|
Australien - "Badarnas och Surfarnas paradis"
Australien, världens sjätte största land,
har flera olika naturtyper inom landets gränser; från tropiska områden med stora
korallrev att snorkla i, till snöklädda berg med möjlighet att åka skidor. För
den som vill bada och surfa bjuder Australien på obegränsade möjligheter.
En resa till Australien har länge lockat mig
för att komma hit och uppleva en del av det exotiska djur- och naturliv som
finns i landet. Här lever unika djurarter som känguru, koala, vombat, näbbdjur och dingo.
Spännande djur om man kommer i kontakt med dem, vilket kan vara svårt eftersom
de huvudsakligen är nattaktiva. I
flera nationalparker finns fina vandringsleder och orörd natur.
Läser man turistbroschyrer som
beskriver landet möter man ofta benämningar som Sunshine Coast, Surfers
Paradise, Daydream Island etc., vilket säger ganska mycket om vad
Australien står för, enligt min uppfattning.
Jag begränsade medvetet geografiskt min fyra
veckor långa rundresa i Australien för att hinna gå på "djupet" i de områden jag
planerade att besöka och kom därför inte till platser som Stora Barriärrevet eller Alice
Springs. Jag valde istället att ha Sydney, Canberra och Melbourne som baser för
resor till omkringliggande områden. En vecka av resan tillbringade jag på
Tasmanien.
Genom detta upplägg täckte jag in en mindre del
av landet, men fick istället möjlighet att stanna lite längre på de platser jag
besökte.
Melbourne, Sydney och Canberra var trevliga
städer att besöka, men jag tyckte nog att höjdpunkterna var veckan
på Tasmanien och vandringarna i Blue Mountains, som är ett unikt naturområde
upptaget på UNESCO:s lista över Världsnaturarv.
Det var intressant att besöka Australien, men
jag delar inte den entusiasm som flera resenärer jag talade med uttryckte för
landet. För
min del var Australien för modernt och tillrättalagt och det var ofta väldigt
långt till de vackra naturområdena. Avgifterna till nationalparkerna var många
gånger väldigt höga och att deltaga i organiserade utflykter eller andra arrangemang tog man
också ordentligt
betalt för. Entréavgifter till sevärdheter som akvarierna i Melbourne och Sydney
var även de mycket höga. För övrigt var det inte speciellt dyrt att resa i
Australien. Kanske var det fel årstid jag valt att besöka Australien? Jag var
här under den tidiga hösten och då var mycket torrt och brunbränt.
Australiensarna jag mötte var, med några få
undantag, alltid trevliga, lättsamma och hjälpsamma.
Läs mera om min resa under länken Resfakta.
Australiens historia i korthet
Landets moderna historia, som började
med den europeiska invandringen i början av 1800-talet, är mycket kort,
vilket verkar göra de styrande aningen frustrerade i deras försök att ge
Australien en egen historia. Ursprungsbefolkningens historia som
sträcker sig mer än femtiotusen år bakåt i tiden verkar man ta väldigt
lite hänsyn till i historieskrivningen, vilket också märks i
behandlingen av aboriginerna, Australiens ursprungliga bosättare. Tyvärr
är detta inget ovanligt i de vita kolonisatörernas spår. Runt om i
världen lever fortfarande människor i fattigdom och förtryck som kan
härledas till européernas maktövertaganden för flera hundra år sedan.
Arkeologiska fynd visar att förfäderna
till dagens aboriginer kom till Australien från Sydostasien, via Nya
Guinea, troligen redan för omkring 50 000 år sedan. De var i första hand
jägare som spred sig runt kontinenten. Från 1 000-talet före
Kristus fanns bofasta grupper som livnärde sig på fiskodling och
jordbruk, framför allt, på östkusten.
Det aboriginska samhällssystemet och
levnadssättet överlevde fram till koloniseringen av Australien från
början av 1800-talet. Européernas ankomst fick katastrofala följder för
aboriginerna, Ursprungsbefolkningen kom att duka under till följd av
den brutala koloniseringen, blodiga massakrer, sjukdomar de aldrig mött
tidigare och alkohol.
När New South Wales etablerades som
straffkoloni år 1788 levde flera hundratusen aboriginer i Australien.
Men ända fram till modern tid har ättlingarna till de europeiska
kolonisatörerna hävdat att Australien var en obebodd kontinent när deras
förfäder anlände. På så sätt har de försökt dölja det folkmord som fram
till år 1921 minskade antalet aboriginer till ungefär 62 000.
Flertalet av de aboriginer som
överlevde trängdes in i landet och berövades i hög grad sin kulturella
och ekonomiska bas. Andra tvingades leva i social misär, och gör så
fortfarande, utanför det vita samhället. Aboriginerna på Tasmanien
utrotades helt.
Den förste europén som kom till
Australien var holländaren Willem Jansz. Han landsteg på ön men blev
snabbt bortjagad. Spanjoren Torres seglade samma år genom det sund norr
om kontinenten som nu bär hans namn. Holländaren Abel Tasman kom år 1642
till den ö, Tasmanien, som uppkallades efter honom.
Det australiska fastlandet utforskades
först närmare på 1770-talet av den brittiske sjöfararen James Cook. Hans
uppdragsgivare, den brittiska regeringen, beslöt att använda landet som
förvisningsort för fångar sedan kolonierna i Amerika blivit
självständiga. Fram till år 1868 fördes omkring 160 000 fångar till
Australien. Samtidigt pågick en frivillig invandring och år 1820 var de
fria invandrarna fler till antalet än fångarna.
På 1850-talet fick de brittiska
kolonierna New South Wales, Victoria, Tasmanien, South Australia och
Queensland självstyre med egna författningar. Western Australia fick
självstyre år 1890.
Från 1840 till 1890 skedde en snabb
ekonomisk utveckling tack vare ull- och gruvindustrin. Upptäckten av
guld i New South Wales och Victoria påskyndade invandringen och
utvecklingen ytterligare. Immigranter från asiatiska länder som
Japan, Kina och Afghanistan sökte sig också hit. Befolkningen
tredubblades till 1.2 miljoner på tio år. Vid folkräkningen 1891 hade
Australien cirka 4 miljoner invånare, exklusive aboriginer som inte
inkluderades i folkräkningen.
På 1890-talet utbredde sig en ekonomisk
depression på grund av fallande priser på ull. Tullmurarna revs mellan
kolonierna och de gick samman i en förbundsstat år 1901, som blev en
själstyrande medlem av det Brittiska Samväldet. År 1911 utsågs Canberra
till ny huvudstad, men delstaterna behöll ett omfattande självstyre.
Under åren före Första Världskrigets
utbrott 1914 utvecklades ett nytt partisystem. De välbeställda samlades
i Liberala partiet och arbetarna i Arbetarpartiet. Under Arbetarpartiets
ledning gick Australien med i Första Världskriget på britternas sida.
Under mellankrigstiden bildades
Landsbygdspartiet, senare Nationella partiet, för att tillvarata
jordbrukarnas intressen. En koalition mellan Landsbygdspartiet och
Liberala partiet ledde landet in i Andra Världskriget. Efter Japans
anfall på Pearl Harbor 1941 blev USA Australiens bundsförvant, sedan det
visat sig att britterna inte kunde ge tillräckligt stöd. Andra
Världskriget och de efterföljande fredsuppgörelserna gav australierna
ett ökat nationellt självmedvetande.
Mellan åren 1949 och 1972 styrdes
landet av borgerliga koalitionsregeringar. Under denna period hade
Australien en stark ekonomisk utveckling.
År 1972 övertogs regeringsmakten av
Arbetarpartiet, mycket beroende på den borgerliga regeringens stöd till
USA i Vietnamkriget. En rad reformer genomfördes av Arbetarpartiet; det
sociala skyddsnätet stärktes, ett offentligt sjukvårdssystem infördes
och aboriginerna fick vissa markrättigheter. Kolonin Papua Nya Guinea
fick sin självständighet och man började utveckla kontakterna med
asiatiska länder. De ekonomiska förutsättningarna för denna expansiva
politik fanns dock inte. År 1974 antog inte parlamentet det framlagda
budgetförslaget och premiärministern avsattes. En koalition mellan
liberaler och det Nationella partiet tog över regeringsmakten.
Arbetarpartiet kom tillbaka till makten år 1983 efter ett utbrett
missnöje med den förda ekonomiska politiken.
I mitten av 1990-talet förde
Arbetarpartiet en kampanj för att göra Australien till republik år 2001,
på hundraårsdagen av förbundsstatens bildande, vilket dock misslyckades.
Vid valet 1996 led Arbetarpartiet en
svår förlust. Liberalerna bildade en koalitionsregering, trots att
man fick egen majoritet i representantshuset, med Nationella partiet.
Till premiärminister valdes John Howard. De ekonomiska framgångarna som
uppnåtts av den förda politiken har bidragit till att Howard-regeringen
vunnit fyra val i rad sedan 1996.
Under första hälften av 1990-talet
stärktes aboriginernas rättigheter, men regeringen under ledning av John
Howard har intagit en hårdare attityd mot urbefolkningen. Bidragen har
sänkts och nya lagar har antagits för att begränsa markrättigheterna
sedan domstolsväsendet utökat dem. John Howard har också vägrat att be
om ursäkt för historiska övergrepp mot aboriginerna.
Även flyktingpolitiken har skärpts
under Howards regeringstid.
Den hårdare attityden mot flyktingar
och oron efter terrordåden mot USA den 11 september 2001 bidrog till att
regeringen vann valet samma år.
Australien har gett USA ett starkt stöd
för invasionen av Iran.
Till överst på sidan
Geografi och Klimat
Australien, med en total yta på 7 686
850 kvadratkilometer, är världens sjätte största land och sjutton gånger
större än Sverige. Australien är också en egen kontinent som sträcker
sig över tre tidszoner. Längsta avståndet från öst till väst är hela 3
800 kilometer och från norr till söder 3 100 kilometer. Till Australien
hör ett antal öar, mindre eller större, i omgivningen. Landet bildar
tillsammans med den omgivande övärlden världsdelen Oceanien.
Fastlandet har flacka kuster och få öar.
Den största är Tasmanien, som också är en egen delstat. Längs
nordöstkusten sträcker sig långa korallrev som bildar det berömda Stora
Barriärrevet.
Geologiskt är Australien jordens äldsta
kontinent och består till största delen av en nedvittrad urbergssköld
utan större höjdskillnader.
I Snowy Mountains, i sydöst, finns ett
antal bergstoppar som når drygt 2 000 meter över havet. De är delar av
bergskedjan Great Dividing Range, som löper längs hela ostkusten och
fortsätter på Tasmanien. I Snowy Mountains ligger Australiens högsta
berg Mount Kosciusko, 2 228 meter över havet.
Floderna är få och ofta uttorkade under
en del av året. Det enda större flodområdet är Murray-Darling-bäckenet i
södra delen av landet.
Australiens största sjö heter Eyre. Den
ligger tolv meter under havsytan och saknar utlopp.
Landets huvudstad är Canberra med cirka
325 000 invånare. Större städer är Sydney (4,3 miljoner invånare),
Melbourne (3,7 miljoner), Brisbane (1,6 miljoner), Perth (1,4 miljoner)
och Adelaide (1,1 miljoner).
Australien är känt för sitt soliga
klimat. Torka är därför utmärkande för klimatet i stora delar av landet.
Australien är efter Antarktis den nederbördsfattigaste kontinenten. De
återkommande torrperioderna skapar stora problem för jordbruket och
resulterar även i stora skogsbränder.
Nederbörden varierar betydligt mellan
olika landsdelar. I den tropiska norra delen förekommer ofta häftiga
slagregn och orkaner. I landets inre delar råder torrt fastlandsklimat
med höga temperaturer. Värmerekordet är drygt +53 grader C. och
uppmättes i delstaten Queensland. Området kring Wyndham i nordvästra
delen är en av jordens hetaste trakter med en årsmedeltemperatur på 30
grader.
I de södra och västra
kusttrakterna liknar klimatet det vid Medelhavet. Här faller den mesta
nederbörden på vintern.
Snö förekommer endast i det sydvästra
hörnet av fastlandet och på Tasmanien, som har en årsmedeltemperatur på
12-13 grader. Köldrekordet är -23 grader C. Det uppmättes i delstaten
New South Wales.
Till överst på sidan
Befolkning och sociala förhållanden
Australien är glest befolkat och
invånarna är mycket ojämnt geografiskt fördelade. Två tredjedelar av
landet är i stort sett obebott och ett stort område är glest befolkad
landsbygd. Cirka 85 % av invånarna lever i städer och tätorter längs
östkusten, på sydkusten samt runt Perth i sydväst.
Befolkningstillväxten är ganska hög för
ett utvecklat land, vilket främst beror på arbetskraftsinvandring. År
2004 var en fjärdedel av befolkningen utlandsfödd och över etthundra
olika nationaliteter levde i landet.
Under lång tid var invandringen
begränsad till främst britter och irländare genom den så kallade White
Australia-politiken. Efter Andra Världskriget öppnades landet för
invandrare från andra europeiska länder och först under 1970-talet
tilläts invandring från Asien.
Majoriteten av australierna har därför
europeiskt, främst brittiskt och irländskt, ursprung. I en folkräkning
år 2001 angav drygt 400 000 personer, drygt 2 % av befolkningen, att
de tillhörde urbefolkningen, aboriginer.
Australiens befolkning uppgår till lite
drygt 20 miljoner.
Grunden till landets
socialförsäkringssystem lades redan i början av 1900-talet och omfattar
numera pensioner, sjukförsäkringar, föräldrapenning,
arbetslöshetsersättning och invaliditetsskydd etc.
Rätten till betald mammaledighet
varierar. De flesta privatanställda får ingen betald ledighet, de
delstatligt anställda har sex veckors betald ledighet och de statliga
tolv veckors betald ledighet.
Sjukvården är väl utbyggd och genom den
vårdreform som genomfördes 1984, Medicare, blev all vård i offentlig
regi avgiftsfri. Besök hos privatläkare subventioneras av Medicare.
Genom vårdreformen ökade trycket på den offentliga sjukvården vilket
ledde till att man i slutet av 1990-talet införde en avgift för vissa
höginkomsttagare och genom subvention av privata sjukförsäkringar.
En stor del av urbefolkningen,
aboriginerna, lever under svåra sociala förhållanden och försök att
integrera dem i det övriga samhället har i stor omfattning misslyckats.
Arbetslösheten är cirka tre gånger högre bland aboriginerna jämfört med
den vita befolkningen. Den beräknade medellivslängden är lägre hos
urbefolkningen och spädbarnsdödligheten högre. Social utslagning,
alkoholism, självmord och kriminalitet är också mycket högre än hos den
vita befolkningen.
Till överst på sidan
Aboriginer
Aboriginerna tros ha bott i Australien
i cirka 50 000 år och var ännu för drygt två sekler sedan
kontinentens enda invånare. De kom sannolikt från Sydostasien och delade
därefter upp sig i folkgrupper och klaner. När engelsmännen inledde
koloniseringen av Australien i slutet av 1700-talet levde
uppskattningsvis mellan 300 000 och 1 000 000 aboriginer där.
Européerna förföljde aboriginerna hårt
och på 1920-talet hade antalet minskat till cirka 62 000, den lägsta siffran
någonsin. Därefter marginaliserades gruppen aktivt genom att de nekades
sina grundläggande mänskliga rättigheter, till exempel fick de
medborgarskap och rösträtt först år 1967.
I mitten av 1900-talet satsade
myndigheterna på att "anpassa" dem, vilket innebar att de rycktes upp
från sitt traditionella levnadssätt för att inlemmas i det moderna
samhället. Tusentals barn, ofta av blandad härkomst, togs från sina
föräldrar och placerades på institutioner där de ofta behandlades illa.
Ett trauma som många fortfarande lider av. Ett försök av två aboriginer
att i domstol få skadestånd för sitt lidande avvisades sommaren 2000.
Ännu i början av 2000-talet var
aboriginerna den, ur alla synvinklar, mest missgynnade gruppen i landet.
Majoriteten av urbefolkningen lever
numera i städer och tätorter. En del lever i reservat eller i
traditionella bosättningar, främst i Nordterritoriet.
Statens stöd till aboriginerna ökade
markant i början av 1990-talet sedan en utredning visat att flera dött i
häkte till följd av grym, omänsklig och förnedrande behandling. År 1992
vann aboriginerna en viktig seger när Högsta domstolen slog fast att de kan
göra anspråk på äganderätten till mark i statlig ägo. Därmed upphävdes
den tidigare rättsliga uppfattningen att kontinenten var obebodd när
européerna kom. År 2002 slog en domstol fast att aboriginerna inte har
rätt till mineral eller olja som finns på deras traditionella mark när
ett bolag fått rätt att utvinna dessa.
År 1999 antog parlamentet en
deklaration om "djup och uppriktig ånger" för forna oförrätter mot
aboriginerna. Någon officiell ursäkt från regeringen har dock ännu inte
kommit!
Australiernas behandling av sin
urbefolkning är ännu ett flagrant typexempel på de vita kolonisatörers
arrogans mot de folk man besegrat, vilket det finns alltför
många exempel på; de nordamerikanska indianerna, indianfolken i
Latinamerika etc.
Till överst på sidan
Religion
Religionsfrihet råder i landet. Förhållandet
mellan staten och de olika kyrkorna regleras i författningen. Drygt två
tredjedelar av australierna räknar sig som kristna.
Den kyrka som växt fram ur den
brittiska anglikanska kyrkan är ungefär lika stor som den katolska,
vilken har irländsk bakgrund. Cirka 5 000 personer sade sig utöva
traditionell aboriginsk religion vid en folkräkning år 2001.
Utbildning
Skolgång är obligatorisk och avgiftsfri
för alla barn mellan 6 och 15 år, till 16 år på Tasmanien. Det är
delstatsmyndigheterna som ansvara för skolan.
Efter sex eller sju år i låg- och
mellanstadium, primary school, följer ett högstadium, high school, där
eleverna i vissa delstater kan välja mellan olika inriktningar i
undervisningen. De som vill studera vidare måste gå ett extra år på
högstadiet.
År 2003 fanns det ett 50-tal
universitet med totalt över 900 000 studenter. Studenterna får själva
betala ungefär en fjärdedel av högskolestudierna.
Drygt en fjärdedel av alla barn går i
privat skolor, främst i katolska kyrkans regi.
Sedan 1989 är det ett nationellt mål
att aboriginska barn skall fullfölja skolgången i samma utsträckning som
övriga australier. När det gäller högre studier sjunker deras
andel av eleverna markant.
Flora och fauna
På Australiens nordkust växer regnskog
och närmare 40 % av landets yta ligger i tropikerna. De centrala delarna
domineras av buskstäpp. Drygt en femtedel av ytan är öken eller
halvöken. Låglandet i det inre av kontinenten ligger delvis under
havsnivå.
Bra odlingsmark finns i stort sett bara
på de smala kust- och flodslätterna i öster, söder och sydväst. Där
växer också nästan all skog. Bara 3 % av landets yta lämpar sig för
intensivt jordbruk. Kusten i norr är sumpig.
Den geografiska isoleringen har gett
Australien ett säreget växt- och djurliv. Växtlivet präglas främst av av
eukalyptus, som finns i nästan 700 olika arter.
I djurriket märks särskilt pung- och
kloakdjur, som känguru, koala, vombat, näbbdjur och taggiga myrpiggsvin.
Speciellt för Australien är också vildhunden dingo, som lever i de inre
delarna av landet. I Australien finns även hundratals olika ödlor och ormar, samt två krokodilarter.
Till det rika fågellivet hör emu,
en strutsliknande fågel, som kan bli två meter hög.
Det var intressant att besöka
Australien, men de långa transporterna och de höga avgifterna till
vackra naturområden förtog lite av resans tjusning. Man behöver mer än
fyra veckor på sig för att hinna med att göra en ordentlig resa i detta
stora land, enligt min uppfattning.
|