Föredrag

" Sjöfararnas Ö"
SULAWESI, Indonesien

Landet Indonesien består av 17 000 öar, varav cirka 6 000 är bebodda. Ön Sulawesi, tidigare kallad Celebes är en av dem. Ön bildades för cirka 15 miljoner år sedan när landmassor från den australiska kontinenten kolliderade med ett andra landstycken. Kollisionen gav ön dess säregna utseende och gjorde att växter och djurarter från öst och väst möttes. Öns artrika flora och fauna delas av den så kallade Wallacelinjen som bevisar teorierna om uppdelningen i västliga och östliga arter. Här finns flera arter som är endemiska, dvs de finns enbart på Sulawesi.

De äldsta spåren av bebyggelse på Sulawesi dateras cirka 30 000 år bakåt i tiden. Här bor några av Indonesiens mer än 300 olika folkgrupper. I söder dominerar bugis och i norr minahasa. Bugis är muslimer och minahasa kristna.

Bugis är sedan länge kända som några av världens bäste sjömän och redan för tusen år sedan seglade de till Australien och Madagaskar med hjälp av sina segelfartyg. Dessa vackra fartyg används än idag för transport av varor och människor mellan öarna.

De första europeerna kom till ön på 1500-talet och på 1600-talet hade holländarna tagit kontroll över området genom sitt monopol på kryddhandeln vars centrum återfanns lite längre österut.

En annan stor folkgrupp är torajas som bor i Tana Toraja, ett naturskönt område på höglandet. Här levde de länge isolerade och utvecklade sin religion "Aluk to dolo", Vördnaden om Förfäderna. Deras långa, påkostade och säregna begravningsceremonier har uppmärksammats av tidskriften National Geographich Magazine. Ceremonierna innehåller stora mottagningar då besökare överlämnar sina gåvor, buffelkamper, slakt av bufflar och grisar. Ibland slaktas mer 20 bufflar trots att de betingar ett högt värde. En begravning är kostsam varför den avlidne ibland förvaras i bostadshuset i upp till ett år. Kistorna med de avlidna förvaras i stora grottor eller sätts upp på klippväggar där de får hänga tills de förstörs av tidens tand. Små barn begravdes tidigare i levande träd som man trodde överförde sin kraft till barnet så att det levde vidare.

I Morowali området bor det cirka 5 000 wana. En folkgrupp som lever på svedjejordbruk, att samla kåda och rotting samt på att jaga med blåsrör, eller att på gammalt sätt snara sitt byte. De för en hård kamp för sin existens och hotas av flyttning till områden de inte känner till. För att besöka wanas måste man vandra genom regnskogen i två dagar.

Sulwesi har flera områden med korallrev som ger goda snorklingsmöjligheter, fullt i klass med dem som erbjuds vid Stora Barriärrevet i Australien.

På öns norra del finns flera aktiva vulkaner och i skuggan av dessa lever de kristna minahasas. De bor i ett naturskönt område med flera nationalparker. Deras huvudstad Manado var länge Indonesiens största smuggelhamn. Staden är numera välmående och modern.
I naturreservatet Tangkoko fick jag möjlighet att se både tarsier, spökdjuret som är världens minsta apdjur, kus kus, en sorts opposum, vars släktingar återfinns i Australien, orm och svarta makaker. Denna art av apor återfinns bara på Sulawesi.
Minahasas matkultur är känd i hela landet och på marknaden i Tomohon finns allehanda godsaker att köpa. Här kan man köpa hund, fladdermöss, rökta råttor eller pytonorm att ställa på bordet. Delikatesser som minahasas gärna njuter av.

Föredraget om Sulawesi presenterar några av öns folkgrupper och deras kulturer, samt en del av det unika och fascinerande växt- och djurlivet som finns på ön.
Sulawesi är fortfarande besökt av få västerländska turister varför ön är förhållandevis lite påverkad av turism. Detta kommer dock snabbt att ändras om landet återfår sitt politiska lugn.

Föredraget presenterar platser från en del av vår värld som till stor del få kommit i kontakt med. 
De innehåller många vackra och unika bilder på människor, växter och djur.

Uppdaterad 2007-08-30
www.stalvik.com