Cypern -

"Afrodites Ö"

Cypern - "Afrodites Ö"

Enligt legenden föddes kärleksgudinnan Afrodite på ön Cypern och här utvecklades senare en kultur som hyllade henne. Cypern var inte den vackraste platsen hon kunde valt, men ön är intressant ur flera perspektiv. Besökare bjuds oftast på mycket sol och värme, i Troodosbergen finns vackra byar och runt om på ön finns intressanta sevärdheter, flera av dem är med UNESCO:s lista över världskultursarv. Öns namn kan härledas till Kypros, det grekiska ordet för koppar.

När jag såg en researrangör annonsera "sista-minuten-resor" till Cypern tog jag chansen att till en lägre kostnad få besöka mitt 80:e land. Under en vecka reste jag runt med bil på ön och kunde på så sätt besöka sevärdheter, och vandra, på olika platser med inriktning på att uppleva Cypern bortom stränderna. Mina baser var Larnaka, Pafos och byn Kakopetria i Troodosbergen. Tack vare hyrbilen kunde jag besöka flera av de UNESCO-listade sevärdheterna och platser på den av turkarna ockuperade norra delen av ön.

Jag gjorde fina vandringar på Akamashalvön och på Olympos, Cyperns högsta berg 1 992 meter högt och jag besökte flera vackra, små bergsbyar. Jag besökte även några extremt turistinriktade platser och förundrades över charterresenärernas "värld". För min del är det en gåta att människor kan vistas i en sådan miljö i en vecka, eller längre. Visst passade jag också på att bada i Medelhavet när jag ändå var här!

Även om Cypern inte har den vackraste naturen jag sett tyckte jag om ön, cyprioterna och att besöka olika sevärdheter.

För reseinformation klicka på länken Resfakta

Cyperns historia i korthet

Cypern, med sitt strategiska läge i östra delen av Medelhavet, har alltid varit attraktivt att erövra och därför har ön en lång, intressant och blodig historia. Under historiens gång har fenicier, greker, romare, turkar och britter härskat över öns befolkning. De olika regerande folkgrupperna har alla lämnat spår efter sig som speglar deras regimer. Det brittiska arvet syns tydligt än idag i form av vänstertrafik och högerstyrda bilar.

Några viktiga årtal i landets historia

 

Årtal (före Kristus)
7000 - 3900	Den yngre stenåldern. Under denna tidsperiod grudas de första bosättningarna vid Khirokitia och Kalavasos. De första bosättarna kom troligen från Mindre Asien och levde på jakt och fiske. Dessa bosättare dyrkade en form av "modergud".
c:a 5 000	Börjar man med kruktillverkning på Cypern
3 900 - 2 500	En fruktbarhetsrit uppstår på ön. Koppar används i redskap och smycken. Keramik målas i rött på vitt
2 500 - 1 050	Infaller landets bronsålder
2 500 - 1 900	Kommer invandrare från Anatolien och bosätter sig på ön. Handel etableras med Egypten och Syrien
2000	Koppar börjar exporteras från Cypern och man handlade med vapen och andra metallföremål med Syrien, Palestina, Egypten och Kreta
c:a 1 300	Anländer de första Grekerna till Cypern. Deras språk och religion kommer att påverka öns befolkning. De grundar städer som Kition, Kourion, Pafos och Salamis. Afroditekulten grundas i Pafos
c:a 1 200	Utvecklas en Afroditekult i Pafos
1050	En kraftig jordbävning drabbar ön med stor förödelse som resultat
1 050 - 750	Infaller landets järnålder
700 - 560	Fenicier från Tyrus grundar staden Kition. Andra viktiga städer under denna period var bland annat Pafos, Idalion, Lapithos, Tamassos Kurion
560 - 540	Cypern tillhör Egypten
540 - 333	Perserna styr över ön
411 - 374	Kung Evagoras störtar den feniciske kungen och regerar från Salamis
333	Alexander den Store besegrar Perserna och annekterar Cypern
323	Alexander den Store avlider och därmed blir Cypern en bricka i spelet mellan två av hans generaler
325 - 58	Inföll den Hellenistiska perioden och Pafos blev huvudstad
294	Ptolemaios I tar kontroll över ön och ekonomiska förbättringar äger rum
58	inleds den romerska perioden och Cypern blir en romersk provins
Årtal efter Kristus
45	Apostlarna Paulus och Barnabas anländer till Cypern. De omvänder konsuln Sergius Paulus till kristendomen och därmed blir Cypern det första landet med en kristen regent
313	Kristendom blir officiell religion i hela det romerska riket
332	Jordbävningar förstör, bland annat, städerna Paphos och Salamis
342	Jordbävningar förstör åter städerna Paphos och Salamis. Salamis återuppbyggdes och döptes om till Constantia
395 - 1191	Romariket delas. Cypern tillfaller det Bysantinska riket, styrt från Konstantinopel. Under denna period råder välstånd i landet
4 - 500-talen	Byggdes stora basilikor i flera städer
600-talet	De cypriotiska kuststäderna attackeras och plundras ofta av araber
688	Kejsaren Justinian II och Calif al-Malik ingick en överenskommelse som förklarar Cypern neutralt, vilket får de arabiska attackerna att upphöra
965 - 1185	Grundas städer, eller byggdes ut, som Episkopi, Famagusta, Keryneia och Limassol
1184	Isak Komnenos förklarar ön självständig från Konstantinopel
1191	Rickard Lejonhjärta, som var på väg till sitt tredje korståg, besegrade Isak Komnenos och sålde Cypern till Guy de Lusignanill, före detta kung av Jerusalem
1191 - 1489	Infaller den Lusignanska (Frankiska) perioden med feodalt styrelseskick
1372	Cypern för krig mot Genua
1374 -1464	Genuensarna ockuperar Famagusta
1426	Egyptiska mameluker förstör städerna Larnaka och Limassol och fängslar Kung Janus
1472	James II, den siste lusignanska monarken, gifte sig med venetianska Katarina Kornaro
1489 - 1570	efter James II:s död övertog hans hustru Katarina landets styre och därmed inleds den venetianska perioden
1570	Nikosia föll efter en sju veckors lång ottomansk belägring
1571 - 1878	Infaller den Ottomanska perioden. Katolikerna förföljs, fördrevs, dödas eller tvingas konvertera till den grekisk-ortodoxa tron eller till islam. Under denna tid byggs många kyrkor om till moskéer. Feodalismen och livegenskap upphävs. 30 000 soldater ur den turkiska armén erhåller jordlotter på ön
1750	Byggs akvedukten i Larnaka
1816	Byggs Hala Sultana Tekka nära Larnaka
1821	Äger ett uppror mot det ottomanska styret rum på det grekiska fastlandet
1878 - 1960	Cypernkonventionen skrevs under på Berlinkongressen och ön hamnade under brittisk administration
1914	Storbritannien annekterar Cypern då Turkiet stödjer Tyskland i första världskriget
1925	Cypern blir brittisk kronkoloni
1930-talet	Krav på att bli kvitt brittiskt styre framförs i allt större omfattning från befolkningen. Énosis-rörelsen grundas, vars krav är att Cypern skall anslutas till Greklandi
1950	Vid folkomröstningen visade det sig att 96 % av befolkningen var för enosis. Cyperns ärkebiskop Makarios III ställde sig i ledningen för grekcyprioternas politiska kamp,
1955 - 1959	General Grivas står bakom EOKA:s försök att tvinga fram en cypriotisk självständighet genom gerillaattacker på olika folkgrupper och brittiska soldater
1956 - 1957	Lever Makarios i exil på Seychellerna
1960	Cypern blir en självständig republik den 16 augusti. Som president utses grekcyprioten Makarios och turkcyprioten Fazil Küçük blir vicepresident
1963	Förslag till konstitutionsändringar resulterar i konflikter mellan greker och turkar
1964	Dödades över 500 personer i olika upplopp. FN skickar en fredsstyrka, UNIFICYP, till Cypern
1968	Inledde Makarios regering regelrätta förhandlingar med turkcyprioterna, som pågick till 1974 utan egentliga resultat.
1970	Hölls de första parlamentsvalen sedan självständigheten
1974	Den 20 juli bombade Turkiet Nicosia. Samtidigt invaderades och ockuperades norra Cypern
1975	I februari förklarade turkcyprioterna sitt område i norr för en federativ ”delstat”.
1977	Avled Makarios och efterträddes av Spyros Kyprianou
1983	I maj avbröt turkcyprioterna förhandlingarna om Cypern, sedan FN:s generalförsamling med stor majoritet uttalat sig för att alla främmande ockupationsmakter skulle lämna ön. I november utropades Nordcyperns turkiska republik. President blev Rauf Denktash . Endast Turkiet har erkänt denna
1988	Georghios Vassiliou valdes till president på öns södra del
1990	Ansökte den grekcypriotiska regeringen om cypriotiskt medlemskap i EG (EU från den 1 november 1993). Ansökan underblåste motsättningarna både inom och mellan de båda folkgrupperna
1993	I det grekcypriotiska presidentvalet segrade Glafkos Klerides
1995	På den turkcypriotiska delen vinner åter Rauf Denktash presidentvalet
1998	Glafkos Klerides vinner åter presidentvalet
2000	Rauf Denktash vinner åter presidentvalet trots vikande stöd Efter en bankkrasch i juli stormade omkring 2 000 personer parlamentsbyggnaden i de värsta oroligheterna på norra Cypern sedan kriget 1974
2003	Turkcyprioterna öppnar gränsen mellan öns två delar i april I det grekcypriotiska presidentvalet i februari väljs Tassos Papadopoulos till president
2004	Turkcyprioterna röstar ja och grekcyprioterna nej till FN:s plan för återförening Republiken Cypern erkändes som medlem i EU den 1 maj
2005	En viss besvikelse, både i södra och norra Cypern, spred sig bland befolkningarna över att omvärlden inte längre ägnade så stort intresse åt ön. Cypernfrågan hamnade åter i fokus när EU bestämde att Turkiet skulle få förhandla om medlemskap I november väcktes ett hopp om en öppning mellan öns båda delar då turkcypriotiska myndigheter tog bort vägspärrar från Nicosias forna huvudgata Ledra Street, som varit avspärrad sedan 1963. Avsikten var, sades det, att bygga en gångbro över buffertzonen mellan huvudstadens grek- och turkcypriotiska del I december fastställde den grekcypriotiska regeringen villkoren för att Ledra Street åter skulle kunna öppnas, bland annat måste all militär dras bort från området och minor avlägsnas. Försöket att åter öppna Ledra Street avbröts. Senare byggde turkcyprioterna ändå den planerade gångbron, men den kom aldrig till användning innan den åter revs i januari 2007
2006	I maj medgav turkcyprioternas president Talat i turkisk teve att turkcyprioterna var allmänt pessimistiska om möjligheten av en återförening med grekcyprioterna. Icke desto mindre ansåg Talat att det var fel att söka internationellt erkännande av norra Cyperns självständighet, så länge FN:s resolutioner om att norra Cypern inte skulle erkännas fortfarande gällde I parlamentsvalet på södra Cypern i maj gick president Papadopoulos centerparti DIKO framåt President Talat godkände den 25 september en ny turkcypriotisk regeringskoalition mellan CTP och Özgür. Ferdi Sabit Soyer från CTP återtog premiärministerposten I december tillkännagav president Talat att turkcyprioterna, som en goodwillgest, skulle riva en omstridd gångbro över Ledra Street i buffertzonen i Nicosia (den som byggts 2005)
2007	I januari revs gångbron över Ledra Street och samtidigt tillbakavisade president Talat de krav för att öppna Ledra Street som den grekcypriotiska regeringen formulerat 2005
2008	I den första omgången i presidentvalet på södra Cypern i februari 2008 blev i stort sett oavgjort mellan de tre huvudkandidaterna. I den andra omgången segrade Dimitris Christofias som förväntat. Han fick drygt 53 % av rösterna. När turkcyprioternas president Talat ringde för att gratulera till segern kom de två ledarna överens om att träffas inom kort Den 21 mars möttes södra och norra Cyperns presidenter i FN:s högkvarter i Nicosia. Där bestämde de att nya fredssamtal skulle inledas om tre månader och man kom även överens om att åter öppna Ledra Street, vilket gjordes den 3 april De nya Cypernförhandlingarna startade den 3 september I december tillkännagav president Christofias att han skulle avgå som ledare för AKEL, för att ägna alla sina krafter åt förhandlingarna med turksidan Den förre grekcypriotiske presidenten Tassos Papadopoulos avlider den 12 december .
2009	Dagen före årsdagen av Tassos Papadopoulos död den 12 december förde okända män bort hans kropp från graven. Dådet fördömdes både av grekiskt ortodoxa och muslimska samfund på ön
2010	I sitt nyårstal inför sade president Christofias att södra och norra Cypern inte hade närmat sig någon kompromiss om öns framtid. En ny förhandlingsrunda startade dock i januari Tassos Papadopoulos döda kropp återfanns i mars och strax därefter greps tre misstänkta, två av dem var grekcyprioter. Enligt justiteministern hade en lösensumma begärts, men inga pengar hade betalats ut Grekcyprioternas president Christofias sade i mars att han inte tänkte ställa upp till återval 2013 om förhandlingarna med turkcyprioterna misslyckades Turkcyprioternas presidentval den 18 april vanns av Dervis Eroglu från UBP. Den sittande presidenten Talat fick bara 43 % av rösterna och förlorade därmed presidentvalet

Till överst på sidan

Geografi

Cypern är Medelhavets tredje största ö, belägen i nordöstra Medelhavet, och hör närmast samman med Mellanöstern. Av politiska och kulturella skäl brukar ön räknas till Europa. Till Turkiet i norr är avståndet som kortast 65 kilometer, till Syrien i öster 169 kilometer.
Formellt, och enligt FN, utgör Cypern en enda stat. I praktiken är ön sedan 1974 kluven i två delar, en grekcypriotisk i söder och en turkcypriotisk i norr. Den grekcypriotiska delen omfattar knappt två tredjedelar, cirka 63 procent, av öns yta. Den turkcypriotiska delen omfattar drygt en tredjedel, cirka 37, av ytan. Mellan de båda delarna löper en smal buffertzon som övervakas av FN. Även huvudstaden Lefkosia (Nicosia) är delad.
Cypern har två större bergsområden. Kyreniabergen, som bildar en lång, smal kedja längs den norra kusten och en bit ut på halvön Karpasia i nordöst. I Troodosmassivet, som omfattar en ganska stor del av inlandet i söder, ligger Olympusbergen med öns högsta topp på 1 953 meter. Kyreniabergen har ett tunnare jordlager som ger begränsad växtlighet. Troodosbergen täcks av barrskog och har en rikare växtlighet. Mellan dessa bergsområden utbreder sig de bördiga slättlanden Messaoria i öster och Morphouslätten i väster.

Cyperns huvudstad heter Lefkosia (Nicosia) och har cirka 270 000 invånare (på den av turkar ockuperade norra delen heter huvudstaden Lefkosa och har cirka 85 000 invånare). Andra större städer är Limassol, Larnaka, Pafos och Gazi Magusa (Famagusta) Famagusta.

Klimat

Cypern har ett typiskt Medelhavsklimat med heta, torra somrar (juni till september) och milda, fuktiga vintrar (november till februari). Det påverkas av öns två bergskedjor. Den mesta nederbörden faller mellan november och mars. I Troodosbergen är klimatet fuktigare och betydligt svalare än i resten av landet. Mellan december och mars faller ofta snö här vilket brukar ge befolkningen möjlighet att åka skidor. Från det skogsbeklädda Troodosmassivet rinner en del mindre floder, som under sommaren är helt uttorkade.

Medeltemperaturer:

Lefkosia (Nicosia) vintertid max. +22 och min. +1.3 grader C. På sommaren max. +40 och min. +17 grader C.
Pafos vintertid max. +22 och min. +5 grader C. På sommaren max. +33 och min +19 grader C.
Larnaka vintertid max. +21 och min. +5 grader C. På sommaren max. +36 och min. +19 grader C.

Till överst på sidan

Flora och Fauna

Eftersom många migrerande fåglar använder Cypern som mellanlandningsplats är ön en bra lokal för ornitologer. Några av de fågelarter som kan observeras på ön är härfågel, blåkråka, biätare, Cypernsångare, häger och rördrom. Vintertid kan man få se flamingo vid saltsjöarna. I Troodosbergen finns, bland annat, dvärguv, Cypernstenskvätta, svartmes, nötskrika, mindre korsnäbb och trädgårdskrypare. Bland rovfåglar hittar man eleonorafalk och lammgam.

En gång i tiden levde dvärgelefant, dvärgflodhäst, stenbock, ginstkatt och vildsvin på Cypern. Det största däggdjuret som idag lever på Cypern är mufflonfåret. Dessutom finns här räv, Cypernhare, olika endemiska arter av näbbmus och åtta olika sorters fladdermöss.

Även reptiler och groddjur lever på ön. Den enda ormen som är giftig gör människan är den trubbnosiga huggormen. Ödlor av olika arter finns det gott om. De små lövgrodorna är den vanligaste grodarten. Det finns två arter sköldpaddor som kan observeras på Cypern; karettsköldpadda och soppsköldpadda.

Cyperns geografiska läge har påverkat öns flora. Här finner man växter som hör hemma i Mindre Asien, Nordafrika och andra Medelhavsområden. Antalet blommande växter som registrerats uppgår till cirka 1 800 olika, fler än 120 är endemiska.

Intresset för naturskydd har ökat.

Befolkning, språk och socialt

Vid självständigheten 1960 bodde Cyperns två dominerande folkgrupper, de kristna grekcyprioterna och de muslimska turkcyprioterna, ganska jämnt fördelade över ön. Städer och byar hade oftast blandad befolkning, men oroligheterna på 1960-talet ledde till att de båda folkgrupperna på flera håll flyttade isär och bosatte sig i skilda enklaver. Den turkiska invasionen 1974 resulterade i en faktisk delningen av ön.

Cirka 180 000 grekcyprioter flydde söderut då Turkiet ockuperade norra Cypern, bara något tusental blev kvar i norr. Samtidigt flydde cirka 60 000 turkcyprioter norrut. Nästan inga turkcyprioter blev kvar på öns södra del. Många turkcyprioter, kanske en tredjedel, har utvandrat, framför allt till Storbritannien. Många turkar har invandrat till norra Cypern från Turkiet, de flesta kom under åren 1975 och 1976. Grekcypriotiska myndigheter betraktar dessa invandrare som illegala och bortser från dem i sin befolkningsstatistik.

Grekiska och turkiska är statsspråk i respektive del av Cypern. Engelska har behållit sin betydelse som umgängesspråk och används också ofta som förvaltningsspråk.

Genom invandringen från Turkiet har de infödda turkcyprioterna blivit en minoritet på norra Cypern. En stor del av immigranterna från Östra Turkiet har varit fattiga analfabeter vars språk och kultur skiljer sig från turkcyprioternas. Bland de ursprungliga turkcyprioterna har det funnits ett utbrett missnöje med de immigranter som kom från Turkiet åren efter den turkiska invasionen.
På båda sidor av ön finns socialförsäkringssystem. Nästan alla förvärvsarbetande grekcyprioter omfattas av detta. De har rätt till sjukpenning, ålders-, invaliditets- och änkepension, mödraledighet, arbetslöshets- och arbetsskadeersättning. Kostnaderna för socialförsäkringssystemet delas mellan arbetsgivare, anställda och staten.
Den växande gruppen åldringar kommer på Cypern, likt i många andra länder i Västeuropa, att få en allt större omfattning vilket på sikt kommer att kräva en översyn av hela välfärdssystemet.
Informationen om hur socialförsäkringssystemet är utformat i den turkcypriotiska delen av Cypern är bristfällig, men systemet i norr omfattar fri sjukvård, pensioner samt socialhjälp.
Sjukvården är väl utbyggd på båda sidor av ön, men den är effektivare i söder där läkartätheten också är större.

Till överst på sidan

Religion

Nästan alla grekcyprioter tillhör Cyperns grekisk-ortodoxa kyrka. Turkcyprioterna är med få undantag sunnimuslimer. Båda folkgrupperna är i dag ganska sekulariserade. Den grekisk-ortodoxa kyrkan hör till södra Cyperns mest förmögna institutioner. Dess politiska inflytande har dock minskat kraftigt. På norra Cypern har många kyrkor omvandlats till moskéer sedan ön delades 1974, och en del av kyrkornas konstskatter har förskingrats.

På Cypern finns också några kristna minoriteter. De viktigaste är armenier och maroniter. Då landet blev självständigt 1960 valde armenierna och maroniterna att politiskt räknas som grekcyprioter. De hamnade därmed tillsammans med andra grekcyprioter på den södra delen av ön efter delningen. Förutom de armenisk-ortodoxa kristna och maroniterna finns små grupper av anglikaner, katoliker och judar.

Utbildning

Grekcyprioterna har av tradition alltid haft större andel högutbildade än turkcyprioterna. Turkcyprioterna har dock en högre genomsnittlig utbildningsnivå än turkar i Turkiet.

Båda sidor på ön har obligatorisk och avgiftsfri grundskola för barn som fyllt fem och ett halvt år. Efter de första sex åren följer ett treårigt högstadium och därefter tre frivilliga år på gymnasienivå.

Södra Cyperns första universitet öppnades så sent som 1992. I söder finns också ett tekniskt institut och högskolor. I norra Cypern öppnades ett universitet 1986. I dag finns där fem internationella universitet, av vilka fyra är privata. Majoriteten av studenterna i norr kommer utifrån, oftast från Turkiet.

Historieundervisningen har länge kritiserats. Dels för att ge mycket större utrymme åt Grekland (i söder) eller Turkiet (i norr) än åt själva Cypern och dels för att ge en vinklad bild till förmån för den egna folkgruppen.

Efter att Mehmet Ali Talat blev premiärminister i norr 2003 lät han omarbeta turkcypriotiska skolböcker så att de skulle ge en sakligare, mer opartisk bild, men den nya historieundervisningen motarbetades dock av en del lärare.

Inför de nya Cypernförhandlingar 2008 ville Dimitris Christofias regering i söder genomföra en liknande reform. Utbildningsministern Andreas Demetriou tillsatte en expertkommitté för att granska också grekcypriotiska skolböcker. Åtgärden väckte häftig debatt i södra Cypern och kritiserades bland annat av partiet DISY och av företrädare för Cyperns grekisk-ortodoxa kyrka.

För mer information klicka på länken Landsfakta

Till överst på sidan

Cypern är ett trevligt land att besöka. Här finns ett antal intressanta sevärdheter, flera av dem finns med på UNESCO:s lista över världskultursarv, gästvänliga människor och en omväxlande natur bestående av strandmiljöer och bergsområden med vandringsleder. Under en vecka med hyrbil täcker man lätt in en stor del av ön och dess sevärdheter, samt ett och annat bad.

Jag mötte stor vänlighet och tyckte om ön, som blev det 80:e land jag besökt.

Väggskylt vid
"Gröna linjen".
Lefkosia

"Gröna linjen".
Lefkosia

Marknaden i den
turkiska delen.
Lefkosia

Gammalt hotell i
Turkiska
Lefkoisa

Ärkebiskopens palats.
Lefkosia

Famagustaporten.
Lefkosia

Skolvägg!
Lefkosia

Korsriddarborgen.
Kolossi

1100-tals kyrkan
Agios Efstathios.
Kolossi

Kyrka.
Kolossi

Vy över ruinerna.
Kourion

Romerskt tempel.
Kourion

Den antika teatern.
Kourion

Afrodites strand.
Petra tou Romiou

Afrodites födelseplats.
Petra tou Romiou

Pelaren där aposteln
Paulus piskades.
Pafos

En av konungagravarna.
Pafos

"Du hör väl
vad jag säger..."
Pafos

Afrodites
vandringsled.
Akamashalvön

Vy från Afrodites led.
Akamashalvön

En del av klostret.
Kykkos

Dörr till munkcell.
Kykkos

Takmålningar.
Kykkos

Hus i bergsbyn
Kakopetria

Hemlagat till försäljning.
Kakopetria

Blommor och
karga berg.
Troodos

Vy över bergen.
Troodos

Takmålning.
Panagia Forviotissa.
Asinou

Skylt på väg in i
den turkiska delen av ön.
Morfou

Borgen.
Kyrenia

Borgen
St Hillarion

Staty.
Famagusta

Vy över moskén
Lala Mustafa Pasa.
Famagusta

Interiören i moskén
Lala Mustafa Pasa.
Famagusta

Var är turisterna?
Larnaka

En delad ö!

Dörrprydnad.
Lefkosa

Vacker balkong.
Lefkosa

Marknaden.
Lefkosa

Marknaden.
Lefkosa

Moské.
Lefkosa

Frihetsmonument.
Lefkosia

Korsriddarborgen.
Kolossi

Landskapsvy.
Kourion

Vy över havet.
Kourion

Antik mosaik.
Kourion

Hangglider.
Kourion

Var är turisterna?
Pafos

Fiskebåtar.
Pafos

De kungliga gravarna.
Pafos

Vy över
Coral Bay

Ödla.
Akamashalvön

Tistel.
Akamashalvön

Klostret.
Kykkos

Klostret.
Kykkos

Vy över byn
Pedoulas

Kyrkan.
Galata

Hus.
Kakopetria

Blommor.
Troodos

Vandringsleden på
Olympos

Från vandringen på
Olympos

Från vandringen på
Olympos

Från vandringen på
Olympos

Skidliften och
väderleksstationen på
Olympos

Panagia tou Araka.
Lagoudera

Panagia tou Araka.
Lagoudera

Panagia Forviotissa.
Asinou

Panagia Forviotissa.
Asinou

Panagia Forviotissa.
Asinou

Panagia Forviotissa.
Asinou

Panagia Podythou.
Galata

Panagia Podythou.
Galata

Panagia Podythou.
Galata

Panagia Podythou.
Galata

Michael Archangelos.
Galata

Michael Archangelos.
Galata

Michael Archangelos.
Galata

Michael Archangelos.
Galata

Borgen.
Kyrenia

Hamnen.
Kyrenia

Vy över
Kyrenia

Borgen St Hillarion.
Kyrenia

Moskén
Lala Mustafa Pasa.
Famagusta

Kyrkoruin.
Famagusta

Insekt.
Kourion

Marknaden i den
turkiska delen.
Lefkosia

En del av den
venetianska muren.
Lefkosia

Valv.
Kourion

Makarios staty.
Pafos

Vy från Afroditesled.
Akamashalvön

Vallmoblommor

Vallmoblommor

Vallmoblomma

Vallmoblomma

Vallmoblomma