Ecuador - "Världens Mitt".
Ecuador är ett litet bergsland
som genomkorsas av ekvatorn och har gett landet dess namn. Den delar
landet i norra och södra halvklotet. Ecuador är ett naturskönt land med olika
klimatzoner, från den
exotiska Stillahavskusten, till de snöklädda Anderna, Amazonas regnskog
och till de unika Galapagosöarna, långt ute i Stilla Havet. Inom landets gränser finns fem olika geografiska regioner, var och en
med sin kulturella särprägel, sitt klimat och sina befolkningsgrupper.
Huvudstaden Quito är världens näst högst belägna huvudstad, 2 850
meter över havet.
Läs om
min resa i Ecuador under länken Resfakta.
Ecuadors historia i korthet
Det är allmänt vedertaget att
asiatiska nomader korsade det frusna Beringssund för cirka 25 000 år
sedan. De vandrade sedan söderut från dagens Alaska, via Nordamerika
tills de nådde den Sydamerikanska kontinenten cirka 12 000 före
Kristus. I Quitoregionen har man hittat verktyg från stenåldern som
är mer än 10 000 år gamla. Lämningar från en mera utvecklad kultur
dateras till 3 200 f Kr och man vet att det odlade majs och maniok,
sötpotatis, redan på 5 000-talet före Kristus.
På 500-talet efter Kristus började
folkgrupper att enas. På 1100-talet e Kr dominerade två
indianstammar regionen. Vid kusten bodde de expansionsinriktade Caras
och på höglandet de mera fredliga Quitus. Caras besegrade Quitus i
strider. De bildade senare tillsammans Shyri nationen, som
existerade fram till 1300-talet då Inkas började sina erövringar. Inkas
besegrade flera indianfolk, bland annat Canaris, som levde på
höglandet vid dagens Cuenca. Snart hade inkas lagt under sig stora delar
av de länder vi idag kallar för Peru, Ecuador, Colombia och Chile. Peru,
inkas hemmabas, blev centrum i det stora riket.
Inkan Tupac Yupanqui fick tillsammans med
en Canariprinsessa en son som de kallade för Huayna Capac. Norra delen
av riket där Quito var huvudstad fick en stor ekonomisk och kulturell
betydelse under hans ledning. År 1526
dog Inkan Huayna Capac och riket delades mellan hans
söner Huascar och Atahualpa. Huascar blev Inka i Cuzco och Atahualpa i
Quito, som var nästa lika mäktigt som Cuzco. Inkariket hade aldrig varit
delat tidigare. Det dröjde inte länge innan de båda bröderna
började bekämpa varandra. Atahualpa besegrade sin broder Huascar och
lät fängsla honom.
På 1520-talet landsteg de första
spanjorerna, conquistadorerna, under ledning av Francisco Pizarro, senare känd som Inkarikets
Erövrare. Med en blott 200 man stark grupp gav hans sig iväg på
erövringståg. I november 1532 hade han nått staden Cajamarca, i
dagens Peru. Där lyckade han ta Atahualpa till fånga, konsekvenserna för inkafolket
blev förödande. Under striden dödades mer än 5 000
indianer men inte en enda spanjor. Pizarro lovade Atahualpa frihet om
han betalade en stor lösensumma i guld och silver. Inkan höll sitt
löfte och samlade ihop lösensumman. Spanjorerna svek sitt löfte och
ställde Atahualpa inför rätta. Innan Atahualpa avrättades den 29
augusti, 1533 kristnade han.
Efter Atahualpas död fortsatte
koloniseringen av det forna Inkariket snabbt, med mycket negativa
effekter för indianerna. Dessa blev mer eller mindre livegna och
tvingades till regelrätt slavarbete. På etthundra år halverades den den
indianska befolkningen på grund av sjukdomar och slavarbete. Redan på
1600-talet rådde brist på indiansk arbetskraft varför afrikanska
slavarbetare började importeras.
Under 1700-talet gjordes flera
försök till uppror mot spanjorerna. Alla slogs emellertid ned. Det första mer seriösa försöket att kasta av sig det spanska oket skedde den 10
augusti, 1809 när en grupp partisaner lyckades erövra Quito. Upproret
slogs ned efter bara 24 dagar. Friheten kom först med hjälp av Simon
Bolivar och hans general Sucre som besegrade spanjorerna under slaget
vid Pichincha den 24 maj, 1822. Till en början var Ecuador medlem av
Stor Colombia, men fick sin egen självständighet 1830.
Efter självständigheten kom landet
under lång tid att präglas av maktkamper mellan liberala handelsmän i
hamnstaden Guayaquil och konservativa jordägare i bergstrakterna kring
Quito, med många presidentbyten och militärkupper som följd. Strax före
sekelskiftet kom handelsmännen till makten och jordägarnas dominans
bröts. Kyrkan skildes från staten, religions- och yttrandefrihet
infördes, läskunniga män fick rösträtt och vissa lagar om tvångsarbete
avskaffades. Ekonomin baserades på export av kakao.
På 1920-talet föll priset på kakao och
landet drabbades av en ekonomisk och social kris. Strejker slogs ned av
militären, i en massaker dödades 1 500 arbetare.
Världsdepressionen på 1930-talet
drabbade Ecuador mycket hårt med hög arbetslöshet och hög inflation samt
social oro. Mellan åren 1931 och 1948 hade landet hela 21 regeringar.
År 1941 förde man krig mot Peru om en
del av Amazonas. Genom Rio-avtalet 1942 förlorade Ecuador ett stort
område av Amazonas.
Efter andra världskriget ökade det
ekonomiska välståndet på grund av uppgång i bananexporten. Då
bananpriset sjönk i början av 1960-talet blev det ekonomisk kris i
Ecuador med strejker som följd. Militärerna slog till hårt mot de
strejkande.
| År |
Händelse |
|
1963 |
Militären tar
makten och behåller den i tre år |
|
1967 |
Hittar man olja i
nordöstra delen av landet |
|
1972 |
Militären under
ledning av Rodriguez Lara tar åter makten på grund av rädsla för
att politikerna skall behålla oljepengarna för egen del
|
|
1979 |
Presidentvalet
leder åter till civilt styre av landet. Landets president blir
Jaime Roldos |
|
1981 |
President Jaime
Roldos omkommer i en flygolycka. Vicepresident Osvaldo Hurtado
tar över |
|
1984 |
Högerpopulisten
Leon Ferbes vinner presidentvalet |
|
1988 |
Vänsterpolitikern
Rodrigo Borja vinner presidentvalet |
|
1990 |
-talets början
genomför indianrörelsen stora protestmarscher och kräver
markrättigheter |
|
1992 |
fick indianerna i
Pastazaprovinsen laglig rätt till hälften av den mark de
bebodde
Högerpolitikern Sixto Durán vinner presidentvalet |
|
1995 |
Konflikt med Peru |
|
1996 |
Högerpopulisten
Abdalá Bucaram vinner presidentvalet. Han kommer senare att
kallas för "El Loco" på grund av sitt bisarra sätt att styra
landet |
|
1997 |
Generalstrejk med
hundratusentals demonstranter i Quito och krav på presidentens
avgång.
Kongressen avsatte presidenten, officiellt på grund av psykiska
problem
Tillfällig president blir Fabián Alarcón |
|
1998 |
Presidentvalet
vanns av kristdemokraten Jamil Mahuad, Quitos förre borgmästare
Fredsavtal tecknas med Peru |
|
1999 |
Införs
undantagstillstånd för att få stopp på oroligheterna ilandet och
en generalstrejk |
|
2000 |
Landets lokala
valuta sucre ersätts med USA-dollarn vilket utlöser våldsamma
protester ledda av indianorganisationen Conaie. Kongressen
ockuperas av tusentals människor som krävde presidentens avgång.
Makten lämnas över till vicepresident Gustavo Noboa
|
|
2002 |
Presidentvalet
vanns av överste Lucio Gutíerrez, en av kuppledarna från år 2000 |
|
2003 |
föreslogs höjda
bränslepriser mm vilket mer eller mindre stoppar utlovade
sociala reformer. Samarbetet med indianrörelserna sprack.
Oppositionen försöker få presidenten avsatt |
|
2004 |
President
Gutíerrez avsatte flera domare i Högsta domstolen,
författningsdomstolen mm utsedda av oppositionen och utnämner
egna |
|
2005 |
Lade Högsta
domstolen ned åtalet för korruption mot förra presidenterna
Noboa och Bucaram. Våldsamma demonstrationer utbryter. President
Gutiérrez återkallar utnämningarna av domarna han utsett. Han
avsätts efter krav från oppositionen. Ny president blev Alfredo
Palacio. Gutiérrez flydde först till Brasilien och sedan till
Colombia men återvände till Ecuador i november där han greps.
|
|
2006 |
I början av året
infördes undantagstillstånd vid två tillfällen i de
oljeproducerande provinserna i landets östra del.
Landsomfattande demonstrationer organiserades av indianrörelsen
CONAIE för att protestera mot att regeringen ville införa ett
frihandelsavtal med USA. I mitten av maj konfiskerades
tillgångar från det amerikanska oljebolaget Occidental
Petroleum. Samma månad avbröt USA förhandlingarna om
frihandelsavtalet |
Till
överst på sidan
Geografi, Klimat
Ecuador är ett av världens mest
diversifierade länder, trots att det är ett litet land. Landet kan
indelas i fyra större regioner; Anderna (La Sierra), Det centrala
höglandet, Kustlandet i väster (La Costa) och Amazonasområdet (La
Oriente). Varje region har sina specifika förutsättningar.
Generellt kan man säga att Ecuador har
två årstider; torrperiod och regnperiod. Men klimatförutsättningarna
varierar oerhört beroende på om man befinner sig högt uppe i Anderna,
eller i Amazonas. Galapagosöarna har sitt egna klimat.
Ekologi och miljö
Ett av landets största miljöproblem
är skogsskövlingen. På höglandet har nästan all skog avverkats
varvid problem med jorderosion uppstått. De sista resterna av den
ursprungliga skogen finns bevarad i privata naturreservat. Vid kusten
har stora delar av mangroveträsken huggits ut för att bereda plats åt
stora räkodlingar. Ungefär 95 % av skogen i det västra
sluttningslandskapet har ersatts av stora bananodlingar. Lyckligtvis är
Amazonasområdet någorlunda skonat från alltför kraftig
miljöpåverkan, men intrånget genom oljeindustrins etablering sätter
sina spår. Även om det ser mörkt ut för Ecuadors miljö så har den
alltmer ökande turismen en bromsande effekt genom det stora
valutainflödet. Turismen är nu landets fjärde största inkomstkälla.
Flora och Fauna
Ecuador är ett av världens artrikaste
länder beträffande flora och fauna. De olika miljöerna erbjuder olika
förutsättningar för växter och djur, vilket påverkat artrikedomen.
Hittills har man identifierat 25 000 växtarter, nya upptäcks
fortfarande. Man har identifierat över 1 500 olika fågelarter. ( I
hela Sydamerika finns nästan 3 000 arter.) Vidare har man registrerat
cirka 300 däggdjursarter i Ecuador, 4 500 arter fjärilar, 360
amfibier, 350 reptiler och 1 000 fiskarter. Imponerande statistik!
Befolkning, språk och sociala
förhållanden
Ecuador är Latinamerikas mest tättbefolkade
land. Cirka 40 % av befolkningen är av indianskt ursprung,
cirka 40 % är mestiser och cirka 15 % är vita. Resterande del av
befolkning har svart eller asiatiskt ursprung.
Majoriteten av den
indianska befolkning talar Quichua och bor huvudsakligen på höglandet.
Inom den quichuatalande gruppen finns olika dialekter, helt skilda
från varandra. Quichuatalande människor skiljs åt även av sitt sätt att klä sig och kan
identifieras genom sina ponchos, formen på huvudbonaderna etc . De mest
kända quichuatalande indianerna är Otavalenos, Salasacas, Canaris och
Saraguros.
I Amazonas bor flera olika grupper av
regnskogsindianer, som Quichuas (60 000), Shuarer (40 000), Huaoranis (
1000), Cofan (600) och Siona-Secoya (600). Dessa grupper har sina egna
språk och kulturer, helt skilda från varandras.
Landets två officiella språk är spanska
och quichua, en ecuadoriansk variant av inkaspråket quechua. Men det
talas även ett stort antal mindre språk i landet.
Ecuadors befolkning är en av de
fattigaste i Latinamerika och lite drygt 40 % av den klassas som
fattiga, det vill säga att de lever på under 2 USD per dag och klyftorna
mellan fattiga och rika är därmed stora
Hälsovården har på grund av
oljeinkomster kunnat byggas ut i viss omfattning liksom att man skapat
ett socialförsäkringssystem för dem som har, eller har haft en
anställning. De flesta står dock utanför dessa skyddsnät.
Bristen på resurser gör att den
ecuadorianska regeringen satsar mindre på hälsovård än de flesta andra
regeringarna i andra latinamerikanska länder. På landsbygden är
sjukvården dåligt utbyggd och i städernas slumområden är det brist på
rent vatten och de hygieniska förhållandena är dåliga. Undernäring
förekommer i stor omfattning.
Till
överst på sidan
Utbildning
Grundutbildningen i den nioåriga
grundskolan är obligatorisk för alla ecuadorianska barn och de allra
flesta börjar skolan vid sex års ålder. I grundskolans högre årskurser
är emellertid avhoppen många av olika anledningar, och knappt 2/3-delar
fullföljer hela grundskolan. Den efterföljande treåriga
gymnasieutbildningen är frivillig.
Undervisningen i statliga skolor är
avgiftsfri. I städerna går många barn till välbeställda föräldrar i
privatskolor. I de allmänna skolorna är standarden ganska låg på grund
av brist på resurser och lågt utbildade lärare.
På senare tid har stora resurser satts
in för att minska analfabetismen hos den vuxna befolkningen.
I Ecuador finns också ett stort antal
universitet och högskolor, både privata såväl som statliga.
För mera information se Landsfakta
Besöket i det vackra och
varierande Ecuador, med dess vänliga befolkning blev en
stor reseupplevelse med många fina minnen och upplevelser. En stor
hjälp att genomföra denna resa hade jag av Zulay Saravino, en kvinnlig
otavaloindian och guide med hög kompetens. |