Etiopien – ”Mänsklighetens vagga?”
I Etiopien har några av de äldsta
spåren av mänskliga varelser hittats. Upp till fyra miljoner år gamla
fynd av förmänniskor, hominider, har gjorts på flera håll. Det mest
kända är skelettet av ”Lucy” som påträffades 1974 i Awashdalen, som
ligger i den nordöstra regionen Afar.
Etiopien, Afrikas till ytan tionde största land, var det åttonde
afrikanska landet jag besökte. Landet är ett av världens fattigaste med
en befolkning på drygt 70 miljoner invånare.
Att besöka så kallade utvecklingsländer är oftast förenat med
omskakande möten med fattigdom och den bistra verklighet en stor del av
jordens befolkning lever i, Etiopien är inget undantag. Upplevelser som
dessa ger många tankeställare.
Det som gjorde denna resa intressant och fascinerande var, bland annat, det intensiva
folklivet, vistelsen i den lilla bergsbyn Bora, höghöjdsvandringen i de
vackra Simien-bergen (med på UNESCO:s lista över världsnaturarv) där jag
fick se den oerhört sällsynta etiopiska vargen, geladababianen och walia ibex (stenbock),
alla tre arterna är endemiska. Vandringens högsta punkt blev
berget Bwahit 4 430 meter över havet. Intressanta var också besöken
vid de kungliga slotten i staden Gondar, de märkliga klippkyrkorna i
den heliga staden Lalibela, möten med zebror, Thomson gaseller,
bushbock, klippspringare, flodhästar och gigantiska krokodiler i
Nechisar National Park och Lake Chamo.
Mindre trevliga inslag under resan var de mycket kalla nätterna under
vandringen, transporterna på de dåliga vägarna, att ett par hotell var
riktiga "råttebon", de
många
loppbetten och magproblemen jag drabbades av.
Läs mera om min resa under länken Resfakta
Etiopiens historia i korthet
I Etiopien har man funnit några av de
äldsta spåren efter mänskliga varelser. På flera platser har upp till
fyra miljoner år gamla fynd av förmänniskor, hominider, gjorts. Det mest
kända är skelettet av ”Lucy” som påträffades 1974 i Awashdalen i den
nordöstra regionen Afar. Kanske är Etiopien mänsklighetens vagga?
Några viktiga årtal i Etiopiens historia
|
Före Kristus |
Händelse |
| 7
000-talet |
Människor bedrev
en primitiv form av jordbruk |
|
1000-talet |
Semitisktalande
grupper invandrade från Sydarabien. Mindre statsbildningar
uppstod. Handel bedrevs med greker, romare och araber.
Ett av rikena var Aksum med centra i Eritrea och Tigray |
|
800-talet |
Uppstod en
högkultur i norra delen av landet som ägnade sig åt
boskapsskötsel, spannmålsodling och keramiktillverkning |
| |
|
|
Efter Kristus |
|
| 300 -
600 |
Aksum nådde sin
storhetstid och behärskade under denna period stora delar av det
nuvarande norra Etiopien, Eritrea och Yemen
Under kung Ezanas regeringsperiod, cirka 325 - 350, utvidgades
riket till Nilen |
|
330-talet |
Kung Ezana
kristnas och gör kristendomen till landets officiella religion |
|
600-700-talen |
Under islams
expansion blev Aksum isolerat, speciellt ur religiöst
perspektiv. De enda kristna kontakterna är med den koptiska
kyrkan i Egypten. Lalibela blir huvudstad |
|
1100-talet |
Uppfördes de
märkliga klippkyrkorna i Lalibela |
| 1270 |
En ny kejsare,
negusa nagast (konungarnas konung) tar över makten. Han hävdar
att han härstammar från den judiske kung Salomo och drottningen
av Saba. Makten centraliseras och ett feodalt samhällsskick
utvecklads |
| 1468 |
Folkgrupperna
amharer och tigreaner utgjorde landets etniska kärna. Etiopien
når sin största täckning någonsin efter hårda strider |
|
1528-60 |
Muslimerna enas i
ett heligt krig mot de kristna etiopierna. Ledare för muslimerna
är Ahmed Gragn |
| 1540 |
Avlider kejsaren
Lebna Dengal efter att jagats runt i riket av muslimerna
|
| 1543 |
De kristna
etiopierna besegrar muslimerna med hjälp portugisisk hjälp.
Portugisiska missionärer anländer. De försöker få etiopierna att
acceptera Roms överhöghet. Efter segern kämpar pro- och
antikatolska grupper om makten. Stridigheterna resulterar i en
fientlig inställning mot kristna utlänningar |
| 1559 |
Mördas kejsaren
Galawdewo |
| 1622 |
Konverterar
kejsaren Susneyos till katolicism |
| 1632 |
Kejsaren Fasil
blir regent och återinför den ortodoxa religionen. Utlänningar
utvisas |
| 1636 |
Gonder blir
landets huvudstad |
| 1730 -
55 |
Regerar kejsaren
Iyasu II |
| 1755 -
69 |
Regerar kung Ioas |
| 1779 -
84 |
Regerar kung
Takla Giyorgis |
| 1784 -
1855 |
Regerar ett antal
prinsar som får liten påverkan på den etiopiska historien. De
kallas för "skuggregenterna" |
| 1855 -
69 |
Regerar kejsaren
Tewodros II |
| 1889 -
1913 |
Regerar kejsaren
Menelik II. Han enar landet och Etiopien får i stort sett de
gränser landet nu har |
| 1896 |
Melenik II
besegrar en italiensk styrka i slaget vid Adwa och därmed
stoppades italienarnas fortsatta expansion in i landet.
Melenik erövrade även landområden i söder som beboddes av
oromoer, somalier och andra folkgrupper. Etiopien blev därmed
ett mångkulturellt land |
| 1930 |
Utropades Ras
Tafari Makonnen till kejsare. Han antog namnet Haile Selassie I
|
| 1935 |
Italien anfaller
Etiopien |
| 1936 |
Addis Abeba,
huvudstaden, intas utan strid av italienarna. Eritrea och
Italienska Somaliland slogs samman med Etiopien till Italienska
Östafrika |
| 1940 |
Brittiska trupper
befriar Etiopien. Haile Selassie återvänder till Etiopien efter
sin landsflykt. Britterna återupprättar de gränser Etiopien hade
före 1935. Etiopierna krävde att få behålla Eritrea |
| 1950 |
Tas beslut i FN
att skall vara en autonom enhet i federation med Etiopien |
| 1962 |
Etiopien
annekterar Eritrea, vilket blir startpunkten för det eritreanska
frihetskriget som kom att pågå ända fram till 1991 |
| 1972 - 74 |
Svältperiod i Etiopien, cirka 200 000 människor
dog |
| 1974 |
Demonstrationer, strejker, bondeuppror och
myteri inom krigsmakten skapar instabilitet i landet. I
september fängslas kejsare Haile Selassie. Militärrådet som
övertar styret utropar en socialistisk stat |
| 1975 |
Kejsar Haile Selassie avlider i fångenskap
Industrier och jordbruksmark
förstatligas. Studenter sändes ut på landsbygden för att lära
människor läsa och skriva. Bönderna organiserades i
bondeföreningar och i städerna skapades stadsdelsföreningar, så
kallade kebele. |
| 1977 |
Efter långa maktkamper inom militärrådet tar
Mengistu Haile Mariam makten. Han inledde en kampanj kallad "Röd
terror" som skall krossa det politiska motståndet mot
revolutionen. Tiotusentals dödas och torterades och flera hundra tusen
etiopier flydde ut ur landet |
| 1984 - 85 |
Ineffektiviteten i de statliga jordbruken
skapade stor hungersnöd och många dog av svält |
| 1989 |
Tigreanska Befrielsefronten (TLF) och andra
regimmotståndare bildar Etiopiska folkets revolutionära
demokratiska front (EPRDF)
Ett misslyckat kuppförsök inom militären försvagade
militärmalten. Kriget och ny svår torka skapade ny svält
Etiopien miste stödet från Sovjetunionen när kommunistregimen
föll |
| 1990 |
Mengistu erkänner att planekonomin misslyckats |
| 1991 |
Mengistu flydde till Zimbabwe
i maj. EPRDF:s trupper
tog makten med stöd från USA. Meles Zenawi, EPRDF:s ordförande,
blev statschef
Eritreanska folkets befrielsefront (EPLF) intar Asmara, Eritreas
huvudstad och konflikten med Etiopien är över |
| 1993 |
Eritrea utropar sin självständighet |
| 1995 |
Parlamentsvalen bojkottas av oppositionen och
EPRDF vinner en överväldigande seger. Meles Zenawi blir
premiärminister I
enlighet med den nya författningen som trädde i kraft under året
förvandlades Etiopien till en federation med regioner
(medlemsstater) indelade utifrån etniska principer
Parlamentsvalet bojkottades av
oppositionspartierna och EPRDF vann en med stor majoritet. Meles
Zenawi blev premiärminister |
| 1998 |
Eritrea erövrar den lilla staden Badme.
Etiopien förklarar Eritrea krig |
| 1999 |
FN inleder
fredsförhandlingar för att få stopp på kriget mellan Etiopien
och Eritrea |
| 2000 |
I maj återtog
Etiopien alla landområden som Eritrea erövrat. I juni slöts
vapenvila och då hade mer än 100 000 människor dödats i kriget.
I december slöt de båda länderna ett fredsavtal |
| 2002 -
2003 |
Etiopien, främst
de östra delarna, drabbas på nytt av svår torka och miljoner
människor blir beroende av bistånd från utlandet för att
överleva |
| 2003 |
Internationella
domstolen i Haag beslutade att staden Badme, där striderna
började 1998, skulle tillfalla Eritrea vilket Etiopien inte
accepterade |
|
2005 |
I parlamentsvalet 2005 ställde ett trettiotal
partier upp. Regeringspartiet EPRDF vann 327 av 545 mandat.
Oppositionen hade
protesterat redan när det preliminära valresultat presenterades
och anklagade regeringen för valfusk när det slutgiltiga
offentliggjordes. Utländska valobservatörer bekräftade att
oegentligheter hade förekommit
När parlamentet samlades i oktober
bojkottade över hundra ledamöter från CUD mötet. Några dagar
senare hävdes deras åtalsimmunitet och i november greps hela
partiets ledning.
I december åtalades över 100
oppositionsledare, journalister, akademiker och
människorättsaktivister för bland annat högförräderi och för att
ha planerat folkmord |
|
2007 |
Den 16 juli föll
domarna mot 38 oppositionspolitiker från CUD, varav flera
parlamentsledamöter, som åtalats efter valet 2005. Samtliga
dömdes till fängelse, varav ett trettiotal på livstid, men
benådades efter en tid. Åklagaren hade krävt att alla skulle
dömas till döden |
|
2008 |
I april genomfördes lokalval i hela Etiopien och
fyllnadsval till parlamentet, de första valen på tre år
I december
greps den tidigare benådade oppositionspolitikern Birtukan
Medeksa. Hon skulle nu avtjäna det livstidsstraff hon dömts till
efter valet 2005 |
|
2009 |
I januari antog det regeringsparti dominerade
parlamentet en lag som syftade till sträng statlig kontroll över
ideella organisationer, NGO, trots oppositionens protester,
bland annat förbjöds hjälporganisationer som får mer än en
tiondel av sina pengar från utlandet att arbeta för mänskliga
rättigheter, konfliktlösning eller barns rättigheter
I april greps
ett trettiotal personer som påstods ha planerat att störta
regeringen. I juni åtalades 32 av de gripna, bland annat för att
ha planerat att mörda myndighetspersoner. Efter en hårt
kritiserad rättegång förklarades 26 skyldiga i november, fem
frigavs |
|
2010 |
Den USA-baserade människorättsorganisationen
Human Rights Watch publicerade i mars en kritisk rapport om ökat
förtryck av oppositionella sedan valet 2005 |
Till överst på sidan
Geografi
Etiopien, Somalia, Djibouti och Eritrea
bildar tillsammans det som i dagligt tal brukar kallas för Afrikas horn,
det vill säga den utskjutande delen av nordöstra Afrika. Ytmässigt är
Etiopien ungefär två och en halv gånger så stort som Sverige. Efter
Eritreas självständighet 1993 förlorade Etiopien sitt kustområde mot
Röda Havet.
Den etiopiska, eller abessinska högplatån,
Afrikas högsta sammanhängande bergsområde, dominerar landets geografi.
På den finns högslätter och dalsänkor, omgivna av bergstoppar som når
högre än 4 000 meter över havet.
Tanasjön, landets största sjö, ligger på
höglandet i Etiopiens norra del. Sjön utgör ett av Nilens två
källflöden, Blå Nilen eller som den heter lokalt Abbai. Rift Valley,
Afrikas stora förkastningsspricka löper från sydväst till nordöst genom
höglandet. Den är mellan fyrtio och sextio kilometer bred. Här bildas
det stora Awashbäckenet med floden Awash som mynnar i den salta Abbesjön
vid gränsen till Djibouti.
Kobarsänkan i Danakilöknen, är landets
lägsta punkt, drygt 100 meter under havsytan, som ligger på gränsen mot
Eritrea i nordöst. Den kallas även för Afarsänkan.
Förr var högplatån klädd med barrskog, tyvärr har den genom åren
skövlats i jakten på ved. Numera finns barrskog kvar bara i
svårtillgängliga områden. I lågländerna i sydväst växer regnskog. Här
växer bland annat den etiopiska vilda kaffebusken. I söder och sydöst
finns stäpp och torrsavann.
Etiopiens huvudstad Addis Abeba, med
nästan tre miljoner invånare, ligger på 2 400 metrs höjd och är därmed
världens tredje högst belägna huvudstad. Andra större städer är Dire
Dawa, Nazret, Gondar och Dessie.
Klimat
Etiopien ligger i den tropiska zonen, men
landets klimat varierar med höjden över havet och brukar delas in i tre
zoner.
På höjder överstigande 2 400 meter är det
svalt och ofta kan temperaturen falla till under 0. På nivåer mellan 1
500 och 2 400 meter över havet, där merparten av invånarna bor, ligger
temperaturen mellan 16 och 30 grader. På låglandet varierar
dagstemperaturerna från cirka 27 grader och uppåt. I Danakilöknen har
några av jordens högsta temperaturer, 68 grader Celcius, uppmätts.
Även nederbörden varierar kraftigt mellan de olika områdena. Största
nederbördsmängden faller från mitten av juni till september i största
delen av landet. Hela högplatån, i stort sett, får minst 1000 millimeter
regn om året, i västra delen faller dubbla mängden. Betydligt torrare är
det på höglandet i norr och i de flesta låglandsområden.
Regnmängderna kan även variera kraftigt från år till år, och de varma,
låglänta delarna av östra Etiopien är ofta utsatta för torka.
Återkommande långa torrperioder i landet är kända sedan tiden före
Kristi födelse. Svår torka i kombination med utbredd jordförstörelse har
vid flera tillfällen lett till svältkatastrofer, bland annat i början av
1970-talet, i mitten av 1980-talet och i slutet av 1990-talet.
Genomsnittstemperaturen och den genomsnittliga nederbördsmängden i
december är i Addis Abeba +15 grader / 15 mm och i Gonder +18 / 15 mm. Till överst på sidan
Flora och Fauna
Etiopiens natur och varierande
klimatförhållanden, som omfattar Afrikas lägsta punkt till kontinentens
fjärde högsta berg, har skapat förutsättningar för ett rikt djur- och
växtliv. Tyvärr har många djur decimerats hårt genom omfattande jakt och
av att människor bosatt sig i områden där vilt tidigare förekom i stora
antal. Medvetenheten har ökat om värdet av att skydda djur och växter,
som genererar turistinkomster, men än är det långt kvar tills man kan
erbjuda lika intressanta möten med djur som i andra Afrikanska länder.
Det finns dock flera endemiska djur- och
fågelarter i Etiopien som gör besök i nationalparkerna intressanta, till
exempel den etiopiska vargen, geladababianen, bergsnyala, walia ibex och
den somaliska vildåsnan.
Andra djurarter man kan träffa på i
landets nationalparker är, bland annat, hyena, leopard, gepard, jakal,
bushbock, kudu- och elandantiloper, Thomson gasell, gnu, dik-dik,
klippspringare, elefant, giraff, afrikansk buffel, svart noshörning,
flodhäst, nilkrokodil, vårtsvin etc.
För fågelskådare är Etiopien med sina 850
registrerade arter, 16 av dem är endemiska, ett intressant land att
besöka.
Det finns även ett flertal olika ormarter,
varav den största klippytonormen kan bli över fem meter lång. Den
giftigaste av ormarna är den afrikanska huggormen (puff adder).
I de södra och västra delarna finns delar
av den ursprungliga regnskogen kvar. I slutet av regnperioden, i
september/början av oktober, är blomningen omfattande i bergsområdena.
Befolkning, språk och socialt
Näst efter Nigeria är Etiopien Afrikas
folkrikaste land och har en hög befolkningstillväxt.
Majoriteten av landets befolkning bor på
landsbygden, framför allt på höglandet där jorden är bördig, nederbörden
god och klimatet behagligt. Huvudstaden Addis Abeba är den enda riktigt
stora staden i landet.
Antalet folkgrupper och språk som finns i
landet är oklart. Officiellt erkänns 64 etniska grupper och sedan 1995
har landet nio etniskt definierade delstater med långtgående autonomi.
Några delstater domineras tydligt av en folkgrupp, medan ”Södra
nationers, nationaliteters och folks region” officiellt har 45 etniska
grupper. Nära två tredjedelar av etiopierna tillhör någon av de största
folkgrupperna oromo och amhara.
Historiskt har Amharerna, och de
närbesläktade Tigreanerna varit statsbärande folk i Etiopien. Amharerna
bor främst i de centrala högländerna, men är spridda över hela Etiopien.
Tigreanerna bor främst i Tigray i norr och i det angränsande Eritrea.
Både amhariska (amharinja) och tigrinska är nära släkt med det gamla
semitiska språket ge'ez, som talades i det forna kungariket Aksum. Ge'ez
används fortfarande som liturgiskt språk i den etiopisk-ortodoxa kyrkan.
Oromo är förmodligen Etiopiens största
folkgrupp. Den är dock splittrade i undergrupper. Tidigare var
Oromofolket koncentrerat till södra höglandet men återfinns nu i flera
skilda regioner. Oromo talar ett kushitiskt språk vilket också Etiopiens
somalier, som bor i Ogaden i sydöst, och afarerna (tidigare danakil) som
bor vid gränsen till Djibouti i nordöst gör.
Språkvetenskapligt är semitiska och
kushitiska språk två grenar av den stora afro-asiatiska språkfamiljen.
En del mindre språk som talas främst i västra Etiopien tillhör en annan
språkfamilj, den nilo-sahariska. Amhariska och tigrinska skrivs med ett
eget alfabet, medan till exempel oromo huvudsakligen använder latinska
bokstäver.
Amhariska är tillsammans med engelska den
federala administrationens ämbetsspråk. Förr dominerade amhariska all
förvaltning. Numera har delstaterna rätt att själva välja språk.
Under 1970- och 1980-talen skapade interna
konflikter, tvångsförflyttningar och torka stora folkomflyttningar i
landet och många, cirka 2.5 miljoner etiopier, flydde till
grannländerna. De flesta av dem har nu återvänt. Många av de
högutbildade som flydde till USA och Europa har dock stannat kvar där.
Samtidigt kom flyktingar till Etiopien från främst Somalia och Sudan.
Kriget mot Eritrea 1998-2000 skapade också nya flyktingströmmar.
Majoriteten av Etiopiens befolkning lever
på landsbygden där deras liv präglas av kampen för överlevnad.
Regeringens begränsade satsningar på
sociala förbättringar sedan 1990-talet har resulterat i en ökad
medellivslängd och en sänkning av den stora barnadödligheten, men
satsningarna utsätts för stora påfrestningar av den snabba
befolkningsökningen. Trots dessa förbättringar låg Etiopien på 170:e
plats av 177 i FNs index över mänsklig utveckling 2006.
Särskilt utsatta är kvinnorna på
landsbygden som ofta har den största arbetsbördan och de tvingas ofta gå
flera timmar om dagen för att hämta vatten. Mödradödligheten är bland de
högsta i världen. På grund av könsstympning, trots att den numera är i
lag förbjuden, drabbas många kvinnor av komplikationer. Cirka tre av
fyra kvinnor i Etiopien beräknas ha utsatts för könsstympning.
Bara hälften av landets befolkning har
tillgång till en vårdcentral 2005. Regeringen planerar dock för en snabb
utbyggnad som inom några år skulle nå alla invånare.
Vattenburna parasitsjukdomar med diarré
och uttorkning som följd är en vanlig dödsorsak. Bara drygt var fjärde
person har tillgång till rent vatten, ännu färre har fungerande
avloppssystem.
FN uppskattar att upp till en femtedel av
alla barn under fem år dog i malaria under 2007. Under sommaren 2007
påbörjade Etiopien, i samarbete med FN:s barnfond UNICEF, en kampanj för
att dela ut 30 till 40 miljoner moskitnät till hushåll i malariadrabbade
områden.
Aidsepidemin har inte lika stor spridning
i Etiopien som i en del andra länder i Afrika, men den är ändå ett stort
samhällsproblem. 2005 beräknades omkring 1,4 procent av befolkningen i
åldrarna 15-49 år vara smittade av hiv eller sjuka i aids. Kvinnor är
drabbade i betydligt högre grad än män, och stadsbor mer än
landsbygdsbor. Satsningar görs nu på informationskampanjer för att
minska hiv spridningen och på ökad utdelning av bromsmediciner.
Generellt sett är livet något lättare i
städerna. Där finns till exempel skolor och vårdcentraler. Men
bostadsbrist råder och slumområdena växer. De få människor som har ett
formellt arbete har rätt till pension och vissa sociala förmåner, men
majoriteten står utanför det svaga socialförsäkringssystemet. Till överst på sidan
Religion
När syriska missionärer förde med sig den
kristna tron till Etiopien på 300-talet gjorde kungen av Aksum
kristendomen till officiell religion. Detta gör Etiopien till ett av
världens äldsta kristna länder och det enda söder om Sahara där
kristendomen inte är ett kolonialt arv.
Under 600-talet blev den etiopiska kyrkan
underställd den koptiska kyrkan i Egypten och inte förrän 1948 beslutade
de kristna i Etiopien att välja sin patriark bland de egna biskoparna.
Den etiopisk-ortodoxa kyrkan lägger stor vikt vid Gamla testamentet och
vid seder som förknippas med judendomen. 1974 förlorade den sin
ställning som statskyrka och jämställdes med andra samfund. Den ortodoxa
krykan har fungerat som en sammanhållande kraft för folkgrupperna
amharer och tigreaner. Bland de kristna ökar andelen protestanter. Den
lutherska Mekane Yesus-kyrkan grundades på 1950-talet efter mission från
bland annat Sverige.
Mellan en tredjedel och hälften av befolkningen muslimer. I östra
Etiopien, inte minst bland somalier och afarer, dominerar islam. De
flesta är sunnimuslimer.
Vissa folkgrupper utövar fortfarande traditionella inhemska religioner,
ofta med inslag av andetro och förfädersdyrkan.
Utbildning
För att råda bot mot den, sedan länge,
låga utbildningsnivån hos befolkningen har den etiopiska regeringen nu
börjat med aktiva insatser för att komma till rätta med rådande
situation. Under fyra år i början av 2 000-talet fördubblades
statsanslagen till utbildning. Före millennieskiftet gick bara ungefär
vart tredje barn i grundskolan, år 2005 var andelen drygt sex av tio.
Majoriteten av skolans elever är pojkar, men andelen flickor som kommer
till skolan ökar. Regionala skillnader förekommer dock. I vissa
landsbygdsregioner, där fattigdomen är stor, går få barn i skolan
eftersom föräldrarna anser att de behöver hjälpa till med familjens
försörjning istället för att delta i någon form av undervisning.
Vanligast är att barnen börjar skolan vid sju års ålder och de har sex
års skolplikt. Grundskolan är avgiftsfri och varar i åtta år. Därefter
följer ytterligare fyra års skolgång som är indelad i två stadier, varav
det sista är studieförberedande.
Andelen barn som fortsätter sin utbildning efter grundskolan har ökat
under 2000-talet, år 2005 var det nästan 30 % av barnen som fortsatte.
Skillnaden mellan könen som läser vidare ökar vid högre studier.
Det stigande antalet barn som deltar i skolundervisningen har skapat
lärarbrist.
Traditionellt har barnen undervisats på amhariska men numera kan
regionerna välja lokala språk i skolorna. Möjligheterna begränsas dock
av materialbrist och avsaknaden av utbildade lärare. Engelska är
undervisningsspråk i de högre klasserna, på universitet och högskolor.
Landets största universitet ligger i Addis Abeba. Det finns ytterligare
sju universitet i Etiopien och ett stort antal andra institutioner för
högre utbildning..
För mer information klicka på länken
Landsfakta
Få turister kommer till Etiopien varför
det gör landet extra intressant att besöka eftersom mycket av landets
genuina egenskaper finns kvar. Det som fascinerade mig mest under resan
var det intensiva folklivet, den vackra naturen och djuren jag fick se i
Simienbergen, eller de olika nationalparkerna.
Fattigdomen i Etiopien är oerhört stor
och tiggeri förekommer ofta, vilket kan göra resan själsligt
påfrestande. Upplevelser som ofta ger tankeställare! |

Stadshuset.
Addis Abeba |

Liten boskapsherde.
Lake Langan |