Chile - "Långt och smalt"

Chile - "Långt och smalt"

Min rundresa i Chile, började och slutade, i landets huvudstad Santiago de Chile. Staden var min bas under tre dagar i början av resan för att acklimatisera och tidsanpassa mig. Därefter fortsatte jag till Punta Arenas i Patagonien, världens sydligaste stad på fastlandet. Här ligger Isla Magdalena där upp till 160 000 Magellanpingviner häckar! Resan gick sedan norrut till Chiles Sjödistrikt och städerna Puerto Montt, Puerto Varas och Frutillar där jag vandrade bland vulkaner i underbar natur. Några av resans absoluta höjdpunkter upplevde jag under mitt besök i Atacamaöknen, en av världens torraste platser. Efter en 24 timmar lång bussresa kom jag till Valparaiso, en av landets viktigaste hamnstäder vars gamla stadskärna finns med på UNESCO:s lista över världsarv. Resans sista dagar utanför huvudstaden tillbringade jag i Valle de Aconcagua, nära gränsen till Argentina och fick under en vandring se toppen på Sydamerikas högsta berg, Aconcagua.

Resan gick helt utan missöden, med ett undantag, i Valparaiso råkade jag ut för ett rånförsök en förmiddag, trots att det var fullt med folk runt omkring mig.

Landets namn kan härledas till ordet chilli som betyder "fjärran land" på aymaraindianeras språk. Aymarakulturen hade sin höjdpunkt på 1 000-talet efter Kristus. På 1300-talet erövrades deras rike av inkaindianerna. Ruinerna av aymaraindianernas mäktiga huvudstad Tiahuanaco kan beskådas i dagens Bolivia.

Läs mera om min resa under länken Resfakta

Chile historia i korthet

Äldre historia

Ett fotspår av ett barn, daterat till cirka 12 500 år före Kristus, som påträffats på en plats nära staden Puerto Montt visar att det funnits mänskligt liv i Sydamerika långt innan det vanliga antagandet att kontinenten befolkades av människor som invandrade via den landbrygga som fanns vid Beringssund för drygt 11 500 år sedan. Detta fotspår är ett av de äldsta bevis på att människor levt på den sydamerikanska kontinenten som påträffats.

Under den prekolombianska tidsperioden, 10 000 före Kristus till 1500 efter Kristus, fanns flera olika antal högkulturer i norra delen av Chile.

Indianerna i Chile levde som jägare och jordbrukare, utspridda i små samhällen, när området invaderades av Inkariket på 1400-talet. Inkafolket, som redan härskade i Ecuador och Peru, erövrade norra Chile men hejdades i söder av araukanerna.

 

Årtal	Händelse
1520	Den 1 november siktar den portugisiske sjöfararen Ferdinand Magellan som förste europé Chiles kust när han på sin jordenrunt resa seglar genom sundet som nu bär hans namn
1535	Spanjoren Diego de Almagro försöker erövra Chile med hjälp av 500 soldater, 100 afrikanska slavar och 10 000indinska bärare. Många av dessa frös ihjäl när de gick över mer än 4 000 meter öga pass och i den ogästvänliga miljön. När Almagro inte fann några rikedom övergav han planerna på att erövra landet
1535 - 1880	Araukanernas och mapucheindianerna inleder sitt motstånd mot spanjorerna som kommer att pågå i över trehundra år. Deras starkaste fästen fanns söder om floden Rio Biobio
1540 - 41	Spanjoren Pedro de Valdivia med sina soldater gjorde ett nytt försök att erövra Chile. Efter att ha lyckats korsa Atacamaöknen kom de fram en bördig dalgång i centrala Chile, där de grundade staden Santiago den 11 september, 1541 vid floden Rio Mapocho. Araucaindianerna, som uppgick till cirka 500 000 personer vid denna tidpunkt, gjorde hårt motstånd mot de spanska inkräktarna
1548	Vinet introducerades i Chile av Jesuiterna och i dag är landet en av världens främsta vinproducenter
1553	Spanjoren Pedro de Valdivia togs tillfånga och dödades under slaget vid Tucapel då spanjorerna mötte en styrka på 6 000 mapucheindianer ledda av den legendariske hövdingen Lautaro
1646	Slöts ett fördrag mellan spanjorer och indianer vilket gav dem rätt att styra över vissa områden. Urbefolkningen beräknas ha uppgått till en miljon människor när européerna anlände. Efter ett sekel av konfrontation med spanjorerna och nya sjukdomar från Europa hade deras antal sjunkit till hälften
1818	Det sydamerikanska frihetskriget mot den spanska överhögheten sprider sig och detta år lyckas den argentinske befälhavaren José de San Martin befria Santiago och Chile blev formellt självständigt. Landet kom att styras under ledning av Bernardo O´Higgins, en man med irländskt påbrå
1823	Chile förbjöd slaveriet, långt före de flesta andra amerikanska länder
1830	besegrade konservativa krafter liberala grupper efter långvariga och våldsamma strider
1833	Landets författning antogs, som koncentrerades makten till presidenten, medan rösträtten begränsades till ett fåtal. Katolicismen gjordes till statsreligion De konservativa kom att styra landet under tre ekonomiskt framgångsrika årtionden. Framgången byggde på storjordbrukens expansion med hjälp av ett växande antal fattiga lantarbetare
1834 - 35	Fartyget HMS Beagle med Charles Darwin ombord utforskar den chilenska kusten
1861	Kom Liberalerna till makten
1865	Introduceras får från Falklandsöarna i Patagonien, vilket inleder en era av välstånd för regionens stora landägare
1879 - 83	Den chilenska ekonomin, som byggde på export av vete, silver och koppar, hamnade i svår kris under 1870-talets internationella ekonomiska depression. Silvergruvorna började sina, och när Bolivia konfiskerade salpetergruvor som delvis ägdes av chilenare gick Chile i krig. Peru slöt upp bakom Bolivia och det så kallade ”Stillahavskriget eller salpeterkriget” bröt ut. Chile gick segrande ur kriget och landets yta mer än fördubblades genom erövringen av de nitrat- och kopparrika provinserna Tarapacá från Peru och Antofagasta från Bolivia. Därmed förlorade Bolivia sin kustremsa medan Chile stärkte sin ekonomi, främst genom nitratexport. Landets territorium växte ytterligare genom att de militärt starka araukan-indianerna i landets södra del besegrades definitivt
1883	Föll ett av indianernas viktigaste fästen för den spanska militära övermakten. Sedan dess har framför allt mapuchefolket fört en lång kamp för att få tillbaka den mark som togs ifrån dem, medan andra indianstammar underkastade sig det spanska herraväldet Den spanska kronan förlänade landområden åt kolonisatörerna i förhållande till hur mycket indiansk arbetskraft som fanns tillgänglig inom varje område och indianerna tvingades ofta till slaveri. Bland slavarna fanns också en del afrikaner, men slavarna räckte inte till. På storgodsen var de flesta arbetare mestiser (en blandning av vita och indianer) som utnyttjades hårt av jordägarna
1890 - 91	President José Manuel Balmacedas reformförsök för att öka jämlikheten i Chile resulterar i ett inbördeskrig med över 10 000 döda och att han begår självmord. Efteråt infördes parlamentarism, vilket innebar att regeringen måste ha parlamentets stöd för sin politik

Till överst på sidan

Modern historia

Till överst på sidan

Geografi

Chile är världens längsta och smalaste land och sträcker sig längs Sydamerikas västra kust. Från norr till söder är landet cirka 4 200 kilometer långt vilket är jämförbart med sträckan motsvarande från Spetsbergen till södra Italien. Bredden på Chile är i genomsnitt mindre än 200 kilometer.

Chiles totala yta uppgår till 756 102 kvadratkilometer, inklusive Påskön och Juan Fernándezöarna. Ytan av fastlandet är nästan lika stor som Sveriges och Norges tillsammans. Landet gör också anspråk på en del av Antarktis.

I nordsydlig riktning löper två bergskedjor genom landet. Den ena utgörs av de chilenska Anderna som längs den östra delen har toppar på mer än 5000 meter över havet i norr. Den andra bergskedjan som sträcker sig längs Stillahavskusten har bergstoppar som är lägre än 2000 meter över havet. Mellan bergen ligger en lång dal, som längst i norr bildar en smal platå på upp till 1200 meters höjd. Vid staden Puerto Montt i södra delen av landet övergår dalen i en skärgård.

Fastlandet kan delas in i fem zoner. I norra delen av landet finns ett av jordens torraste ökenlandskap. Söder om detta öknen, mellan städerna Copiago och Illapel, ligger en konstbevattnad halvöken och stäpp. I mellersta Chile är jorden bördig med bevattning från Andernas sluttningar. Längre söderut kommer ytterligare ett jordbruksområde rikt på sjöar och snabbväxande skog som övergår i slätter och glaciärer längst i syd.

Jordskalv och jordbävningar förekommer i landet och år 2010 skakades Chile av en kraftig jordbävning som mätte 8,8 på Richterskalan, vilket var ett av de kraftigast skalv som uppmätts. Minst 700 människor omkom.

Klimat

Chile har tre olika klimatzoner med olika väderförhållanden:

a) Ökenområdena i norr med ett extremt torrt klimat och nästan helt utan regn. Där finns världens torraste öken, Atacama, med en yta på 180 000 kvadratkilometer.

b) De centrala delarna, som sträcker sig över ca 1 100 kilometer, har ett medelhavsklimat med markerade årstider; kalla och regniga vintrar med mycket dimma, torra och varma somrar, soliga och regnfattiga höstar och vintrar med snö.

c) De södra delarna påverkas av polarfronter och lågtryck. Västvindarna mildrar temperaturen men orsakar kraftiga regnväder. Vid Kap Horn råder svåra strömförhållanden.

Medeltemperaturen i Santiago är i juli / januari cirka +15 C / +30 C, i Punta Arenas +5 C / +15 C, i Puerto Montt +10 C / +20 C och i Iquique +18 C / +22 C.

Flora och Fauna

Chiles omväxlande geografi och klimat möjliggör en rik flora och fauna varierande med naturens förutsättningar. Här finns det unika Araucaria-trädet (Paraná pine), en sorts tall som växer i landets södra del och kan bli upp till 4 000 år gammalt och nå en höjd upp till 50 meter. Bland de mest ovanliga fågelarterna i landet hör kondoren, tre olika arter flamingo, den svartnackade svanen och världens flesta varianter av kolibrin.

Bland däggdjuren i bergen finner man puman och huemul, lamadjuret, guanacos och alpacas (alla tre släkt med kamelen), silverräven och pudún (världens minsta rådjur). Den antarktiska faunan är också rik. Chile har ett stort system av nationalparker och naturreservat som skyddar värdefulla miljöer.

Till överst på sidan

Befolkning, språk och socialt

Majoriteten av Chiles befolkning lever i landets mellersta del och till största delen i städer, främst i huvudstaden Santiago med förstäder. Befolkningen består främst av mestiser, det vill säga personer av blandad europeisk och indiansk härkomst, endast cirka 4 % (??????) av invånarna tillhör ursprungsbefolkningen. Den största enskilda gruppen av ursprungsbefolkningen tillhör mapuche, Jordens folk, som är ättlingar till den ursprungliga indianbefolkningen, araukanerna.

Omkring hälften av mapucheindianerna lever i Santiago eller i andra städer, framför allt i söder. Mindre grupper bor i Anderna. De som bor på landsbygden livnär sig främst på småjordbruk. Under Salvador Allendes presidenttid, 1970–1973, återlämnades 70 000 hektar mark till ursprungsbefolkningen och sedan demokratins återinförande 1990 har ytterligare 650 000 hektar lämnats tillbaka. Trots detta äger mapuchefolket endast en liten del av den mark de hade när spanjorerna invaderade deras land på 1500-talet. De kraftigt stigande markpriserna har gjort att statens återlämnande av mark har stannat upp senaste åren.

Under 1990- och 2000-talen har grupper av mapucheindianer, de mest radikala vill se en självstyrande nation, organiserat kampanjer eller ockuperat land i protest mot dammbyggen, skogsavverkning och industrianläggningar på tidigare indiansk mark. Sedan 2008 har två aktivister dödats i samband med sådana aktiviteter. Hösten 2009 bröt det ut allvarliga sammandrabbningar mellan mapuche och polis, ett femtiotal aktivister fängslades och trots löften från president Michelle Bachelet och hennes regering att aldrig använda sig av terroristlagar från Pinochet-tiden mot aktivisterna tog myndigheterna till sådana.

På Påskön i Stilla havet, nära 400 mil väster om Chile, bor drygt fyratusen polynesier.

Under Pinochet-diktaturen, 1973–1989, flydde många chilenare landet, till Sverige kom cirka 30 000 chilenska flyktingar men många har nu återvänt. En författningsreform hösten 2005 gjorde det lättare för barn till chilenare i utlandet att få chilenskt medborgarskap.

Landets officiella språk är spanska. Mapuche-språket mapudungun talas av indianerna i söder och quechua av dem i norr. En lag från 1993 ger indianerna rätt till undervisning på både det egna språket och spanska.

Det finns flera teorier om var namnet Chile kommer från, en är att det härstammar från ordet ”chilli”, som på indianspråket aymará betyder ”där landet tar slut”.

Det chilenska socialförsäkringssystemet omfattar bland annat arbetarskydd, arbetslöshetsunderstöd, moderskapspenning och familjebidrag. Redan 1980 började regeringen införa ett privat pensionssystem, vilket blivit modell för många länder långt senare, men endast drygt hälften av arbetskraften pensionssparar och många betalar inte in tillräckligt för att de ska få en rimlig framtida pension.
I början av år 2008 beslutade kongressen att en grundpension skulle betalas ut till fattiga pensionärer över 65 år som hittills saknat pension. När systemet tagits i bruk efter en första provperiod ska omkring två tredjedelar av landets fattigaste pensionärer få en summa på cirka 75 000 pesos varje månad.

Standarden på sjukvården varierar kraftigt. Den offentliga vården, dit cirka 60 % av chilenarna är hänvisade, lider av resursbrist och långa köer, medan den privata vården har högre standard. Sedan början av 2000-talet kan svårt sjuka patienter få större delen av sin vårdkostnad betald.
Människors hälsoläge har förbättrats väsentligt de senaste tjugo åren, inte minst tack vare satsningar på förebyggande åtgärder som vattenrening, bättre avlopp och vaccineringsprogram. Barnadödligheten har minskat kraftigt och även mödradödligheten är låg.

Chile är det kanske Latinamerikas rikaste land och de flesta chilenare har fått det bättre under de senaste 20 årens starka ekonomiska tillväxt, men samtidigt är Chile ett av de länder där klassklyftorna fortfarande är som störst.

Överklassen har till stor del sina rötter i de gamla landägande familjerna av europeiskt ursprung som tidigt kom till Chile och skapade sig stora förmögenheter. Den indianska ursprungsbefolkningen hör ofta till de chilenare som har det sämst ställt. Ras är ändå inte den främsta klassmarkören. Det är istället sådant som var man bor, vilken skola man går/har gått i, hur man talar och även hur man klär sig. Det går att ”arbeta sig upp” men det är inte självklart att man accepteras som ”överklass”. Den ”riktiga” överklassen håller ihop och personliga kontakter betyder mycket. Skilsmässor är tillåtna sedan 2004. Aborter är däremot förbjudna, med illegala aborter som följd och skador som måste behandlas i samband med dessa, också då kvinnans liv står på spel, något som återspeglar kyrkans starka roll i samhället. Preventivmedel är tillåtna.

Den chilenska författningen säger att män och kvinnor har lika rättigheter, men Chile är på många sätt ännu ett manschauvinistiskt och ojämlikt samhälle, där mannen fortfarande ses som ”husets herre” och kvinnorna förväntas ta huvudansvaret för hem och barn. Attityderna håller sakta på att förändras genom lagstiftning och genom att alltfler kvinnor skaffar sig allt högre utbildning och ger sig ut på arbetsmarknaden. Här har fd presidenten Michelle Bachelet spelat en viktig roll som förebild under andra halvan av 00-talet. Den kvinnliga frigörelsen gäller dock främst den yngre generationen i över- och medelklassen medan mapuchekvinnorna på landsbygden fortsätter att leva enligt gamla normer.

Religion

Landets dominerande religion är den katolska, men sedan början av 1970-talet har protestantiska samfund, främst pingstkyrkor, vunnit många nya medlemmar. En mindre grupp indianer håller fast vid sin traditionella religion, som liknar schamanismen.

Katolicismen kom till Chile med de spanska erövrarna på 1500-talet och blev därefter statsreligion. I 1925-års författning skildes stat och kyrka, men den katolska kyrkan har fortfarande stort inflytande i samhället. Den katolska läran dominerar skolans religionsundervisning. År 1990 inledde regeringen en kamp mot kyrkan för att tillåta skilsmässor och inte förrän år 2004 kunde parlamentet besluta att så skulle ske.

Kontakterna mellan den katolska kyrkan och militären har traditionellt varit goda. Båda sidor har fruktat radikala rörelser och en rädsla för marxism vilket gjorde att de flesta biskopar och präster sympatiserade med militärkuppen 1973, då den socialistiska Allende-regeringen störtades. Det dröjde dock inte länge innan kritiken mot general Augusto Pinochet växte, med Santiagos ärkestift som ett motståndscentrum, vilket fick överklassen, som vanligtvis gynnat kyrkan, att dra in sina ekonomiska bidrag. Detta resulterade i ökat inflytande från de lägre klasserna och att kyrkan började bedriva allt större social verksamhet, finansierad med utländskt bistånd.

Kyrkans insatser kom att betyda mycket för den fredliga övergången till demokrati år 1990 genom att flera biskopar under sista hälften av 1980-talet lyckades få till stånd en koalition av partier som opponerade sig mot militärregimen.

Till överst på sidan

Utbildning

De chilenska barnen börjar den åttaåriga obligatoriska grundskolan vid sex eller sju års ålder och nästan 85 % av eleverna läser vidare på fortsättningsskolor. Val finns mellan teoretiska gymnasiestudier i fyra år, som ger kompetens för universitetsstudier, och yrkesinriktade program, som pågår i upp till sex år.

Kommunerna ansvarar sedan 1986 för de offentliga skolorna. Under Pinchochetregimen privatiserade delar av utbildningssektorn och många privatskolor får idag offentliga bidrag. Båda typer av skolor är avgiftsfria.

Den chilenska skolan hör till den bättre i Latinamerika, men utbildningens kvalitet varierar mellan olika skolor, speciellt stora skillnader är det mellan stad och landsbygd.

Under sommaren 2006 genomförde studenter omfattande demonstrationer för högre kvalitet och större jämlikhet i undervisningen. Protesterna resulterade i att regeringen lovade förbättringar och under de senaste åren har regeringen bland annat verkat för att fattiga kommuner ska få mer resurser till utbildning. Trots satsningarna har den allmänna undervisningsstandarden knappast höjts.
Drygt en tredjedel av alla ungdomar läste vid mitten av 2000-talet en utbildning på högskolenivå. Äldst bland landets dryga tiotal universitet är det statliga i Santiago, som grundades år 1842.

Turism

De långa stränderna och skidsportorterna i Anderna har gjort Chile till ett populärt turistmål. Öknen i norra delen av landet med idag öde städer som byggdes upp kring nitratindustrin i slutet av 1800-talet har även de blivit turistattraktioner. I söder finns en vacker skärgård och fjordar som lockar turister och som lämpar sig för jakt och fiske. Den avlägset belägna Påskön är ett exklusivt turistmål i landet.

Satsningar har gjorts för att öka antalet turister och under 1990- och 2000-talen har stora investeringar gjorts i turist- och skidcentra. Turister som söker sig till Chile kommer främst från Argentina, Europa och USA, även antalet turister från Asien ökar. 

För mer information klicka på länken Landsfakta

Det var trevligt att besöka Chile och här finns en del intressant och vackert att titta på, men ändå lyfte aldrig resan helt. Det kändes tryggt och lätt att resa i Chile för här finns en förnämlig infrastruktur som gör det lätt att komma runt i landet. Det märks att Chile är Sydamerikas mest utvecklade land. Människor var i regel trevliga och hjälpsamma. Att resa i Chile upplevde jag ungefär som att handla på Konsum, ”här finns en del delikatesser, men det mesta var ungefär som att handla ”blå-vita produkter”, det vill säga "lite tråkigt". Chile är inte Sydamerikas mest intressanta eller spännande land!

Plaza de la Constitucion. Santiago

Stadens stora kyrka.
Puerto Varas

Vy över centrala staden från Cerro Santa Lucia.
Santiago

Medpassagerare på buss!
Puerto Varas

Vy över centrala staden från Cerro Santa Lucia.
Santiago

Vandring vid foten av vulkanen Osorno.
Petrohue

La Moneda, presidentpalatset.
Santiago

Vandring vid foten av vulkanen Osorno.
Petrohue

Salvador Allendes staty på
Plaza de la Constitucion.
Santiago

Vandring vid foten av vulkanen Osorno.
Petrohue

Iglesia de San Francisco, stadens äldsta byggnad.
Santiago

Caracara strax innan den lyfter.
Petrohue

Catedral Metropolitana.
Santiago

Vulkanen Calbuco.
Ensenada

Statyn Virgen de la Inmaculada Concepcion.
Cerro San Christobal. 
Santiago

Vulkanen Osorno.
Ensenada

Hus i satdsdelen Bellavista.
Santiago

Vulkanen Puntiagudo.
Ensenada

Mercado Central, den stora marknaden.
Santiago

Blommande vild fuxia.
Ensenada

Chilensk
"högteknologi?"
Santiago

Solnedgång över vulkanen Osorno.
Puerto Varas

Folkdans på
Plaza de Armas.
Santiago

Bryggan.
Frutillar

Reserva Natural de Rio Clarillo

Tyskt hus.
Frutillar

Reserva Natural de Rio Clarillo

Grusväg in i
Atacamaöknen

Statyn av
Ferdinand Magellan.
Punta Arenas

Den koloniala kyrkan.
San Pedro de Atacama

Vy över staden.
Punta Arenas

Valle de La Muerte,
"Dödens dal":
Atacamaöknen

Här började den chilenska valfångsten.
Punta Arenas

Valle de La Luna,
"Måndalen".
Atacamaöknen

Palacio Mauricio Braun.
Punta Arenas

Valle de La Luna,
"Måndalen".
Atacamaöknen

Stadsmiljö.
Punta Arenas

Soluppgång över saltsjön Laguna de Chaxa.
Atacamaöknen

Det indiska templet.
Punta Arenas

Vacker natur i saltöknen
Salar de Atacama

"Kommunisterna" bjöd in till kramkalas!
Punta Arenas

Sjön Miniques.
Salas de Atacama

Magellanpingviner nära färjan.
Isla Magdalena

Sjön Miniques och vulkanen Minuques.
Salas de Atacama

Jag bland pingviner.
Isla Magdalena

Det geotermiska området vid
Geysers del Tatio.
Atacamaöknen

Här häckar upp till 160 000 pingviner!
Isla Magdalena

Det geotermiska området vid
Geysers del Tatio.
Atacamaöknen

Klåda på samma ställe?
Isla Magdalena

Vacker natur!
Salar de Atacama

Pingvinhane "sjunger" för sin hona.
Isla Magdalena

Vicuna,
vilt lamadjur.
Atacamaöknen

Statyn av den fornhistoriska myrsloken.
Puerto Natales

Vy över en del av staden.
Valparaiso

Den gamla piren.
Puerto Natales

Husen ligger tätt!
Valparaiso

Vacker miljö!
Puerto Natales

Ascensor Artilleria
från 1893.
Valparaiso

Stadsmiljö.
Puerto Natales

Husen kan se ut hur som helst!
Valparaiso

Äng med prästkragar.
Puerto Natales

Husen kan se ut hur som helst!
Valparaiso

Minnesmärke för de tyska grundarna. Puerto Montt

Det finns gott om muralmålningar på husen. 
Valparaiso

P M är en trist stad. Inte en statyerna ler!
Puerto Montt

"Jag vet något annat du kan gnugga!"
Valparaiso

Fyrverkeri när staden fyllde 150 år.
Puerto Montt

Balkonger.
Vina del Mar

Ungdomar uppträder framför bilarna när trafikljusen visar rött.
Puerto Montt

Vy över staden
Los Andes

Vy över sjön Llanquihue och vulkanen Osorno.
Puerto Varas

En skymt av Aconcagua,
Andernas högsta berg.
Los Andes