Burma -
"Det Gyllene Landet"
Burma,
eller som landet numera benämns av militärregimen Myanmar, Sverige har
ej erkänt regimen och därmed inte heller namnbytet, kallas ofta "Det
Gyllene Landet". Jag skulle vilja göra ett tillägg. "Det Leende och Gyllene
Landet". Ett uttryck som alla besökare säkert håller med om.
Vänligare och mera leende människor än de man möter i Burma får man
leta efter!
Burma är ett intressant, spännande och vackert land att resa i. Här
finns vackra gamla tempel, vacker natur, intressanta minoritetsfolk och
ett synnerligen intressant folkliv!
Läs mera om min resa i Burma under
länken Resfakta.
Burmas historia i korthet
Det finns knappt
någon kunskap om landets förhistoriska period, även om arkeologiska
utgrävningar visar att människor bodde här redan långt före Kristi
födelse.
De tidigast kända folkgrupper som
efterlämnat spår av betydelsefulla kulturer i Burma är pyu och mon som
bodde i Irrawaddys deltaområde några hundra år före Kristus. Efter dem
kom de tibeto-burmanska folken, förfäder till dagens burmaner. Övriga
folkgrupper som finns i landet i dag invandrade i etapper från långt
före Kristi födelse fram till slutet av 1700-talet och levde åtskilda
från varandra, varför varje folkgrupp har utvecklat sin egen kultur och
särart.
Några viktiga årtal i Burmas
historia (alla årtal e Kr)
|
Årtal |
Händelse |
| 800 -
900- talen |
Under 800-900-talet efter Kr flyttade burmanerna
hit från Himalayas östra delar. De kom snart i konflikt med mon-folket.
En lång och blodig maktkamp utbröt, som burmanerna gick segrande ur |
| 849 -
1287 |
År 849 e Kr grundades kungariket Bagan, vid Ayeyarwady floden.
Dess höjdpunkt inleddes när kung Anawratha besteg tronen år 1044.
Slutet på denna epok kom när Kublai Khan och hans tartarer invaderade
Burma år 1287. Efter detta uppstod ett kaos som varade i 250 år med
maktkamper mellan olika folkgrupper |
|
1500-talet |
Under denna
tidsperiod enades landet åter under den burmanska dynastin
Toungoo. Ständiga krig försvagade riket, som åter upplöstes i
strider mellan folkgrupper där ingen var tillräckligt stark för
att ta makten |
|
1700-talet |
I slutet av detta århundrade uppstod den tredje
burmanska dynastin, Konbaung |
| 1885 |
Detta år hade
landet erövrats, och inlemmats som en provins i Brittiska
Indien. Upprinnelsen till den totala erövringen var de
gränskonflikter som burmeserna hade med det Brittiska ostindiska
kompaniet från början av 1800-talet.
Tiotusentals indier sändes till
Burma för att sköta ekonomi, handel och administration. De
flesta minoritetsfolken, som inte hade kämpat mot
kolonialmakten, belönades med lokalt självstyre i stor
omfattning. Många av dem tog värvning i brittisk tjänst som
soldater eller blev lägre tjänstemän. Efter britternas övertag
utvecklades Burma till världens ledande risexportör. De
nationellt självmedvetna burmanerna gjorde dock motstånd mot det
brittiska kolonialstyret |
|
1920-talet |
Buddhistiska
munkar predikade att det koloniala styret förvred människornas
sinnen och därför omöjliggjorde strävan efter den buddistiska
saligheten |
|
1930-talet |
En
självständighetsrörelse växte fram och dess medlemmar kallade
varandra thakin, herre, mästare, en titel som var förbehållen de
koloniala herrarna. För befolkningen blev de snart kända som
thakinerna. De hämtade sina idéer från bland annat socialismen
och marxismen och japansk fascism, men framför allt gick deras
argument ut från buddistisk tradition |
| 1936 |
För att dämpa de
oroligheter och strejker som ofta förekom under 1930-talet,
riktade mot kolonialstyret, mot indiska penningutlånare och
gästarbetare, försökte britterna blidka nationalisterna genom
att ge dem ökat självstyre och detta år fick burmeserna ett eget
parlament genom allmänna val |
| 1937 |
En
premiärminister utsågs av parlamentet, men den brittiske
guvernören behöll vidsträckta maktbefogenheter |
|
1940-talet |
Vid andra
världskrigets utbrott tog japanerna kontakt med burmanska
nationalister och lovade dem stöd i självständighetskampen. En
grupp thakiner, ledda av Aung San, smugglades ut ur Burma och
fick militär utbildning av den japanska underrättelsetjänsten.
Dessa bildade sedan kärnan i specialförband som med räder i
Burma understödde den japanska invasionen 1942
Sedan de allierade hade drivits ut
ur nästan hela landet utropades Burma till en självständig stat.
Men självständigheten blev bara formell. I praktiken härskade
Japans kejserliga armé, och många burmeser sattes i tvångsarbete
och utsattes för brutala övergrepp |
| 1945 |
Britter och
burmeser som lierat sig med dem, under ledning av den brittiske
överbefälhavaren i Sydöstasien Mountbatten, anföll japanerna och
lyckades detta år återerövra Burma. Efter kriget kom britter och
burmeser i konflikt med varandra när britterna inte ville
överlämna makten i ett självständigt Burma till Aung San och
Frihetsförbundet, eftersom man var missnöjd med det
kommunistiska inslaget i rörelsen. Britterna ändrade inställning
när oroligheter bröt ut och blev så omfattande att ett allmänt
uppror hotade |
| 1947 |
Frihetskämpen
Aung San och sex andra ledande AFPFL-medlemmar som skulle ingå i
regeringen för det självständiga Burma mördades i en
sammansvärjning ledd av den konservative politikern U Saw som
manövrerats undan makten genom överenskommelsen mellan britterna
och Frihetsförbundet |
| 1948 |
En annan ledare
ur AFPFL, Thakin Nu, tog över regeringsansvaret vid
självständigheten den 4 januari
Kort efter självständigheten
inledde kommunisterna ett gerillakrig mot landets nya regering,
ledd av U Nu, en av ledarna från självständighetsrörelsen och i
västra Burma slogs muslimska rebeller för en egen stat |
|
1949 |
Tog Karenfolket
till vapen mot regeringen och samtidigt gick kinesiska
nationalistiska trupper på flykt undan Mao Zedongs folkarmé in i
delstaten Shan i norr, där de upprättade ett eget välde. På
våren låg större delen av landsbygden utanför regeringens
kontroll, och även delar av huvudstaden Rangoon behärskades
tidvis av rebeller |
|
1951 |
Först detta år
kontrollerade regimen åter större delen av landet |
|
1950-talet |
Under andra
hälften av detta årtionde försvagades regeringens ställning,
bland annat för att den inte lyckades lösa jordfrågan, trots
jordreformen saknade nästan hälften av bönderna egen jord.
Ekonomiska svårigheter hade dessutom lett till försämrad
levnadsstandard. Minoritetsfolken och kommunisterna fortsatte
den väpnade kampen medan regeringspartiet splittrades av
personstrider. Regeringen fick också mycket kritik för att den
inte gjorde buddismen till statsreligion |
|
1958 |
Gav
regeringschefen U Nu upp och bad parlamentet att utse
överbefälhavaren general Ne Win till regeringschef |
|
1960 |
General Ne Win
lämnade tillbaka regeringsmakten till U Nu sedan dennes fraktion
i Frihetsförbundet (AFPFL) hade vunnit parlamentsvalet
U Nu inledde diskussioner med
representanter för minoritetsfolken om ökat självstyre men
militären fruktade att detta skulle leda till den burmesiska
statens upplösning. Officerarna ogillade även U Nus försök att
locka utländska företag till Burma, eftersom det stred mot deras
socialistiska idéer |
|
1962 |
I mars grep
general Ne Win makten i en militärkupp. Politiker fängslades och
militärer tog över förvaltningen. En "burmesisk väg till
socialism" infördes, som Ne Win beskrev som en kombination av
buddism och socialism, och det arméstyrda Burmas socialistiska
programparti (Burma Socialist Programme Party, BSPP) blev
landets enda tillåtna politiska parti |
|
1970-talet |
I början av detta
årtionde kungjorde de militära ledarna planer på att införa en
ny författning och överlämna makten till en civil regering. Som
en förberedelse för detta lämnade Ne Win och 20 andra höga
militärer i regeringen formellt armén |
|
1974 |
Den nya
författningen trädde i kraft och allmänna val hölls till en
folkförsamling. Ne Win valdes till president och ledare för ett
nytt, övervakande organ, statsrådet. På papperet fick Burma en
civil regering och en del av de styrande byttes ut, men i stort
låg makten i händerna på samma grupp som tidigare. Under flera
år isolerade sig Burma nästan helt från omvärlden |
|
1980-talet |
Efter några år
med växande ekonomi försämrades åter situationen i början av
detta årtionde och vid flera tillfällen bröt oroligheter ut till
följd av livsmedelsbrist. BSPP försökte komma till rätta med
problemen genom att omorganisera i partitoppen och att avskeda
tusentals partimedlemmar som inte ansågs ha levt upp till
partiets ideal. En kampanj mot korruptionen inom förvaltningen
inleddes också, men de grundläggande problemen kvarstod dock |
|
1987 |
Tvingades Burma
att ansöka hos FN om status som ett så kallat LDC-land (Least
Developed Country), minst utvecklat land, vilket beviljades. För
många burmeser, som mindes det relativa välståndet under tiden
före militärkuppen, var FN-beslutet en nationell förödmjukelse.
Detta bidrog till den massrörelse för demokrati och mot
socialism som drog fram över Burma 1988-1990 och som gav uttryck
åt 26 års frustration över ständiga prisstegringar, brist på
utveckling och total avsaknad av grundläggande demokratiska fri-
och rättigheter. Initiativet till protesterna togs av Burmas
traditionellt politiskt aktiva studenter |
|
1988 |
I mars och
juni demonstrerade studenterna i huvudstaden Rangoon mot
militärstyret, vilket bemöttes med våld och många studenter
dödades Ne Win lät
officiellt "pensionera" sig i juli, men förblev, trots sjukdom
och sin höga ålder, den reelle makthavaren bakom kulisserna
Ett par kortlivade regeringar,
som alla bestod av Ne Wins anhängare, följde på varandra, medan
massdemonstrationerna i landet fortsatte
Under landsomfattande
oroligheter i juli tros militären ha dödat flera tusen
demonstranter på olika platser i Burma. Nya politiska grupper
bildades. Efter 30 års exil i Storbritannien återvände Aung San
Suu Kyi, dotter till nationalhjälten Aung San, till Burma.
Tillsammans med två höga militärer bildade hon Nationella
förenade fronten för demokrati (National United Front for
Democracy, NUFD), som senare bytte namn till Nationella
förbundet för demokrati (National League for Democracy, NLD)
I september grep en ny
uppsättning generaler under ledning av Saw Maung makten. Dagarna
efter kuppen beräknas ytterligare omkring tusen människor ha
dödats och tusentals oppositionella gick under jorden |
|
1989 |
På våren lovade
militärrådet att ordna fria val och överlämna makten till en
demokratiskt utsedd regering. Politiska partier tilläts
registrera sig, men Aung San Suu Kyi sattes i husarrest under
sommaren och kunde därmed inte kandidera i valet |
|
1990 |
Till valet i maj
ställde över 90 partier upp, däribland det regeringstrogna
Nationella förenade partiet (National Unity Party, NUP) och Aung
San Suu Kyis NLD. I valet, som bedömdes ha gått rätt till, vann
NLD en övertygande seger med cirka 60 % av rösterna, vilket
skulle ha gett 392 av de 485 mandaten mot 10 för NUP
När NLD gjorde anspråk på att i
enlighet med valresultatet få överta regeringsmakten påstod
militären att valet inte gällde till ett parlament utan en
församling som skulle skriva en ny författning. Juntan
förklarade att den tänkte sitta kvar till dess att den nya
författningen hade godkänts av alla folkgrupper. Konflikten
trappades upp under sommaren och hösten och flera tusen
politiska aktivister greps |
|
1991 |
Fick Aung San Suu
Kyi Nobels fredspris för sin ickevåldskamp för demokrati. De
styrande generalerna i Burma hamnade därmed under starkt
internationellt tryck att frige henne ur husarresten |
|
1995 |
I juli släpptes
Aung San Suu Kyi ur sin husarrest vilket tände förhoppningar om
en politisk dialog inom landet, men varje ansats till reformer
följdes av nya bakslag. Efter frigivningen återinsattes hon som
ledare för NLD |
|
1996 |
I maj höll NLD
sin första kongress. Polisen hade dock gripit över 200 delegater
för att de skulle hindras att delta. Partikongressen antog en
resolution om att utarbeta ett alternativ till det förslag till
ny författning som militärjuntan lagt fram
Senare under året skakades landet
på nytt av oroligheter, då studenterna vid universitetet i
Rangoon demonstrerade mot regimen
De ständiga trakasserierna av
oppositionen ledde till att USA och EU införde begränsade
sanktioner mot Burma |
|
1998 |
Konflikten
trappades upp på nytt när hundratals NLD-medlemmar greps sedan
partiet meddelat avsikten att inkalla ett "folkets parlament"
för att trotsa juntans vägran att erkänna valet 1990. NLD
tvingades ge upp planerna och bildade istället en mindre grupp
med uppgift att representera "folkets parlament" |
|
2000 |
Aung San Suu Kyi,
ledaren för oppositionsrörelsen Nationella förbundet för
demokrati (NLD) hade trots frigivningen ur husarresten inte full
rörelsefrihet. Tillsammans med partikamrater försökte hon vid
tre tillfällen under året att lämna Rangoon för att träffa
NLD-medlemmar. Militären stoppade gruppen utanför huvudstaden,
och efter det sista försöket i september sattes hon åter i
husarrest |
|
2002 |
SPDC meddelade i
mars att fyra släktingar till den tidigare härskaren Ne Win hade
gripits för planer på ett kuppförsök mot juntan
Trots det påstådda kuppförsöket
stoppades inte regimens samtal med Aung San Suu Kyi, och i maj
upphörde hennes husarrest efter 19 månader. Frigivningen uppgavs
vara villkorslös och NLD-ledaren kunde resa vart hon ville |
|
2003 |
I maj
dömdes tio NLD-aktivister till långa fängelsestraff för att de
spridit regimfientliga flygblad. Vid samma tid hade Aung San Suu
Kyi och andra NLD-ledare inlett en månadslång rundresa i landet,
bland annat hos minoritetsfolken i Kachinstaten. Juntans lokala
anhängare började störa partiets möten, och utanför Mandalay
attackerades NLD:s bilkortege av beväpnade män. Militären grep
bland andra Aung San Suu Kyi, som placerades i "skyddsförvar",
och partiets vice ordförande Tin Oo, som fängslades. Båda sattes
några månader senare i husarrest
I augusti omorganiserades
juntans ledning. Ordförande Than Shwe avgick från sin post som
premiärminister till förmån för general Khin Nyunt som senare
meddelade att nationalkonventet åter skulle samlas för att
skriva en ny författning vilket skulle leda till ett nytt val |
|
2004 |
I april frigavs
NLD:s ordförande Aung Shwe och vice ordförande U Lwin. Samtidigt
tilläts NLD att öppna sitt huvudkontor i Rangoon som varit
stängt i nästan ett år. Nationalkonventet samlades i maj, men
det bojkottades av NLD, delvis i protest mot att partiets högsta
ledare ännu satt i husarrest. Även flera etniska
minoritetsgrupper bojkottade konventet
Inom juntan rådde oenighet om den
förda politiken, och i oktober avsattes premiärminister Khin
Nyunt och placerades i husarrest, anklagad för korruption och
mutbrott. Premiärministern, som även var chef för den militära
underrättelsetjänsten, anses ha förespråkat fortsatta
överläggningar med Aung San Suu Kyi, vilket Than Shwe motsatte
sig
I november tillkännagav
militärjuntan en stor amnesti för över 9 000 personer, bland
annat dem som "på felaktiga grunder" hade gripits av den nu
nedlagda underrättelsetjänsten, personer dömda för mindre brott
och många som bara hade kort tid kvar av sina straff |
|
2005 |
I maj detonerades
tre sprängladdningar i två varuhus och ett konferenscentrum i
Rangoon och minst 20 personer dödades. En uppfattning var att
bombdåden utfördes av personer som hade rensats ut från Khin
Nyunts underrättelsetjänst. Enligt regeringen var det
exilgrupper |
| 2006 |
Juntans högsta ledare Than Shwe lämnade i
september över kontrollen av de väpnade styrkorna till en av
sina närmaste män, Shwe Mann. Samtidigt lämnade Maung Aye posten
som regional befälhavare. De båda ledarna behåller sina poster i
det styrande rådet, och maktskiftet tolkades som att de kommer
att ta ledningen i en civil regering
Samtalen om en ny
författning återupptogs i oktober |
| 2007 |
I början av året enades länderna inom
ASEA, den sydostasiatiska samarbetsorganisationen, om en
resolution som krävde att Burma skulle påskynda processen mot
nationell försoning och frige politiska fångar.
I slutet av
januari anklagades Aung San Suu Kyi av militärjuntan för
skatteflykt, eftersom hon inte hade utnyttjat pengarna från
Nobels fredspris inom Burmas gränser
I augusti och september hölls demonstrationer på olika håll i
landet i protest mot att regimen i mitten av augusti dubblerat
priset på bränsle vilket hade resulterat i att även
biljettpriserna på bussar ökade kraftigt. Kostnaderna drabbade
vanligt folk, som redan hade svårt att klara sin försörjning. I
en av de största protestmarscherna i Rangoon i augusti ingick
oppositionsanhängare, däribland ledare för en studentgrupp som
varit aktiv under folkupproret 1988. Demonstrationerna eskalerad
och även munkar började delta i dem. Munkarnas engagemang
trappade upp demonstrationerna som nådde sin höjdpunkt mot
slutet av september
Den 21 september deltog omkring 1 500 munkar i en
protestmarsch i Rangoon. Deras ledare meddelade att de tänkte
fortsätta med sina fredliga demonstrationer till dess att
militärregimen föll. Oroligheterna i landet var de värsta sedan
slutet av 1980-talet.
Den 22 september tog sig demonstrerande munkar fram till Aung
San Suu Kyis hus. Oppositionsledaren, som inte hade fått visa
sig offentligt på fyra år, tilläts hälsa på munkarna från
husporten
Den 23 september deltog 20 000 personer i demonstrationerna,
varav många munkar och nunnor, i de största protesterna på
Rangoons gator sedan 1988 års demokratiuppror
Den 24 september fortsatte demonstrationerna och omkring 50
000 demonstranter samlades i Rangoon. En rörelse av munkar
uppmanade befolkningen att fortsätta protesterna mot
militärdiktaturen
Även den 25 september förekom massdemonstrationer i Rangoon
men sedan stoppade militärregimen dessa med hårda metoder. Vissa
källor gör gällande att cirka 200 personer dödats under
demonstrationerna
FN och ASEAN protesterade mot militärregimens agerande mot de
fredliga demonstranterna, men Kina förhindrade att sanktioner
vidtogs mot Burma. FN skickade ett sändebud till Burma för att
medla mellan militären och Aung San Suu Kyi för att få igång ett
samarbete mellan dem. Men i slutet av december hade Suu Kyi och
regimens ombud endast träffats en gång för samtal |
| 2008 |
I början av året meddelade militärjuntan att en
folkomröstning skulle hållas den 10 maj om en ny författning
En vecka innan folkomröstningen skulle hållas drabbades
kustlandet i söder av en kraftig cyklon. Flera områden
översvämmades och förödelsen blev stor särskilt i
Irrawaddy-deltat och i Rangoon. Enligt officiella uppgifter
några dagar efter naturkatastrofen hade omkring 30 000 personer
dödats, men flera biståndsorganisationer och FN trodde att
antalet mycket högre, kanske över 100 000. Trots katastrofen,
och omvärldens försök att få folkomröstningen senarelagd, så
genomfördes folkomröstningen som planerat i nästan hela landet
den 10 maj. I de områden som drabbats hårdast blev omröstningen
dock uppskjuten i två veckor. Några dagar senare meddelade
regimen att den nya konstitutionen hade fått stöd av drygt 92 %
av väljarna. Enligt många bedömare, däribland
människorättsorganisationer, låg en blandning av fusk och hot
bakom resultatet
Den 22 maj kom FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon till Burma
för att dels besöka de drabbade områdena, dels träffa general
Than Shwe för att försöka få regimen att ta emot mer bistånd
till katastrofens offer. Nya uppgifter visade då att 78 000 hade
dött i katastrofen och att 56 000 fortfarande saknades. I början
av juni meddelades att antalet döda var drygt 134 000 efter
cyklonen, och att mer än 2 miljoner människor behövde hjälp av
olika former av hjälp enligt FN-uppskattningar. Trots det enorma
hjälpbehovet förhalade militärjuntan länge västvärldens
hjälpinsatser. I juli ansåg dock FN:s chef för humanitära frågor
att hjälparbetet nu kunde beskrivas som " en normal
internationell räddningsoperation". Under hösten var problemet
istället att få biståndsgivare att donera mer bistånd till
landets drabbade befolkning
I slutet av september frigav regimen drygt 9 000 fångar
för gott uppförande och för att de skulle få möjlighet att
delta i valet 2010. En av dem som fick amnesti var Win Tin, en
av grundarna till oppositionsrörelsen NLD. Med 19 år i fängelse
var han den politiska fånge som suttit inspärrad längst i landet |
| 2009 |
I mitten av maj ställdes Aung San Suu Kyi inför
rätta anklagad för att ha brutit mot husarresten genom att ha
tagit emot en amerikan i sitt hus. Hon hävdade att hon var
oskyldig och att mannen kommit objuden simmande från andra sidan
av den sjö där hennes hus ligger. Husarresten skulle upphöra i
slutet av samma månad och en del bedömare menade att rättegången
var ett sätt för regimen att säkra att Aung San Suu Kyi var i
fångenskap under kampanjen inför de val som planeras nästa år.
FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon besökte Burma i början av
juli, ungefär samtidigt som rättegången mot Aung San Suu Kyi
väntades återupptas, och bad då att få träffa henne men nekades
detta. I mitten av augusti tillkännagavs domen som innebar att
Aung San Suu Kyi dömdes till ytterligare 18 månader i husarrest,
ett domslut som kritiserades skarpt från många håll i omvärlden |
|
2010 |
Burmas ledare
offentliggjorde i mars ett antal lagar inför det utlovade valet
under året. En av lagarna förbjöd personer som tidigare dömts
för brott att vara medlemmar i ett politiskt parti. Aung San Suu
Kyi skulle därmed inte längre kunna leda sitt parti eller delta
i valrörelsen. Den nya lagen förbjöd även medlemmar i religiösa
ordnar att bli medlemmar i ett parti, därmed var även
buddistmunkar och nunnor, som var en drivande kraft under
protestdemonstrationerna mot regimen 2007, förhindrade från att
engagera sig politiskt I
april lämnade premiärminister Thein Sein och ytterligare ett
tjugotal personer in en ansökan om att få bilda ett nytt
politiskt parti som skulle heta Förenade solidaritets- och
utvecklingspartiet (USDP). Strax innan hade Thein Sein och 22
ministrar i regeringen lämnat sina militära poster |
Till
överst på sidan
Geografi, Klimat
Till ytan är Burma cirka 1,5 gånger större än Sverige. Landets form
liknas ibland med en papegojas. Burma har en längd av cirka 200 mil och
är som bredast 100 mil. Naturen är varierande, med
Himalayas bergstoppar i norr och ett stort slättlandskap i den centrala
delen. I landets sydvästra del utbreder sig ett stort deltalandskap. I
väster gränsar landet mot Bengaliska viken och Andamansjön. I
deltalandskapet odlas
majoriteten av landets ris. Tvärs igenom Burma
rinner, den nästan 2 000 kilometer långa, Ayeyarwady-floden, landets
livsnerv.
Burma har under året tre olika klimatperioder. Monsunperioden, med allt
sin nederbörd, börjar i maj/juni och slutar i oktober. Torrperioden
infaller mellan november och maj. Detta är bästa tiden för besök i
landet. I bergsområdena kan temperaturen falla ned mot noll under denna
period. I februari börjar temperaturen stiga och månaderna mars till
maj kan vara pressande heta.
Flora och fauna
Som i andra delar av Asien består
Burmas ursprungliga skogar av två huvudtyper; monsunskogen och
regnskogen. Var och en med sina karaktäristiska växter. I, på
gränsen mot Tibet förekommer en vegetationstyp anpassad till Himalayas
kärva klimat.
Djurlivet är, precis som växtligheten, anpassad till tropiska
förhållanden och här finns däggdjur som tiger, elefant, olika arter
björn och apor, tapir, gaur mm Fågellivet är rikt och man uppskattar
att det finns cirka 1 000 olika arter här, inklusive
flyttfåglar.
Befolkning, språk och sociala
förhållanden
Det finns ingen säker statistik över
invånarantalet eftersom miltärregimen inte har full kontroll över landet
och därmed inte kunnat genomföra folkräkningar på länge, dessutom har
många burmeser flytt. En stor del av befolkningen bor i de bördiga
områdena längs floden Irrawaddy och i dess deltaområde.
Burmas befolkning är inte helt homogen.
I landet lever inte mindre än 67 olika etniska grupper som talar mer än
240 språk eller dialekter. Majoriteten utgörs av folkgruppen bamar, även
kallade burmeser, som lär han vandrat in från sydvästra Kina. Andra
större folkgrupper är Shan, Karen, Rakhine, Chin och Mon. Flera av dessa
folkgrupper lever även i angränsande länder. I Burma lever även stora
grupper med indiskt och kinesiskt ursprung.
Omkring 30 procent av landets
befolkning tillhör de cirka 100 officiellt erkända nationella
minoriteter och stamfolk. Under resan kom jag i kontakt med flera olika
folkgrupper, bland annat bamarer, rakhine, shan, chin, pa-o, danu, intha,
palaung och padaung.
Vid självständigheten 1948 löstes inte
frågan om minoritetsfolkens rättigheter och därför har olika grupper av
frihetsrörelser kämpat för någon form av självstyre sedan dess. Landet
har därför mer eller mindre befunnit sig i inbördeskrig under hela sin
moderna historia. Den politik militärregimen för mot minoritetsfolken
har lett till en omfattande utvandring eller flykt till grannländerna.
Burmanska är landets officiella språk
som tillsammans med tibetanska utgör grundstommen i den tibeto-burmanska
språkgruppen. Till denna språkfamilj hör också flera av Burmas
minoritetsspråk, till exempel arakanesiska, karen, karenni, kachin och
chin. Engelska används allmänt i affärslivet och inom förvaltningen.
I Burma finns ett begränsat
socialförsäkringssystem som tillkom 1954. Det ger vissa ersättningar
till främst offentligt anställda; vid sjukdom, moderskap och
arbetsskada. Pensionssystem saknas dock helt.
Den härskande militära eliten blir allt rikare för att de har kontroll
över statliga företag och utrikeshandel medan majoriteten av landets
invånare upplever en stadig försämring av levnadsvillkoren. Den
genomsnittliga inkomsten i landet är bland de lägsta i världen,
samtidigt stiger priserna på viktiga med inflationen.
Den fria sjukvården fungerade väl en gång i tiden men nu är sjukdomar
som malaria och tuberkulos vanliga och utbrott av pest förekommer.
Tillgången till sjukvård och mediciner i Burma anses vara lika dålig som
i de fattigaste afrikanska länderna. Värst är situationen för de etniska
minoriteterna i områden där strider förekommer.
Missbruk av droger, bland annat heroin, är vanligt förekommande och en
följd av den omfattande odlingen av opium och spridningen av hiv/aids
har snabbt ökat i dessa grupper. Hiv/aids har även spridits bland de
många prostituerade burmesiska kvinnor som kommer från minoritetsfolken
och som lever som prostituerade i Thailand. Sedan i början av
2000-talets har dock regimen börjat samarbeta med
frivilligorganisationer för att begränsa spridningen.
Thanaka; ansiktsdekorationer
Vid ett besök i Burma lägger man
snabbt märkte till att burmeserna har stora gula "fläckar" i
ansiktet, thanaka. Dessa kommer från en
pasta, gjord på vatten och bark från thanakaträdet. Pastan stryker man
på huden som skydd mot den starka solen. Den är också
fuktighetsbevarande och fungerar även som skönhetsmedel.
Utbildning
De burmesiska barnen börjar den
obligatoriska, kostnadsfria femåriga grundskolan vid femårs ålder, om
den finns tillgänglig. Efter grundskolan följer ett mellanstadium på tre
år samt ett högstadium på två år.
Cirka fyra av fem barn börjar
grundskolan, eller går i buddistiska klosterskolor, men bara hälften av
dem fortsätter till mellanstadiet. Bara en av fyra elever fortsätter
till högstadiet.
Efter studentoroligheterna 1988
stängdes samtliga skolor fram till augusti 1992. I december 1996
stängdes åter universiteten efter nya studentoroligheter och öppnades
åter sommaren 2 000 under förutsättningen att de inte blandade sig i
politiken. Studenterna övervakas dock av representanter för
militärregimen.
Universiteten i Rangoon och Mandalay
har varit landets bästa, men utbildningsnivån har sjunkit sedan i mitten
av 1990-talet.
Sedan en tid tillbaka finns även
privata skolor. En del av dem finansieras genom höga terminsavgifter
medan andra drivs genom välgörenhet.
Religion
Det sägs ofta att Burma är Asiens
mest renläriga buddhistiska land. Den buddhism som tillämpas hör till
Theravada, eller Hinayana Buddhismen som anses vara närmast den lära
som Buddha förkunnade efter att han nått insikt om livet.
Trots buddhismens starka ställning
tillber man även nats, en sorts andar; onda eller goda. Under en nats pwe
dansar medier, kvinnor eller män utklädda till kvinnor, tills de
faller i trans och får kontakt med andarna.
Resan till Burma var en av mina
bästa och starkaste, hittills. Med mig hem hade jag nya erfarenheter
och minnen från ett vackert och intressant land. De starkaste intrycken
från resan var nog mötena med, de alltid leende och vänliga,
invånarna, men även den vackra naturen lämnade oförglömliga minnen.
|
Schwedagonpagoden
Yangon
|
