Bolivia -
"Inkarikets vagga"
|
|
Bolivia -"Inkarikets vagga" |
|
| Resfakta | Mer information om Bolivia | Landsfakta Bolivia | Startsida | English version |
Bolivia - "Inkarikets Vagga"Bolivia kallas ofta för "Sydamerikas Tibet" med anledning av landets höga och isolerade läge, utan egen kustlinje. Bolivia domineras av den indianska befolkningen och deras kultur, cirka 65 % av landets befolkning är av indianskt ursprung. Antalet olika indianska grupper uppgår till ett trettiotal. Bolivia är ett mångkulturellt och fascinerande land med inslag av gamla, sedan länga försvunna kulturer som Tiahuanacu och Inka. Naturen omfattar allt från Amazonas ångande regnskog till den vindpinade högplatån Altiplano.Jag fascinerades och fängslades av detta vackra och spännande land.Sällan eller aldrig brukar jag
vara rädd under en resa. I Bolivia var jag riktigt rädd två gånger.
|
| Årtal
|
Händelse |
| 1903 | Överlät man ett 100 000 km2 stort område i Amazonas till Brasilien i utbyte mot att de skulle bygga en järnväg utefter floden Rio Madre och att bolivianerna skulle få fritt tillträde till Stillahavskusten |
| 1920-talet | Borrade US Standard Oil efter olja i det bolivianska Chacoområdet. Dessutom trodde man att det skulle finnas olja även i andra delar av detta område |
| 1928 | Uppstod många gränskonflikter med paraguayiska militärpatruller. Både Bolivia och Paraguay var intresserade av eventuella nya oljefyndigheter |
| 1932 - 1935 | I det så kallade Chackokriget, som delvis startades av rivaliserande utländska oljebolag, förlorade Bolivia merparten av Chacoområdet i sydöst till Paraguay och cirka 55 000 bolivianska soldater miste livet. I den delen som tillföll Paraguay har ingen olja hittats |
| 1930-, 1940-talen | Under denna tidsperiod växte nya nationalistiska och vänsterorienterade politiska rörelser fram som utmanade den traditionella eliten. Särskilt inflytelserik blev den radikala Revolutionära nationaliströrelsen (MNR) |
| 1951 | I presidentvalet segrade MNR:s kandidat Victor Paz Estenssoro. Han hindrades dock genom en militärkupp från att tillträda vilket utlöste en folklig resning ledd av MNR |
| 1952 | I en blodiga revolution avsattes militärregimen och Paz Estenssoro installerades som som president. Ett stort reformprogram inleddes; gruvorna förstatligades, allmän rösträtt infördes och en jordreform genomfördes. Landsorganisationen COB (Central Obrera Boliviana), dominerad av gruvarbetarfacket, bildades och blev snabbt en maktfaktor |
| 1960 | Blev åter Paz Estenssoro president |
| 1964 | Paz Estenssoro avsattes av militären i november |
| 1971 | Militärkuppen i november 1964 blev inledningen på en lång period av odemokratiskt styre. Med stöd av USA bekämpades gruvarbetarfacket och marxistiska studentrörelser. Efter flera militärkupper tog general Hugo Bánzer makten |
| 1974 | Politiska partier och fackförbund förbjöds. Kränkningarna av de mänskliga rättigheterna tilltog. Ekonomin växte, men det skedde till stor del genom utlandslån samtidigt som investeringar i industrin försummades |
| 1978 | Tvingades general Banzer bort från makten efter växande motstånd inom landet och påtryckningar från USA. Därefter följde en kaotisk period med flera val och militärkupper följde. Militärregimerna förde landet nära ruinens brant. USA, som länge varit nära allierat, blev alltmer kritiskt mot den bristande demokratin och regimernas inblandning i den snabbt växande kokainhandeln |
| 1982 | I oktober lämnade militärregeringen ifrån sig makten och till president utsågs Hernán Siles Zuazo. Trots regeringens vänsterprägel tvingade den ekonomiska krisen ganska omgående fram åtstramningar |
| 1985 | I presidentvalet segrade ex-president Victor Paz Estenssoro. Hans tidigare förda vänsterpolitik byttes mot nyliberala reformer för att få ordning på ekonomin. Regeringen utlyste undantagstillstånd för att kunna göra nedskärningar, vilket chockade inte minst den tidigare allierade landsorganisationen COB (Central Obrera Boliviana) |
| 1989 - 1993 | Var MIR:s ledare president Jaime Paz Zamora och |
| 1993 - 1997 | Var MNR:s ledare Gonzalo Sánchez de Lozada president |
| 1997 | Den kärva ekonomin och de ständiga korruptionsskandalerna resulterade i att Hugo Bánzer valdes till president, trots att han varit diktator på 1970-talet. Hans högerparti ADN bildade koalitionsregering med flera andra partier |
| 2001 | Hugo Bánzer tvingades avgå som president på grund av sjukdom. Vicepresident Jorge Quiroga Ramires blev hans efterträdare |
| 2002 | Hugo Bánzer
avlider i maj på grund av sin cancer. Han klarade sig därmed
från en rättegång för de människorättsbrott begångna under
diktaturen som han anklagats för Valet resulterade i att Sánchez de Lozada återkom som president. Han vann efter en andra valomgång, som enligt dåvarande författning hölls i kongressen, över tvåan Evo Morales. Efter valet fördjupades den ekonomiska krisen och de sociala oroligheterna ökade. |
| 2003 | Missnöje och en
konflikt mellan polis och militär bidrog till att våldsamheter i
La Paz i februari krävde 30 människors liv Det så kallade gaskriget eskalerade i september när massdemonstrationer genomfördes i flera städer. Vägar spärrades av och La Paz belägrades så att det efter några veckor uppstod mat- och bränslebrist. När militär åter sattes in mot demonstranter i oktober dödades över 60 människor Strax efter kravallerna avgick Sánchez de Lozada och flydde landet. Vicepresidenten Carlos Mesa tog över som president. Han utlovade en folkomröstning om gasexporten och en översyn av författningen och därmed dämpades oroligheterna |
| 2004 | Folkomröstningen i juli bidrog till att landets energipolitik förändrades |
| 2005 | Under våren ökade
åter protesterna, främst i La Paz och El Alto. Drivande kraft
bakom demonstrationer och vägblockader var Evo Morales och hans
parti Rörelsen för socialism (MAS) Den 6 juni 2005 avgick president Mesa. Han efterträddes av ordföranden för Högsta domstolen, Eduardo Rodríguez. Nyval utlystes till den 18 december I presidentvalet segrade Evo Morales redan i första omgången med nästan 54 % av rösterna och Bolivia fick därmed sin första president av indiansk härkomst |
| 2006 | Den nya
regeringen tillträdde i januari och bland ministrarna fanns
gruvarbetare och företrädare för både ursprungsbefolkning och
näringsliv. Bolivia övergick därmed till en vänsterinriktad
politik och Morales förklarade att naturtillgångar skulle övergå
i statlig ägo Konflikterna om den nya grundlagen och frågan om departementens självstyre gjorde den politiska situationen alltmer känslig och splittringen mellan landsdelar och folkgrupper resulterade i gatuprotester, strejker och upplopp i hela landet |
| 2007 | I början av året
utbröt våldsamma sammandrabbningar mellan anhängare till
president Morales och personer som var lojala mot departementets
guvernör Manfred Reyes Villa. Militära styrkor sattes åter in
för att lugna ned läget I november antog en majoritet i den konstituerande församlingen ett förslag om ny grundlag. Nästan hela oppositionen bojkottade mötet då beslutet fattades då de ansåg att det var alltför färgat av Morales politik och skulle ge presidenten alldeles för stor makt |
| 2008 | I augusti utlyste Evo Morales en nationell folkomröstning om bolivianernas förtroende för landets president, vicepresident och guvernörerna i åtta av de nio departementen. Morales och vicepresident Álvaro García Linera fick 67 % av rösterna. Guvernörerna i de fyra mest oppositionella departementen fick också folkets stöd för att sitta kvar. Bara två guvernörer tvingades avgå, däribland Reyes Villa i Cochabamba |
| 2009 | Vid
folkomröstningen om den nya författningen i januari var
valdeltagandet så högt som 90 % och drygt 61 % av väljarna
röstade för den. Den nya grundlagen, som trädde i kraft i
februari, innebar stärkta rättigheter för ursprungsbefolkningen,
ökad statlig kontroll över ekonomin, ökat självstyre för
departementen samt möjlighet till direkt omval av presidenten I de allmänna val som hölls den 6 december omvaldes president Evo Morales med stor marginal, liksom hans parti Rörelsen för socialism (MAS). Valdeltagandet var runt 90 % och internationella bedömare ansåg att valet gått rätt till väga |
| 2010 | I januari inledde
Evo Morales sin andra mandatperiod i januari och när han
presenterade sin nya regering visade det sig att endast sju av
de 20 ministrarna i den gamla regeringen fick behålla sina
poster. Hälften av regeringsmedlemmarna var kvinnor Provins- och lokalvalen som hölls i början av april visade på fortsatt stort stöd för Morales och hans parti |
Bolivia innehar det föga smickrande världsrekordet i antal statskupper. För detta har man hamnat i Guiness Rekordbok.
Bolivia är ett stort land. Till ytan är det Latinamerikas femte största land. Bolivia kan delas in i fem geografiskt olika områden; Altiplano (Högplatån), dalarna i Höglandet, Yungas (bördiga dalar på Andernas sluttningar), Gran Chacoområdet och Amazonasområdet. Genom landet löper världens längsta bergskedja Anderna, med sina två förgreningar Cordillera Occidental och Cordillera Real. Mellan dessa ligger högplatån Altiplano. I norra Bolivia ligger Titicacasjön, världen högst belägna navigerbara sjö. I landets södra del ligger den märkliga saltsjön Salar de Uyuni.
Bolivias klimat är mycket varierande beroende på landets topografi. Från högalpint till det tropiska Amazonas, däremellan råder flera olika microklimat anpassade till olika nivåer.
Bolivia är rikt på olika mineraler, som tyvärr inte utnyttjas på ett framgångsrikt sätt av olika skäl varför landet tillhör de mest underutvecklade i Latinamerika. Coca produktionen är av stor betydelse sedan urminnes tider och utgör fortfarande en viktig del i landets ekonomi. Under en period i början av 1990-talet var Bolivia världens största cocaproducent. Försök har gjorts att få cocaodlarna till alternativ produktion med viss framgång under årens lopp.
I förhållande till ytan har Bolivia en liten befolkningsmängd. Majoriteten, cirka 65 - 70 % av den, är bosatt på Altiplano; högplatån. Mellan 50 - 60 % av befolkningen har indianskt ursprung. De två största indianska grupperna utgörs av Aymara och Quechua. Cirka 35 % av befolkningen utgörs av mestiser, som har ett ursprung av spanjorer och indianer. Ungefär 1 % av befolkningen har afrikanskt ursprung. Deras förfäder var slavar som togs hit för att arbeta i silvergruvorna i Potosi. Resterande del av befolkningen är av europeiskt eller asiatiskt ursprung.
Landets officiella språk är spanska. Det är dock bara 60 - 70 % av befolkningen som talar detta. Resterande del av befolkningen talar endera Quechua eller Aymara, de två största indianspråken, eller något annat indianspråk.
Drygt en tredjedel (34.3 %) av landets befolkning lever under fattigdomsgränsen, det vill säga på under 2 USD per dag. Majoriteten av de fattiga bor på landsbygden och klyftorna mellan stad och land är stora. Det är speciellt ursprungsbefolkningen, indianerna, som lever under svåra förhållanden och de har även sämre hälsa, lägre medellivslängd, lägre inkomster, sämre utbildning än genomsnittet och därmed en högre arbetslöshet än genomsnittligt. Den indianska befolkningens sociala situation och dåliga ekonomi har sitt ursprung i den koloniala historien.
Det finns dock ett socialförsäkringssystem i Bolivia som infördes 1956, men största delen av befolkningen står utanför detta då de saknar anställning.
Under 2006 presenterades en femårsplan mot fattigdom och för bättre folkhälsa av president Evo Morales. Kostnaderna för detta är beräknat att kosta cirka 7 miljarder dollar. Finansieringen skulle främst komma från förstatligande av landets naturtillgångar, men både Kuba och Venezuela har lovat finansieringsbidrag.
Religionsfrihet råder officiellt, dock är 95 % av befolkningen romerska katoliker. En religion som introducerades med den spanska erövringen av Inkariket.
Utbildning
För alla barn mellan sex och fjorton år råder en åttaårig skolplikt. Många barn slutar dock skolan tidigare eftersom fattigdom tvingar dem att börja arbeta tidigt för att hjälpa till med familjens försörjning.
Det frivilliga gymnasiet är högst fyra år. Endast en liten del av eleverna fullföljer sina gymnasiestudier.
En skolreform genomfördes under åren 1994 till 2002 vilket har förbättrat utbildningen och flera barn börjar skolan. Skolornas standard är högre i städerna än på landsbygden och de privata skolorna är bättre utrustade och har fler lärare än de statliga.
I Bolivia finns flera universitet, både statliga och privata. Dessutom finns olika högskolor; handels-, konst-, musik- och lärarhögskolor.
För mera information se Landsfakta
Världens högsta
I Bolivia ligger världens högst belägna huvudstad (La Paz), världens högst belägna navigerbara sjö (Titicacasjön), världens högst belägna skidpist (Chacaltaya) och världens högst belägna flygplats (El Alto)!
Besöket i Bolivia bjöd på många fantastiska upplevelser, bland annat ett besök i den gamla staden Tiahuanaco, familjeboende hos en aymaraindianer vid Titicacasjön, ett besök hos de indianska gruvarbetarna i silvergruvan i Potosi, dramatiska naturupplevelser, ett rikt djurliv i Amazonas, en höghöjdsvandring i Parque Nacional de Condoriri och en skräckfylld bussresa i Anderna mellan Cochabamba och Sucre. Upplevelser som gav starka minnen. Bolivia är kanske Sydamerikas mest intressant land att besöka!
Vy över staden
La Paz
Ytterområde
La Paz
Kalasasaya templet.
Tiahuanaco
Aymaraikvinna.
Titicacasjön
Illampu sett
från
Solön
Blommande tachiboträd.
Amazonas
Alligator.
Amazonas
Abetare i
silvergruvorna.
Potosi
Vy från
Solön
Högar av salt.
Salar de
Uyuni
Berget Huyana Potosi.
Parque Nacional de Condoriri
Ett av tältlägren.
Parque Nacional de Condoriri
När isen smält kan man tvätta sig!
Parque Nacional de Condoriri
Vandring på cirka
4 000 m ö h!
Parque Nacional de Condoriri
Kapybara.
Amazonas
Isla de Pescado.
Salar de Uyuni
Vy över staden.
Potosi
Casa de la Moneda.
Potosi
Färjning av buss.
Titicacasjön
Karneval i San
Buenaventura.
Amazonas
Anakondajakt.
Amazonas
| För mer information om Bolivia: | Dagens väder i Bolivia | |||
| Fakta: | World Factbook | UD:s rekommendationer | CNN Weather | |
| Tidning: | El Diario | BBC Weather | ||
| Övrigt: | Lonely Planet | |||
Det finns många intressanta, fascinerande och spännande platser på vår jord. Läs om några av dessa på min hemsida.
Uppdaterad
2012-01-29
www.stalvik.com
2 460 besökare sedan 100111
(23 020 besökare 021029 - 100110)