Etiopien

Etiopien – ”Mänsklighetens vagga?”

I Etiopien har några av de äldsta spåren av mänskliga varelser hittats. Upp till fyra miljoner år gamla fynd av förmänniskor, hominider, har gjorts på flera håll. Det mest kända är skelettet av ”Lucy” som påträffades 1974 i Awashdalen, som ligger i den nordöstra regionen Afar.

Etiopien, Afrikas till ytan tionde största land, var det åttonde afrikanska landet jag besökte. Landet är ett av världens fattigaste med en befolkning på drygt 70 miljoner invånare.

Att besöka så kallade utvecklingsländer är oftast förenat med omskakande möten med fattigdom och den bistra verklighet en stor del av jordens befolkning lever i, Etiopien är inget undantag. Upplevelser som dessa ger många tankeställare.

Det som gjorde denna resa intressant och fascinerande var, bland annat, det intensiva folklivet, vistelsen i den lilla bergsbyn Bora, höghöjdsvandringen i de vackra Simien-bergen (med på UNESCO:s lista över världsnaturarv) där jag fick se den oerhört sällsynta etiopiska vargen, geladababianen och walia ibex (stenbock), alla tre arterna är endemiska. Vandringens högsta punkt blev berget Bwahit 4 430 meter över havet. Intressanta var också besöken vid de kungliga slotten i staden Gondar, de märkliga klippkyrkorna i den heliga staden Lalibela, möten med zebror, Thomson gaseller, bushbock, klippspringare, flodhästar och gigantiska krokodiler i Nechisar National Park och Lake Chamo.

Mindre trevliga inslag under resan var de mycket kalla nätterna under vandringen, transporterna på de dåliga vägarna, att ett par hotell var riktiga "råttebon", de många loppbetten och magproblemen jag drabbades av.

Läs mera om min resa under länken Resfakta

Etiopiens historia i korthet

I Etiopien har man funnit några av de äldsta spåren efter mänskliga varelser. På flera platser har upp till fyra miljoner år gamla fynd av förmänniskor, hominider, gjorts. Det mest kända är skelettet av ”Lucy” som påträffades 1974 i Awashdalen i den nordöstra regionen Afar. Kanske är Etiopien mänsklighetens vagga?

Några viktiga årtal i Etiopiens historia

 

Före Kristus	Händelse
7 000-talet	Människor bedrev en primitiv form av jordbruk
1000-talet	Semitisktalande grupper invandrade från Sydarabien. Mindre statsbildningar uppstod. Handel bedrevs med greker, romare och araber. Ett av rikena var Aksum med centra i Eritrea och Tigray
800-talet	Uppstod en högkultur i norra delen av landet som ägnade sig åt boskapsskötsel, spannmålsodling och keramiktillverkning
Efter Kristus
300 - 600	Aksum nådde sin storhetstid och behärskade under denna period stora delar av det nuvarande norra Etiopien, Eritrea och Yemen Under kung Ezanas regeringsperiod, cirka 325 - 350, utvidgades riket till Nilen
330-talet	Kung Ezana kristnas och gör kristendomen till landets officiella religion
600-700-talen	Under islams expansion blev Aksum isolerat, speciellt ur religiöst perspektiv. De enda kristna kontakterna är med den koptiska kyrkan i Egypten. Lalibela blir huvudstad
1100-talet	Uppfördes de märkliga klippkyrkorna i Lalibela
1270	En ny kejsare, negusa nagast (konungarnas konung) tar över makten. Han hävdar att han härstammar från den judiske kung Salomo och drottningen av Saba. Makten centraliseras och ett feodalt samhällsskick utvecklads
1468	Folkgrupperna amharer och tigreaner utgjorde landets etniska kärna. Etiopien når sin största täckning någonsin efter hårda strider
1528-60	Muslimerna enas i ett heligt krig mot de kristna etiopierna. Ledare för muslimerna är Ahmed Gragn
1540	Avlider kejsaren Lebna Dengal efter att jagats runt i riket av muslimerna
1543	De kristna etiopierna besegrar muslimerna med hjälp portugisisk hjälp. Portugisiska missionärer anländer. De försöker få etiopierna att acceptera Roms överhöghet. Efter segern kämpar pro- och antikatolska grupper om makten. Stridigheterna resulterar i en fientlig inställning mot kristna utlänningar
1559	Mördas kejsaren Galawdewo
1622	Konverterar kejsaren Susneyos till katolicism
1632	Kejsaren Fasil blir regent och återinför den ortodoxa religionen. Utlänningar utvisas
1636	Gonder blir landets huvudstad
1730 - 55	Regerar kejsaren Iyasu II
1755 - 69	Regerar kung Ioas
1779 - 84	Regerar kung Takla Giyorgis
1784 - 1855	Regerar ett antal prinsar som får liten påverkan på den etiopiska historien. De kallas för "skuggregenterna"
1855 - 69	Regerar kejsaren Tewodros II
1889 - 1913	Regerar kejsaren Menelik II. Han enar landet och Etiopien får i stort sett de gränser landet nu har
1896	Melenik II besegrar en italiensk styrka i slaget vid Adwa och därmed stoppades italienarnas fortsatta expansion in i landet. Melenik erövrade även landområden i söder som beboddes av oromoer, somalier och andra folkgrupper. Etiopien blev därmed ett mångkulturellt land
1930	Utropades Ras Tafari Makonnen till kejsare. Han antog namnet Haile Selassie I
1935	Italien anfaller Etiopien
1936	Addis Abeba, huvudstaden, intas utan strid av italienarna. Eritrea och Italienska Somaliland slogs samman med Etiopien till Italienska Östafrika
1940	Brittiska trupper befriar Etiopien. Haile Selassie återvänder till Etiopien efter sin landsflykt. Britterna återupprättar de gränser Etiopien hade före 1935. Etiopierna krävde att få behålla Eritrea
1950	Tas beslut i FN att skall vara en autonom enhet i federation med Etiopien
1962	Etiopien annekterar Eritrea, vilket blir startpunkten för det eritreanska frihetskriget som kom att pågå ända fram till 1991
1972 - 74	Svältperiod i Etiopien, cirka 200 000 människor dog
1974	Demonstrationer, strejker, bondeuppror och myteri inom krigsmakten skapar instabilitet i landet. I september fängslas kejsare Haile Selassie. Militärrådet som övertar styret utropar en socialistisk stat
1975	Kejsar Haile Selassie avlider i fångenskap Industrier och jordbruksmark förstatligas. Studenter sändes ut på landsbygden för att lära människor läsa och skriva. Bönderna organiserades i bondeföreningar och i städerna skapades stadsdelsföreningar, så kallade kebele.
1977	Efter långa maktkamper inom militärrådet tar Mengistu Haile Mariam makten. Han inledde en kampanj kallad "Röd terror" som skall krossa det politiska motståndet mot revolutionen. Tiotusentals dödas och torterades och flera hundra tusen etiopier flydde ut ur landet
1984 - 85	Ineffektiviteten i de statliga jordbruken skapade stor hungersnöd och många dog av svält
1989	Tigreanska Befrielsefronten (TLF) och andra regimmotståndare bildar Etiopiska folkets revolutionära demokratiska front (EPRDF) Ett misslyckat kuppförsök inom militären försvagade militärmalten. Kriget och ny svår torka skapade ny svält Etiopien miste stödet från Sovjetunionen när kommunistregimen föll
1990	Mengistu erkänner att planekonomin misslyckats
1991	Mengistu flydde till Zimbabwe i maj. EPRDF:s trupper tog makten med stöd från USA. Meles Zenawi, EPRDF:s ordförande, blev statschef Eritreanska folkets befrielsefront (EPLF) intar Asmara, Eritreas huvudstad och konflikten med Etiopien är över
1993	Eritrea utropar sin självständighet
1995	Parlamentsvalen bojkottas av oppositionen och EPRDF vinner en överväldigande seger. Meles Zenawi blir premiärminister I enlighet med den nya författningen som trädde i kraft under året förvandlades Etiopien till en federation med regioner (medlemsstater) indelade utifrån etniska principer Parlamentsvalet bojkottades av oppositionspartierna och EPRDF vann en med stor majoritet. Meles Zenawi blev premiärminister
1998	Eritrea erövrar den lilla staden Badme. Etiopien förklarar Eritrea krig
1999	FN inleder fredsförhandlingar för att få stopp på kriget mellan Etiopien och Eritrea
2000	I maj återtog Etiopien alla landområden som Eritrea erövrat. I juni slöts vapenvila och då hade mer än 100 000 människor dödats i kriget. I december slöt de båda länderna ett fredsavtal
2002 - 2003	Etiopien, främst de östra delarna, drabbas på nytt av svår torka och miljoner människor blir beroende av bistånd från utlandet för att överleva
2003	Internationella domstolen i Haag beslutade att staden Badme, där striderna började 1998, skulle tillfalla Eritrea vilket Etiopien inte accepterade
2005	I parlamentsvalet 2005 ställde ett trettiotal partier upp. Regeringspartiet EPRDF vann 327 av 545 mandat. Oppositionen hade protesterat redan när det preliminära valresultat presenterades och anklagade regeringen för valfusk när det slutgiltiga offentliggjordes. Utländska valobservatörer bekräftade att oegentligheter hade förekommit När parlamentet samlades i oktober bojkottade över hundra ledamöter från CUD mötet. Några dagar senare hävdes deras åtalsimmunitet och i november greps hela partiets ledning. I december åtalades över 100 oppositionsledare, journalister, akademiker och människorättsaktivister för bland annat högförräderi och för att ha planerat folkmord
2007	Den 16 juli föll domarna mot 38 oppositionspolitiker från CUD, varav flera parlamentsledamöter, som åtalats efter valet 2005. Samtliga dömdes till fängelse, varav ett trettiotal på livstid, men benådades efter en tid. Åklagaren hade krävt att alla skulle dömas till döden
2008	I april genomfördes lokalval i hela Etiopien och fyllnadsval till parlamentet, de första valen på tre år I december greps den tidigare benådade oppositionspolitikern Birtukan Medeksa. Hon skulle nu avtjäna det livstidsstraff hon dömts till efter valet 2005
2009	I januari antog det regeringsparti dominerade parlamentet en lag som syftade till sträng statlig kontroll över ideella organisationer, NGO, trots oppositionens protester, bland annat förbjöds hjälporganisationer som får mer än en tiondel av sina pengar från utlandet att arbeta för mänskliga rättigheter, konfliktlösning eller barns rättigheter I april greps ett trettiotal personer som påstods ha planerat att störta regeringen. I juni åtalades 32 av de gripna, bland annat för att ha planerat att mörda myndighetspersoner. Efter en hårt kritiserad rättegång förklarades 26 skyldiga i november, fem frigavs
2010	Den USA-baserade människorättsorganisationen Human Rights Watch publicerade i mars en kritisk rapport om ökat förtryck av oppositionella sedan valet 2005

Till överst på sidan

Geografi

Etiopien, Somalia, Djibouti och Eritrea bildar tillsammans det som i dagligt tal brukar kallas för Afrikas horn, det vill säga den utskjutande delen av nordöstra Afrika. Ytmässigt är Etiopien ungefär två och en halv gånger så stort som Sverige. Efter Eritreas självständighet 1993 förlorade Etiopien sitt kustområde mot Röda Havet.

Den etiopiska, eller abessinska högplatån, Afrikas högsta sammanhängande bergsområde, dominerar landets geografi. På den finns högslätter och dalsänkor, omgivna av bergstoppar som når högre än 4 000 meter över havet.

Tanasjön, landets största sjö, ligger på höglandet i Etiopiens norra del. Sjön utgör ett av Nilens två källflöden, Blå Nilen eller som den heter lokalt Abbai. Rift Valley, Afrikas stora förkastningsspricka löper från sydväst till nordöst genom höglandet. Den är mellan fyrtio och sextio kilometer bred. Här bildas det stora Awashbäckenet med floden Awash som mynnar i den salta Abbesjön vid gränsen till Djibouti.

Kobarsänkan i Danakilöknen, är landets lägsta punkt, drygt 100 meter under havsytan, som ligger på gränsen mot Eritrea i nordöst. Den kallas även för Afarsänkan.

Förr var högplatån klädd med barrskog, tyvärr har den genom åren skövlats i jakten på ved. Numera finns barrskog kvar bara i svårtillgängliga områden. I lågländerna i sydväst växer regnskog. Här växer bland annat den etiopiska vilda kaffebusken. I söder och sydöst finns stäpp och torrsavann.

Etiopiens huvudstad Addis Abeba, med nästan tre miljoner invånare, ligger på 2 400 metrs höjd och är därmed världens tredje högst belägna huvudstad. Andra större städer är Dire Dawa, Nazret, Gondar och Dessie.

Klimat

Etiopien ligger i den tropiska zonen, men landets klimat varierar med höjden över havet och brukar delas in i tre zoner.

På höjder överstigande 2 400 meter är det svalt och ofta kan temperaturen falla till under 0. På nivåer mellan 1 500 och 2 400 meter över havet, där merparten av invånarna bor, ligger temperaturen mellan 16 och 30 grader. På låglandet varierar dagstemperaturerna från cirka 27 grader och uppåt. I Danakilöknen har några av jordens högsta temperaturer, 68 grader Celcius, uppmätts.

Även nederbörden varierar kraftigt mellan de olika områdena. Största nederbördsmängden faller från mitten av juni till september i största delen av landet. Hela högplatån, i stort sett, får minst 1000 millimeter regn om året, i västra delen faller dubbla mängden. Betydligt torrare är det på höglandet i norr och i de flesta låglandsområden.

Regnmängderna kan även variera kraftigt från år till år, och de varma, låglänta delarna av östra Etiopien är ofta utsatta för torka. Återkommande långa torrperioder i landet är kända sedan tiden före Kristi födelse. Svår torka i kombination med utbredd jordförstörelse har vid flera tillfällen lett till svältkatastrofer, bland annat i början av 1970-talet, i mitten av 1980-talet och i slutet av 1990-talet.

Genomsnittstemperaturen och den genomsnittliga nederbördsmängden i december är i Addis Abeba +15 grader / 15 mm och i Gonder +18 / 15 mm.

Till överst på sidan

Flora och Fauna

Etiopiens natur och varierande klimatförhållanden, som omfattar Afrikas lägsta punkt till kontinentens fjärde högsta berg, har skapat förutsättningar för ett rikt djur- och växtliv. Tyvärr har många djur decimerats hårt genom omfattande jakt och av att människor bosatt sig i områden där vilt tidigare förekom i stora antal. Medvetenheten har ökat om värdet av att skydda djur och växter, som genererar turistinkomster, men än är det långt kvar tills man kan erbjuda lika intressanta möten med djur som i andra Afrikanska länder.

Det finns dock flera endemiska djur- och fågelarter i Etiopien som gör besök i nationalparkerna intressanta, till exempel den etiopiska vargen, geladababianen, bergsnyala, walia ibex och den somaliska vildåsnan.

Andra djurarter man kan träffa på i landets nationalparker är, bland annat, hyena, leopard, gepard, jakal, bushbock, kudu- och elandantiloper, Thomson gasell, gnu, dik-dik, klippspringare, elefant, giraff, afrikansk buffel, svart noshörning, flodhäst, nilkrokodil, vårtsvin etc.

För fågelskådare är Etiopien med sina 850 registrerade arter, 16 av dem är endemiska, ett intressant land att besöka.

Det finns även ett flertal olika ormarter, varav den största klippytonormen kan bli över fem meter lång. Den giftigaste av ormarna är den afrikanska huggormen (puff adder).

I de södra och västra delarna finns delar av den ursprungliga regnskogen kvar. I slutet av regnperioden, i september/början av oktober, är blomningen omfattande i bergsområdena.

Befolkning, språk och socialt

Näst efter Nigeria är Etiopien Afrikas folkrikaste land och har en hög befolkningstillväxt.

Majoriteten av landets befolkning bor på landsbygden, framför allt på höglandet där jorden är bördig, nederbörden god och klimatet behagligt. Huvudstaden Addis Abeba är den enda riktigt stora staden i landet.

Antalet folkgrupper och språk som finns i landet är oklart. Officiellt erkänns 64 etniska grupper och sedan 1995 har landet nio etniskt definierade delstater med långtgående autonomi. Några delstater domineras tydligt av en folkgrupp, medan ”Södra nationers, nationaliteters och folks region” officiellt har 45 etniska grupper. Nära två tredjedelar av etiopierna tillhör någon av de största folkgrupperna oromo och amhara.

Historiskt har Amharerna, och de närbesläktade Tigreanerna varit statsbärande folk i Etiopien. Amharerna bor främst i de centrala högländerna, men är spridda över hela Etiopien. Tigreanerna bor främst i Tigray i norr och i det angränsande Eritrea.
Både amhariska (amharinja) och tigrinska är nära släkt med det gamla semitiska språket ge'ez, som talades i det forna kungariket Aksum. Ge'ez används fortfarande som liturgiskt språk i den etiopisk-ortodoxa kyrkan.

Oromo är förmodligen Etiopiens största folkgrupp. Den är dock splittrade i undergrupper. Tidigare var Oromofolket koncentrerat till södra höglandet men återfinns nu i flera skilda regioner. Oromo talar ett kushitiskt språk vilket också Etiopiens somalier, som bor i Ogaden i sydöst, och afarerna (tidigare danakil) som bor vid gränsen till Djibouti i nordöst gör.

Språkvetenskapligt är semitiska och kushitiska språk två grenar av den stora afro-asiatiska språkfamiljen. En del mindre språk som talas främst i västra Etiopien tillhör en annan språkfamilj, den nilo-sahariska. Amhariska och tigrinska skrivs med ett eget alfabet, medan till exempel oromo huvudsakligen använder latinska bokstäver.

Amhariska är tillsammans med engelska den federala administrationens ämbetsspråk. Förr dominerade amhariska all förvaltning. Numera har delstaterna rätt att själva välja språk.

Under 1970- och 1980-talen skapade interna konflikter, tvångsförflyttningar och torka stora folkomflyttningar i landet och många, cirka 2.5 miljoner etiopier, flydde till grannländerna. De flesta av dem har nu återvänt. Många av de högutbildade som flydde till USA och Europa har dock stannat kvar där. Samtidigt kom flyktingar till Etiopien från främst Somalia och Sudan. Kriget mot Eritrea 1998-2000 skapade också nya flyktingströmmar.

Majoriteten av Etiopiens befolkning lever på landsbygden där deras liv präglas av kampen för överlevnad.

Regeringens begränsade satsningar på sociala förbättringar sedan 1990-talet har resulterat i en ökad medellivslängd och en sänkning av den stora barnadödligheten, men satsningarna utsätts för stora påfrestningar av den snabba befolkningsökningen. Trots dessa förbättringar låg Etiopien på 170:e plats av 177 i FNs index över mänsklig utveckling 2006.

Särskilt utsatta är kvinnorna på landsbygden som ofta har den största arbetsbördan och de tvingas ofta gå flera timmar om dagen för att hämta vatten. Mödradödligheten är bland de högsta i världen. På grund av könsstympning, trots att den numera är i lag förbjuden, drabbas många kvinnor av komplikationer. Cirka tre av fyra kvinnor i Etiopien beräknas ha utsatts för könsstympning.

Bara hälften av landets befolkning har tillgång till en vårdcentral 2005. Regeringen planerar dock för en snabb utbyggnad som inom några år skulle nå alla invånare.

Vattenburna parasitsjukdomar med diarré och uttorkning som följd är en vanlig dödsorsak. Bara drygt var fjärde person har tillgång till rent vatten, ännu färre har fungerande avloppssystem.

FN uppskattar att upp till en femtedel av alla barn under fem år dog i malaria under 2007. Under sommaren 2007 påbörjade Etiopien, i samarbete med FN:s barnfond UNICEF, en kampanj för att dela ut 30 till 40 miljoner moskitnät till hushåll i malariadrabbade områden.

Aidsepidemin har inte lika stor spridning i Etiopien som i en del andra länder i Afrika, men den är ändå ett stort samhällsproblem. 2005 beräknades omkring 1,4 procent av befolkningen i åldrarna 15-49 år vara smittade av hiv eller sjuka i aids. Kvinnor är drabbade i betydligt högre grad än män, och stadsbor mer än landsbygdsbor. Satsningar görs nu på informationskampanjer för att minska hiv spridningen och på ökad utdelning av bromsmediciner.

Generellt sett är livet något lättare i städerna. Där finns till exempel skolor och vårdcentraler. Men bostadsbrist råder och slumområdena växer. De få människor som har ett formellt arbete har rätt till pension och vissa sociala förmåner, men majoriteten står utanför det svaga socialförsäkringssystemet.

Till överst på sidan

Religion

När syriska missionärer förde med sig den kristna tron till Etiopien på 300-talet gjorde kungen av Aksum kristendomen till officiell religion. Detta gör Etiopien till ett av världens äldsta kristna länder och det enda söder om Sahara där kristendomen inte är ett kolonialt arv.

Under 600-talet blev den etiopiska kyrkan underställd den koptiska kyrkan i Egypten och inte förrän 1948 beslutade de kristna i Etiopien att välja sin patriark bland de egna biskoparna. Den etiopisk-ortodoxa kyrkan lägger stor vikt vid Gamla testamentet och vid seder som förknippas med judendomen. 1974 förlorade den sin ställning som statskyrka och jämställdes med andra samfund. Den ortodoxa krykan har fungerat som en sammanhållande kraft för folkgrupperna amharer och tigreaner. Bland de kristna ökar andelen protestanter. Den lutherska Mekane Yesus-kyrkan grundades på 1950-talet efter mission från bland annat Sverige.

Mellan en tredjedel och hälften av befolkningen muslimer. I östra Etiopien, inte minst bland somalier och afarer, dominerar islam. De flesta är sunnimuslimer.

Vissa folkgrupper utövar fortfarande traditionella inhemska religioner, ofta med inslag av andetro och förfädersdyrkan. 

Utbildning

För att råda bot mot den, sedan länge, låga utbildningsnivån hos befolkningen har den etiopiska regeringen nu börjat med aktiva insatser för att komma till rätta med rådande situation. Under fyra år i början av 2 000-talet fördubblades statsanslagen till utbildning. Före millennieskiftet gick bara ungefär vart tredje barn i grundskolan, år 2005 var andelen drygt sex av tio. Majoriteten av skolans elever är pojkar, men andelen flickor som kommer till skolan ökar. Regionala skillnader förekommer dock. I vissa landsbygdsregioner, där fattigdomen är stor, går få barn i skolan eftersom föräldrarna anser att de behöver hjälpa till med familjens försörjning istället för att delta i någon form av undervisning.

Vanligast är att barnen börjar skolan vid sju års ålder och de har sex års skolplikt. Grundskolan är avgiftsfri och varar i åtta år. Därefter följer ytterligare fyra års skolgång som är indelad i två stadier, varav det sista är studieförberedande.

Andelen barn som fortsätter sin utbildning efter grundskolan har ökat under 2000-talet, år 2005 var det nästan 30 % av barnen som fortsatte. Skillnaden mellan könen som läser vidare ökar vid högre studier.
Det stigande antalet barn som deltar i skolundervisningen har skapat lärarbrist.
Traditionellt har barnen undervisats på amhariska men numera kan regionerna välja lokala språk i skolorna. Möjligheterna begränsas dock av materialbrist och avsaknaden av utbildade lärare. Engelska är undervisningsspråk i de högre klasserna, på universitet och högskolor.
Landets största universitet ligger i Addis Abeba. Det finns ytterligare sju universitet i Etiopien och ett stort antal andra institutioner för högre utbildning..

För mer information klicka på länken Landsfakta

Få turister kommer till Etiopien varför det gör landet extra intressant att besöka eftersom mycket av landets genuina egenskaper finns kvar. Det som fascinerade mig mest under resan var det intensiva folklivet, den vackra naturen och djuren jag fick se i Simienbergen, eller de olika nationalparkerna.

Fattigdomen i Etiopien är oerhört stor och tiggeri förekommer ofta, vilket kan göra resan själsligt påfrestande. Upplevelser som ofta ger tankeställare!

Stadshuset.
Addis Abeba

Liten boskapsherde.
Lake Langan

Stora moskén.
Addis Abeba

Italiensk arkitektur.
Gondar

Präst och tiggerska.
Addis Abeba

Fasilidas slott.
Gondar

Marknadskvinna.
Addis Abeba

Kungliga byggnader.
Gondar

Slakteributik.
Botiti

Interiör Debre Birhan Selassie.
Gondar

Kvinna med huvudbonad.
Botiti

Gatuscen.
Gonder

Landskapsvy.
Solla Mountains

Geladababian.
Simien Mountains

Landskapsvy.
Solla Mountains

Landskapsvy.
Simien Mountains

Byn Bora.
Solla Mountains

"Min" vägvisare.
Simien Mountains

Välkomstceremonin.
Bora

Bygata.
Simien Mountains

En av mina
sovkompisar!
Bora

Barfotabarn i morgonfrosten.
Simien Mountains

Två barn.
Bora

Kafferostning.
Simien Mountains

Dik-dik.
Nechisar National Park

Pojke med tupp.
Simien Mountains

Burchells sebra.
Nechisar National Park

Geladababian, hane.
Simien Mountains

Burchells sebra.
Nechisar National Park

Geladababianer.
Simien Mountains

Krokodiler.
Lake Chamo

Ibex.
Simien Mountains

Flodhäst.
Lake Chamo

Landskapsvy.
Lalibela

Frisör.
Arba Minch

Vy över staden.
Lalibela

AIDS information.
Arba Minch

Traditionellt hus.
Lalibela

Kulturfestivalen.
Arba Minch

Maryamkyrkan.
Lalibela

Kulturfestivalen.
Arba Minch

Giorgiskyrkan.
Lalibela

Kulturfestivalen.
Arba Minch

Mikaelskyrkan.
Lalibela

Landskapsvy.
Lake Langano

Kyrkan Medhane Alem.
Lalibela

Fisheagle.
Lake Langano

Präst.
Lalibela

På väg till vatten.
Lake Langano

Pilgrim.
Lalibela

Vedbärande kvinna.
Addis Abeba

Gatumarknad.
Addis Abeba

Stora marknaden.
Addis Abeba

Tre kvinnor.
Botiti

Traditionellt hus.
Solla Mountains

Byn Bora.
Solla Mountains

Välkomstceremonin.
Bora

Piprökande män.
Bora

Barn.
Bora

På väg hem från marknaden.
Solla Mountains

Matlagning.
Bora

Frukost!
Bora

Fältarbete.
Bora

Plöjning.
Bora

Tröskning.
Bora

Kulturfestivalen.
Arba Minch

Kulturfestivalen.
Arba Minch

Kulturfestivalen.
Arba Minch

Kulturfestivalen.
Arba Minch

Kulturfestivalen.
Arba Minch

Burchells sebra.
Nechisar National Park

Burchells sebra och svalor.
Nechisar National Park

Burchells sebra.
Nechisar National Park

Thomson gaseller.
Nechisar National Park

Krokodiler.
Lake Chamo

Pelikaner.
Lake Chamo

Maraboustork.
Lake Chamo

Näshornsfågel.
Lake Langano

??? fågel.
Lake Langano

???
Lake Langano

Hydda med buskskydd.
Lake Langano

Italiensk arkitektur.
Gondar

Byggnadsställningar.
Gondar

Kolla restaurangnamnet!
Gondar

Plåthus.
Gondar

Affär.
Gondar

Torkning av peppar.
Gondar

Kyrkoprydnad av strutsägg.
Gondar

Interiör Debre Birhan Selassie.
Gondar

Gudstjänst.
Gondar

Vi som inte kom in i kyrkan!
Gondar

Trädrötter.
Gondar

Även åsnor dricker coca cola?
Gondar

Tunga laster!
Gondar

Vedhandlare.
Gondar

Vandringsmiljö.
Simien Mountains

Vandringsmiljö.
Simien Mountains

Geladababian, hanne.
Simien Mountains

Geladababian, hona.
Simien Mountains

Geladahona med unge.
Simien Mountains

Avlusning!
Simien Mountains

Avlusning är skönt!
Simien Mountains

Avlusning är skönt!
Simien Mountains

Lammgam.
Simien Mountains

Tjocknäbbad korp.
Simien Mountains

Kyrkan Bet Medhane Alem.
Lalibela

Giorgiskyrkan.
Lalibela

Pilgrimer vid grav.
Laliblea

Pilgrimer.
Lalibela

Mediterande munk.
Lalibela