Australien

Australien - "Badarnas och Surfarnas paradis"

Australien, världens sjätte största land, har flera olika naturtyper inom landets gränser; från tropiska områden med stora korallrev att snorkla i, till snöklädda berg med möjlighet att åka skidor. För den som vill bada och surfa bjuder Australien på obegränsade möjligheter.

En resa till Australien har länge lockat mig för att komma hit och uppleva en del av det exotiska djur- och naturliv som finns i landet. Här lever unika djurarter som känguru, koala, vombat, näbbdjur och dingo. Spännande djur om man kommer i kontakt med dem, vilket kan vara svårt eftersom de huvudsakligen är nattaktiva. I flera nationalparker finns fina vandringsleder och orörd natur.

Läser man turistbroschyrer som beskriver landet möter man ofta benämningar som Sunshine Coast, Surfers Paradise, Daydream Island etc., vilket säger ganska mycket om vad Australien står för, enligt min uppfattning.

Jag begränsade medvetet geografiskt min fyra veckor långa rundresa i Australien för att hinna gå på "djupet" i de områden jag planerade att besöka och kom därför inte till platser som Stora Barriärrevet eller Alice Springs. Jag valde istället att ha Sydney, Canberra och Melbourne som baser för resor till omkringliggande områden. En vecka av resan tillbringade jag på Tasmanien.

Genom detta upplägg täckte jag in en mindre del av landet, men fick istället möjlighet att stanna lite längre på de platser jag besökte.

Melbourne, Sydney och Canberra var trevliga städer att besöka, men jag tyckte nog att höjdpunkterna var veckan på Tasmanien och vandringarna i Blue Mountains, som är ett unikt naturområde upptaget på UNESCO:s lista över Världsnaturarv.

Det var intressant att besöka Australien, men jag delar inte den entusiasm som flera resenärer jag talade med uttryckte för landet. För min del var Australien för modernt och tillrättalagt och det var ofta väldigt långt till de vackra naturområdena. Avgifterna till nationalparkerna var många gånger väldigt höga och att deltaga i organiserade utflykter eller andra arrangemang tog man också ordentligt betalt för. Entréavgifter till sevärdheter som akvarierna i Melbourne och Sydney var även de mycket höga. För övrigt var det inte speciellt dyrt att resa i Australien. Kanske var det fel årstid jag valt att besöka Australien? Jag var här under den tidiga hösten och då var mycket torrt och brunbränt.

Australiensarna jag mötte var, med några få undantag, alltid trevliga, lättsamma och hjälpsamma.

Läs mera om min resa under länken Resfakta.

Australiens historia i korthet

Landets moderna historia, som började med den europeiska invandringen i början av 1800-talet, är mycket kort, vilket verkar göra de styrande aningen frustrerade i deras försök att ge Australien en egen historia. Ursprungsbefolkningens historia som sträcker sig mer än femtiotusen år bakåt i tiden verkar man ta väldigt lite hänsyn till i historieskrivningen, vilket också märks i behandlingen av aboriginerna, Australiens ursprungliga bosättare. Tyvärr är detta inget ovanligt i de vita kolonisatörernas spår. Runt om i världen lever fortfarande människor i fattigdom och förtryck som kan härledas till européernas maktövertaganden för flera hundra år sedan.

Arkeologiska fynd visar att förfäderna till dagens aboriginer kom till Australien från Sydostasien, via Nya Guinea, troligen redan för omkring 50 000 år sedan. De var i första hand jägare som spred sig runt kontinenten.  Från 1 000-talet före Kristus fanns bofasta grupper som livnärde sig på fiskodling och jordbruk, framför allt, på östkusten.

Det aboriginska samhällssystemet och levnadssättet överlevde fram till koloniseringen av Australien från början av 1800-talet. Européernas ankomst fick katastrofala följder för aboriginerna, Ursprungsbefolkningen kom att duka under till följd av den brutala koloniseringen, blodiga massakrer, sjukdomar de aldrig mött tidigare och alkohol.

När New South Wales etablerades som straffkoloni år 1788 levde flera hundratusen aboriginer i Australien. Men ända fram till modern tid har ättlingarna till de europeiska kolonisatörerna hävdat att Australien var en obebodd kontinent när deras förfäder anlände. På så sätt har de försökt dölja det folkmord som fram till år 1921 minskade antalet aboriginer till ungefär 62 000.

Flertalet av de aboriginer som överlevde trängdes in i landet och berövades i hög grad sin kulturella och ekonomiska bas. Andra tvingades leva i social misär, och gör så fortfarande, utanför det vita samhället. Aboriginerna på Tasmanien utrotades helt.

Den förste europén som kom till Australien var holländaren Willem Jansz. Han landsteg på ön men blev snabbt bortjagad. Spanjoren Torres seglade samma år genom det sund norr om kontinenten som nu bär hans namn. Holländaren Abel Tasman kom år 1642 till den ö, Tasmanien, som uppkallades efter honom.

Det australiska fastlandet utforskades först närmare på 1770-talet av den brittiske sjöfararen James Cook. Hans uppdragsgivare, den brittiska regeringen, beslöt att använda landet som förvisningsort för fångar sedan kolonierna i Amerika blivit självständiga. Fram till år 1868 fördes omkring 160 000 fångar till Australien. Samtidigt pågick en frivillig invandring och år 1820 var de fria invandrarna fler till antalet än fångarna.

På 1850-talet fick de brittiska kolonierna New South Wales, Victoria, Tasmanien, South Australia och Queensland självstyre med egna författningar. Western Australia fick självstyre år 1890.

Från 1840 till 1890 skedde en snabb ekonomisk utveckling tack vare ull- och gruvindustrin. Upptäckten av guld i New South Wales och Victoria påskyndade invandringen och utvecklingen ytterligare. Immigranter från asiatiska länder som Japan, Kina och Afghanistan sökte sig också hit. Befolkningen tredubblades till 1.2 miljoner på tio år. Vid folkräkningen 1891 hade Australien cirka 4 miljoner invånare, exklusive aboriginer som inte inkluderades i folkräkningen.

På 1890-talet utbredde sig en ekonomisk depression på grund av fallande priser på ull. Tullmurarna revs mellan kolonierna och de gick samman i en förbundsstat år 1901, som blev en själstyrande medlem av det Brittiska Samväldet. År 1911 utsågs Canberra till ny huvudstad, men delstaterna behöll ett omfattande självstyre.

Under åren före Första Världskrigets utbrott 1914 utvecklades ett nytt partisystem. De välbeställda samlades i Liberala partiet och arbetarna i Arbetarpartiet. Under Arbetarpartiets ledning gick Australien med i Första Världskriget på britternas sida.

Under mellankrigstiden bildades Landsbygdspartiet, senare Nationella partiet, för att tillvarata jordbrukarnas intressen. En koalition mellan Landsbygdspartiet och Liberala partiet ledde landet in i Andra Världskriget. Efter Japans anfall på Pearl Harbor 1941 blev USA Australiens bundsförvant, sedan det visat sig att britterna inte kunde ge tillräckligt stöd. Andra Världskriget och de efterföljande fredsuppgörelserna gav australierna ett ökat nationellt självmedvetande.

Mellan åren 1949 och 1972 styrdes landet av borgerliga koalitionsregeringar. Under denna period hade Australien en stark ekonomisk utveckling.

År 1972 övertogs regeringsmakten av Arbetarpartiet, mycket beroende på den borgerliga regeringens stöd till USA i Vietnamkriget. En rad reformer genomfördes av Arbetarpartiet; det sociala skyddsnätet stärktes, ett offentligt sjukvårdssystem infördes och aboriginerna fick vissa markrättigheter. Kolonin Papua Nya Guinea fick sin självständighet och man började utveckla kontakterna med asiatiska länder. De ekonomiska förutsättningarna för denna expansiva politik fanns dock inte. År 1974 antog inte parlamentet det framlagda budgetförslaget och premiärministern avsattes. En koalition mellan liberaler och det Nationella partiet tog över regeringsmakten. Arbetarpartiet kom tillbaka till makten år 1983 efter ett utbrett missnöje med den förda ekonomiska politiken.

I mitten av 1990-talet förde Arbetarpartiet en kampanj för att göra Australien till republik år 2001, på hundraårsdagen av förbundsstatens bildande, vilket dock misslyckades.

Vid valet 1996 led Arbetarpartiet en svår förlust. Liberalerna bildade en koalitionsregering, trots att man fick egen majoritet i representantshuset, med Nationella partiet. Till premiärminister valdes John Howard. De ekonomiska framgångarna som uppnåtts av den förda politiken har bidragit till att Howard-regeringen vunnit fyra val i rad sedan 1996.

Under första hälften av 1990-talet stärktes aboriginernas rättigheter, men regeringen under ledning av John Howard har intagit en hårdare attityd mot urbefolkningen. Bidragen har sänkts och nya lagar har antagits för att begränsa markrättigheterna sedan domstolsväsendet utökat dem. John Howard har också vägrat att be om ursäkt för historiska övergrepp mot aboriginerna.

Även flyktingpolitiken har skärpts under Howards regeringstid.

Den hårdare attityden mot flyktingar och oron efter terrordåden mot USA den 11 september 2001 bidrog till att regeringen vann valet samma år.

Australien har gett USA ett starkt stöd för invasionen av Iran.

Till överst på sidan

Geografi och Klimat

Australien, med en total yta på 7 686 850 kvadratkilometer, är världens sjätte största land och sjutton gånger större än Sverige. Australien är också en egen kontinent som sträcker sig över tre tidszoner. Längsta avståndet från öst till väst är hela 3 800 kilometer och från norr till söder 3 100 kilometer. Till Australien hör ett antal öar, mindre eller större, i omgivningen. Landet bildar tillsammans med den omgivande övärlden världsdelen Oceanien.

Fastlandet har flacka kuster och få öar. Den största är Tasmanien, som också är en egen delstat. Längs nordöstkusten sträcker sig långa korallrev som bildar det berömda Stora Barriärrevet.

Geologiskt är Australien jordens äldsta kontinent och består till största delen av en nedvittrad urbergssköld utan större höjdskillnader.

I Snowy Mountains, i sydöst, finns ett antal bergstoppar som når drygt 2 000 meter över havet. De är delar av bergskedjan Great Dividing Range, som löper längs hela ostkusten och fortsätter på Tasmanien. I Snowy Mountains ligger Australiens högsta berg Mount Kosciusko, 2 228 meter över havet.

Floderna är få och ofta uttorkade under en del av året. Det enda större flodområdet är Murray-Darling-bäckenet i södra delen av landet.

Australiens största sjö heter Eyre. Den ligger tolv meter under havsytan och saknar utlopp.

Landets huvudstad är Canberra med cirka 325 000 invånare. Större städer är Sydney (4,3 miljoner invånare), Melbourne (3,7 miljoner), Brisbane (1,6 miljoner), Perth (1,4 miljoner) och Adelaide (1,1 miljoner).

Australien är känt för sitt soliga klimat. Torka är därför utmärkande för klimatet i stora delar av landet. Australien är efter Antarktis den nederbördsfattigaste kontinenten. De återkommande torrperioderna skapar stora problem för jordbruket och resulterar även i stora skogsbränder.

Nederbörden varierar betydligt mellan olika landsdelar. I den tropiska norra delen förekommer ofta häftiga slagregn och orkaner. I landets inre delar råder torrt fastlandsklimat med höga temperaturer. Värmerekordet är drygt +53 grader C. och uppmättes i delstaten Queensland. Området kring Wyndham i nordvästra delen är en av jordens hetaste trakter med en årsmedeltemperatur på 30 grader.

I de södra och västra  kusttrakterna liknar klimatet det vid Medelhavet. Här faller den mesta nederbörden på vintern.

Snö förekommer endast i det sydvästra hörnet av fastlandet och på Tasmanien, som har en årsmedeltemperatur på 12-13 grader. Köldrekordet är -23 grader C. Det uppmättes i delstaten New South Wales.

Till överst på sidan

Befolkning och sociala förhållanden

Australien är glest befolkat och invånarna är mycket ojämnt geografiskt fördelade. Två tredjedelar av landet är i stort sett obebott och ett stort område är glest befolkad landsbygd. Cirka 85 % av invånarna lever i städer och tätorter längs östkusten, på sydkusten samt runt Perth i sydväst.

Befolkningstillväxten är ganska hög för ett utvecklat land, vilket främst beror på arbetskraftsinvandring. År 2004 var en fjärdedel av befolkningen utlandsfödd och över etthundra olika nationaliteter levde i landet.

Under lång tid var invandringen begränsad till främst britter och irländare genom den så kallade White Australia-politiken. Efter Andra Världskriget öppnades landet för invandrare från andra europeiska länder och först under 1970-talet tilläts invandring från Asien.

Majoriteten av australierna har därför europeiskt, främst brittiskt och irländskt, ursprung. I en folkräkning år 2001 angav drygt 400 000 personer, drygt 2 % av befolkningen, att de tillhörde urbefolkningen, aboriginer.

Australiens befolkning uppgår till lite drygt 20 miljoner.

Grunden till landets socialförsäkringssystem lades redan i början av 1900-talet och omfattar numera pensioner, sjukförsäkringar, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning och invaliditetsskydd etc.

Rätten till betald mammaledighet varierar. De flesta privatanställda får ingen betald ledighet, de delstatligt anställda har sex veckors betald ledighet och de statliga tolv veckors betald ledighet.

Sjukvården är väl utbyggd och genom den vårdreform som genomfördes 1984, Medicare, blev all vård i offentlig regi avgiftsfri. Besök hos privatläkare subventioneras av Medicare. Genom vårdreformen ökade trycket på den offentliga sjukvården vilket ledde till att man i slutet av 1990-talet införde en avgift för vissa höginkomsttagare och genom subvention av privata sjukförsäkringar.

En stor del av urbefolkningen, aboriginerna, lever under svåra sociala förhållanden och försök att integrera dem i det övriga samhället har i stor omfattning misslyckats. Arbetslösheten är cirka tre gånger högre bland aboriginerna jämfört med den vita befolkningen. Den beräknade medellivslängden är lägre hos urbefolkningen och spädbarnsdödligheten högre. Social utslagning, alkoholism, självmord och kriminalitet är också mycket högre än hos den vita befolkningen.

Till överst på sidan

Aboriginer

Aboriginerna tros ha bott i Australien i cirka 50 000 år och var ännu för drygt två sekler sedan  kontinentens enda invånare. De kom sannolikt från Sydostasien och delade därefter upp sig i folkgrupper och klaner. När engelsmännen inledde koloniseringen av Australien i slutet av 1700-talet levde uppskattningsvis mellan 300 000 och 1 000 000 aboriginer där.

Européerna förföljde aboriginerna hårt och på 1920-talet hade antalet minskat till cirka 62 000, den lägsta siffran någonsin. Därefter marginaliserades gruppen aktivt genom att de nekades sina grundläggande mänskliga rättigheter, till exempel fick de medborgarskap och rösträtt först år 1967.

I mitten av 1900-talet satsade myndigheterna på att "anpassa" dem, vilket innebar att de rycktes upp från sitt traditionella levnadssätt för att inlemmas i det moderna samhället. Tusentals barn, ofta av blandad härkomst, togs från sina föräldrar och placerades på institutioner där de ofta behandlades illa. Ett trauma som många fortfarande lider av. Ett försök av två aboriginer att i domstol få skadestånd för sitt lidande avvisades sommaren 2000.

Ännu i början av 2000-talet var aboriginerna den, ur alla synvinklar, mest missgynnade gruppen i landet.

Majoriteten av urbefolkningen lever numera i städer och tätorter. En del lever i reservat eller i traditionella bosättningar, främst i Nordterritoriet.

Statens stöd till aboriginerna ökade markant i början av 1990-talet sedan en utredning visat att flera dött i häkte till följd av grym, omänsklig och förnedrande behandling. År 1992 vann aboriginerna en viktig seger när Högsta domstolen slog fast att de kan göra anspråk på äganderätten till mark i statlig ägo. Därmed upphävdes den tidigare rättsliga uppfattningen att kontinenten var obebodd när européerna kom. År 2002 slog en domstol fast att aboriginerna inte har rätt till mineral eller olja som finns på deras traditionella mark när ett bolag fått rätt att utvinna dessa.

År 1999 antog parlamentet en deklaration om "djup och uppriktig ånger" för forna oförrätter mot aboriginerna. Någon officiell ursäkt från regeringen har dock ännu inte kommit!

Australiernas behandling av sin urbefolkning är ännu ett flagrant typexempel på de vita kolonisatörers arrogans mot de folk man besegrat, vilket det finns alltför många exempel på; de nordamerikanska indianerna, indianfolken i Latinamerika etc.

Till överst på sidan

Religion

Religionsfrihet råder i landet. Förhållandet mellan staten och de olika kyrkorna regleras i författningen. Drygt två tredjedelar av australierna räknar sig som kristna.

Den kyrka som växt fram ur den brittiska anglikanska kyrkan är ungefär lika stor som den katolska, vilken har irländsk bakgrund. Cirka 5 000 personer sade sig utöva traditionell aboriginsk religion vid en folkräkning år 2001.

Utbildning

Skolgång är obligatorisk och avgiftsfri för alla barn mellan 6 och 15 år, till 16 år på Tasmanien. Det är delstatsmyndigheterna som ansvara för skolan.

Efter sex eller sju år i låg- och mellanstadium, primary school, följer ett högstadium, high school, där eleverna i vissa delstater kan välja mellan olika inriktningar i undervisningen. De som vill studera vidare måste gå ett extra år på högstadiet.

År 2003 fanns det ett 50-tal universitet med totalt över 900 000 studenter. Studenterna får själva betala ungefär en fjärdedel av högskolestudierna.

Drygt en fjärdedel av alla barn går i privat skolor, främst i katolska kyrkans regi.

Sedan 1989 är det ett nationellt mål att aboriginska barn skall fullfölja skolgången i samma utsträckning som övriga  australier. När det gäller högre studier sjunker deras andel av eleverna markant.

Flora och fauna

På Australiens nordkust växer regnskog och närmare 40 % av landets yta ligger i tropikerna. De centrala delarna domineras av buskstäpp. Drygt en femtedel av ytan är öken eller halvöken. Låglandet i det inre av kontinenten ligger delvis under havsnivå.

Bra odlingsmark finns i stort sett bara på de smala kust- och flodslätterna i öster, söder och sydväst. Där växer också nästan all skog. Bara 3 % av landets yta lämpar sig för intensivt jordbruk. Kusten i norr är sumpig.

Den geografiska isoleringen har gett Australien ett säreget växt- och djurliv. Växtlivet präglas främst av av eukalyptus, som finns i nästan 700 olika arter.

I djurriket märks särskilt pung- och kloakdjur, som känguru, koala, vombat, näbbdjur och taggiga myrpiggsvin. Speciellt för Australien är också vildhunden dingo, som lever i de inre delarna av landet. I Australien finns även hundratals olika ödlor och ormar, samt två krokodilarter.

Till det rika fågellivet hör emu, en strutsliknande fågel, som kan bli två meter hög.

Det var intressant att besöka Australien, men de långa transporterna och de höga avgifterna till vackra naturområden förtog lite av resans tjusning. Man behöver mer än fyra veckor på sig för att hinna med att göra en ordentlig resa i detta stora land, enligt min uppfattning.

Vy över Grose Valley.
Blue Mountains

"Three Sisters".
Blue Mountains

Grand Canyon.
Blackheath.
Blue Mountains

Blue Mountains

New Parliament House.
Canberra

Papua Tentembassy.
Canberra

War monument.
Canberra

Canberra

Grampians

Grampians

Victoria market.
Melbourne

Flinder station.
Melbourne

Docklands.
Melbourne

Warmonument.
Melbourne

St Kilda.
Melbourne

The Nobbies.
Phillip Island

Phillip Island

Phillip Island

Phillip Island

Snowy Mountains

Snowy Mountains

Aboriginer.
Sydney

Monorail.
Sydney

 

Operan.
Sydney

Björnutställningen.
Sydney

Fiskmarknaden.
Sydney

Rosebery

Mount Wellington.
Hobart

Hobart

Eagle Hawk Neck

"The Dogline".
Eagle Hawk Neck

Oatlands

Queenstown

Gruvhögar.
Queenstown

"Fångbron".
Ross

Väggmålning.
Sheffield

Grönsaksfält.
Ross