sydspets. Runt Streymoys sydspets ligger öarna Koltur, Hestur och Nolsoy. 

Väster om Streymoy ligger öarna Vagar, här finns landets enda internationella flygplats och Mykines, den västligaste av alla öar. Mykines är mest känt för sitt rika fågelliv. Nordöst om Eysturoy ligger öarna Kalsoy, Kunoy, Bordoy, Vidoy, Svinoy och Fugloy.

Den sydligaste ögruppen utgörs av öarna Suduroy, Sandoy, Skuvoy, Stora Dimun och Littla Dimun. 

Geologiskt är Färöarna eroderade lämningar efter den så kallade Thuleplatån, en Atlantisk kontinent som sedan länge försvunnit. Öarna är mycket bergiga och stenlagren bildades av vulkaniska aktiviteter. Under den senaste istiden var Färöarna täckt av ett tjockt islager. När detta smälte formades öarna till sitt nuvarande utseende med vackra dalgångar, sund och fjordar.

Klimat och Miljö

Färöarnas klimat liknar Islands. Det är dock något varmare och stormigare. Nederbörd i olika former kommer i genomsnitt under 280 dagar per år. Golfströmmens varma vatten gör att temperaturen i havsvattnet runt öarna håller sig runt plus 10 grader Celcius hela året.

Den marina miljön runt Färöarna anses vara en av de renaste i Nord Atlanten. Även luft- och övrig miljöförstöring är minimal, vilket man lägger märke till och som känns vid ett besök på öarna. Trots det stora antal får som finns på öarna verkar även sötvattenmiljön vara relativt lite påverkad. 

Flora och Fauna

På Färöarna finns det praktiskt taget inga träd, hela skogar finns inte. Trädväxten hämmas av hög salthalt i jorden närmast havet, hårda vindar och betande får. Trots detta har man hittat cirka 1 600 olika växtarter på öarna. Huvudsakligen olika arter gräs, mossor och lavar. Fågellivet är oerhört rikt på öarna och populationerna hör till världens tätast. Färöarna är ett eldorado för fågelskådare. Nästan 50 olika fågelarter häckar regelbundet på öarna. Ytterligare ett trettiotal gör det mera oregelbundet. Bästa tiden för fågelskådare att besöka öarna är mellan april och augusti.

Vattnen runt Färöarna är mycket fiskrika och i dem simmar även flockar av olika valar och delfiner.

Dagarna på Färöarna lämnade minnen efter många starka naturupplevelser. Bland de främsta var turen med skepparen Palli Lamhauge till Vestmannas fågelklippor. Besök Färöarna om du vill uppleva någonting speciellt!

Uvdal. 
Numedalen.
 Norge

Hardangervidda.
Norge

Hus på Tinganes.
Torshavn

Lögtinget. 
Torshavn

Unga kvinnor.
Torshavn

Stadsvy.
Torshavn

Vy över ön 
Koltur

Fågelklipporna.
Vestmanna

Muli.
Bordoy

Gammalt stenhus.
Muli

Färöisk man.
Gjögv

Strandskata.
 Nationalfågeln

Färöiska får.
Klaksvik

Vy från köksfönstret.
Vidareidi

Färöarnas äldsta träkyrka.
Hvalvik

Elduvik

Kvivik

Saksun

Roykstovan.
Kirkjuböur